SE545006C2 - Projektil - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en projektil for korta skjutavstånd där projektilen är utförd som en cylinder med en nos med en, väsentligen, plan yta anordnad med ett gängat uttag för anordnandet av exempelvis ett tändrör samt ett akterpari utförd med en, väsentligen, plan yta, samt en projektilkropp anordnad med energetiskt material omslutet av ett hölje.

Description

Föreliggande uppfinning avser en proj ektil för korta skjutavstånd där proj ektilen är utförd som en cylinder med en nos med en, väsentligen, plan yta anordnad med ett gängat uttag för anordnandet av exempelvis ett tändrör samt ett akterpari utförd med en, väsentligen, plan yta, samt en proj ektilkropp anordnad med energetiskt material omslutet av ett hölje.

UPPFINNINGENS BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE OCH KÄND TEKNIK I eldrörsvapen, så som kanoner, avlossas projektiler genom att ett drivämne, ofia krut, förbränns under bildandet av gastryck som driver en proj ektil ut ur eldröret. Det åtgår en viss mängs drivämne för att, på ett säkert sätt, driva projektilen genom eldröret. I de flesta fall föreligger en önskan att avlossa proj ektilema med långa skjutavstånd varefter systemen är anpassade för att skjuta långa skjutavstånd. Beroende på omständigheter eller behov kan även korta skjutavstånd önskas. I dagsläget uppnås korta skjutavstånd genom att dels skjuta befintlig ammunition med så låga drivämnesladdningar som möjligt samt att skjuta med hög elevation vilket medför korta skjutavstånd men med en relativt hög banhöj d för proj ektilema.

Patentdokument GB 2 105 444 A beskriver en träningsproj ektil för stridsfordon anpassad för korta alternativt långa skjutavstånd anordnad med en avtagbar tapp/stav som kan avlägsnas i de fall korta skjutavstånd önskas. Tappen kan exempelvis vara gängad till proj ektilkroppen. Patentdokumentet visar ej att proj ektilen innefattar verkansdel utan endast en träningsprojektil beskrivs.

Patentdokument US 3,7l3,3 86 beskriver en korthållsprojektil för finkalibervapen som innefattar en reverserad raketmotor som, vid initiering, skapar ett på proj ektilen motverkande kraft som stoppar proj ektilen i banan vid en viss förbestämd punkt. Patentdokumentet påvisar ingen verkansdel innefattande energetiska material, vidare påvisas en teknisk komplex och kostsam lösning för att minska skjutavståndet.

Lösning på ovanstående problem och ytterligare problem med lösning beskrivs nedan.

UPPFINNINGEN OCH DESS SYFTE Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att lösa ovan identifierade problem.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är en proj ektil för korta skjutavstånd där projektilen är utförd som en cylinder med en nos med en, väsentligen, plan yta anordnad med ett gängat uttag för anordnandet av exempelvis ett tändrör samt ett akterpari utförd med en, väsentligen, plan yta, samt en projektilkropp anordnad med energetiskt material omslutet av ett hölje.

Enligt ytterligare aspekter för en proj ektil för korta skjutavstånd gäller; a tt ett mått, från ytterradien på proj ektilen till en punkt i centrum på proj ektilen i projektilens nos, konhöjden, understiger 20 mm. a tt ett mått, från ytterradien på proj ektilen till en punkt i centrum på proj ektilen i projektilens nos, konhöjden, understiger 15 % av projektildiametern. a tt projektilen är anordnad med en gördel eller tätningsring. a t t proj ektilen är anordnad med ett konvext nosparti. a tt projektilen är anordnad med ett konkavt akterparti. a tt projektilen är anordnad med ett konkavt nosparti. a tt proj ektilen är anordnad med ett tändrör anordnad i det gängade uttaget. a tt tändrör är anordnad för att brisera vid anslag. a tt tändrör är anordnat för att brisera vid en viss höjd. a t t tändrör är anordnad för att brisera vid en viss tidpunkt. a tt projektilen är anordnad med en bromsanordning.

F IGURFÖRTECKNING Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade figurema där: Fig. 1 visar en projektil i en vy från sidan enligt en utfóringsforrn av uppfinningen.

Fig. 2 visar en projektil i en vy från sidan enligt en andra utfóringsform av uppfinningen.

Fig. 3 visar en projektil i en vy från sidan enligt en tredje utforingsforrn av uppfinningen.

Fig. 4 visar en projektil i en vy från sidan enligt en fjärde utfóringsforrn av uppfinningen.

Fig. 5 visar en uppfórstorad del av nosen på projektilen enligt en utfóringsforrn av uppfinningen.

Fig. 6 visar en uppfórstorad del av nosen på projektilen enligt en alternativ utfóringsform av uppfinningen.

Fig. 7 visar en proj ektil anordnad med tändrör i en vy från sidan enligt en utfóringsforrn av uppfinningen.

Fig. 8 visar en proj ektil anordnad med tåndrör i genomskäming i en vy från sidan enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING En utskjutningsanordning, även benämnd kanon, haubits, eller pjäs, så som artilleripjäs, är ämnad att medelst ett drivämne avlossa, eller skjuta ut, en proj ektil. Företrädesvis initieras ett drivämne, så som krut, i en del av kanonen, ofta en kammare speciellt anpassad for detta. lnitiering sker genom antändning av drivämnet, exempelvis med en tändpatron eller en tändare i en ammunitionsenhet, som initieras genom anslag. Andra metoder for att antända drivämnet kan vara genom att laser- eller elektrisk energi antänder drivämnet. Drivämnet brinner med hög hastighet och stor gasutveckling vilket skapar ett gastryck i kammaren som driver proj ektilen ut ur eldröret på utskjutningsanordningen. Drivämnet är anpassat för att i så stor utsträckning som möjlig generera ett konstant tryck på proj ektilen under hela eldrörsförloppet, då proj ektilen förflyttar sig i eldröret, vilket skapar en hög hastighet på projektilen då projektilen lämnar eldrörsmynningen.

Projektiler, så som olika typer av granater, innefattar i de flesta fall någon form av verkansdel samt någon form av tändrör som initierar verkansdelen. Tändrör kan vara av olika typer där anslag är vanli gt förekommande för proj ektiler som avser brisera vid kontakt med ett objekt. Andra typer av tändrör är exempelvis tidrör då proj ektilen anordnas att brisera vid en viss förutbestämd tid samt zonrör då projektilen anordnas att brisera då ett objekt kommer inom ett visst avstånd från projektilen. Zonrör nyttjas företrädesvis vid bekämpning av flygfarkoster medan tidrör och anslag kan nyttjas vid bekämpning av ett stort antal olika objekt. Med fördel kombineras olika typer av tändrörsfimktion i samma tändrör, så att om ett tändrör med zonrörsfunktion inte detekterar något objekt så briserar proj ektilen efter en viss tid etc.

Verkansdelen innefattar företrädesvis någon form av explosivämne samt någon form av splitterverkade hölje som omsluter explosivämnet. Vidare kan olika former av styrmedel, så som fenor, anordnas endera i tändröret eller på projektilkroppen.

Proj ektiler ämnade för artilleri innefattar vanligtvis en verkansdel, en granat, samt ett tändrör som anordnas på granaten innan proj ektilen anordnas, ansätts, i artillerikanonen. Det är företrädesvis säkerhetsmässiga och logistiska skäl till att tändröret ej är anordnat till granaten förrän innan ansättning. Tändröret är i de flesta fall anordnat med gängor och skruvas till granaten/proj ektilkroppen. Tändröret kan även programmeras, exempelvis genom att tändröret mekaniskt modifieras, exempelvis genom att en del av tändröret vrids till en viss önskad position, altemativt kan tändröret programmeras elektriskt, exempelvis genom kontaktering mot tändröret eller med induktiv/kapacitiv programmering.

Det åtgår en viss mängs drivämne för att, på ett säkert sätt, driva proj ektilen genom eldröret. I de flesta fall föreligger en önskan att avlossa projektilema med långa skjutavstånd varefter systemen är anpassade för att skjuta långa skjutavstånd. Beroende på omständigheter eller behov kan även korta skjutavstånd önskas. I dagsläget uppnås korta skjutavstånd genom att dels skjuta befintlig ammunition med så låga drivämnesladdningar som möjligt samt att skjuta med hög elevation vilket medför korta skjutavstånd men med en relativt hög banhöjd för proj ektilerna.

Genom att anpassa proj ektilema så att ett större luftmotstånd uppnås går det att åstadkomma korta skjutavstånd. Om proj ektilen anordnas med ett plant, eller i stort sett plant, eller väsentligen plant, nosparti kan stort luftmotstånd skapas som medför att skjutavståndet blir kort. Då projektilen anordnas med ett plant nosparti är även akterpartiet plant, eller i stort sett plant, eller väsentligen plant. En projektil med plant nosparti samt plant akterparti får en cylinderforrn vilket även underlättar produktionen av proj ektiler varför en korthållsgranat producerad i formen av en cylinder bedöms bli kostnadseffektiv jämfört med en konventionell projektil. Exempelvis kan projektilkroppen tillverkas av konventionella, på marknaden tillgängliga, rör eller rörelement och behöver inte tillverkas explicit för tillämpningen.

FUNKTIONSBESKRIVNING Fig.1 visar en proj ektil 10 anpassad för korta skjutavstånd innefattande en projektilkropp 14, ett nosparti 16 samt ett akterparti 18, där projektilkroppen 14, i nosen 16, är anordnad med en hållaranordning 12 för anordnade av ett tändrör. Nospartiet 16 är företrädelsevis plant eller huvudsakligen plant vilket medför ett högt luftmotstånd vilket medför att proj ektilen får kort skjutavstånd. Den i fig. 1 visade proj ektilen 10 är speciellt utförd att avlossas från slätborrade, ej räfflade, eldrör. Då projektilen avlossats från utskjutningsanordningen och, efter att ha lämnat eldrörsmynningen, färdas mot målet kommer en stor tvärsnittsarea, genom det plana nospaitiet, att möte luftmolekylema. Den stora tvärsnittsarean, som skapas av ett plant nosparti, medför ett stort luftmotstånd som kraftigt påverkar skjutavståndet negativt, såtillvida att skjutavståndet blir kort, och resulterar i korta skjutavstånd.

Fig. 2 visar en alternativ utföringsfonn av projektil 10' anordnad med en gördel 15 på projektilkropp 14. Projektilkroppen 14 är anordnad med en hållaranordning 12 för anordnade av ett tändrör i nosen. Gördel 15 är anordnad på proj ektiler avsedda att avfyras i eldrör med räffling vilket medför att proj ektilen roteras under utskjutningsförfarandet. En roterande projektil blir rotationsstabiliserad. I en ytterligare altemativ utföringsfonn är gördeln slirande anordnad så att projektilen ej roteras under utskjutningsförfarandet. En gördel är en runt projektilkroppen anordnad komponent, företrädesvis utförd i mjuk metall, så som koppar, eller i ett komposit eller plastmaterial.

Proj ektilen kan även vara utförd med en tätningsring för att täta då proj ektil 10' avlossas från ett slätborrat eldrör.

Fig. 3 visar en utföringsform av projektil 10" där nospartiet 16' är konvext utfört. I den visade utföringsformen är akterpartiet 18' konkavt utfört för att förenkla förvaring av flera projektiler 10", då det konvexa nospartier 16' på en första projektil kan möta det konkava akterpartiet 18' på en andra projektil 10". Proj ektilen kan även vara utförd med ett plant akterparti. Vidare är proj ektilkroppen 14 anordnad med en hållaranordning 12 för anordnade av ett tändrör i nosen.

Fig. 4 visar en utföringsform av projektil 10"' där nospartiet 16" är konkavt utfört. Vidare är projektilkroppen 14 anordnad med en hållaranordning 12 för anordnade av ett tändrör i nosen. I en ytterligare altemativ utföringsform, i figur ej visad, kan akterpartiet vara konvext för att möta det konkava nospartiet för att underlätta förvaring av projektiler.

Fig. 5 visar en uppförstorad del av nospartiet 16' på en projektil 10" där nospartiet är i konvext utförande. Måttet A, konhöj den, som anges från en punkt 19 på ytterradien på projektilen och punkt 17 i centrum på projektilen i projektilens nosparti 16 '. Punkt 19, i ytterradien, är den punkt närmast nosen där proj ektilen har maximal radie, i normalfallet där radien motsvarar kalibem på proj ektilen. Konhöj den A är maximalt 20 mm för att uppnå ett väsentligen plant nosparti. Konhöj den är ett mått med utbredning i axiell led.

Fig. 6 visar en uppförstorad del av nospartiet 16" på en projektil 10"' där nospartiet är i konkavt utförande. Måttet B, konhöjden, som anges från en punkt 19 på ytterradien på projektilen och punkt 17 i centrum på projektilen i projektilens nosparti 16 ' '_ Punkt 19, i ytterradien, är den punkt närmast nosen där proj ektilen har maximal radie, i normalfallet där radien motsvara kalibem på proj ektilen. Konhöj den B är maximalt 20 mm för att uppnå ett väsentligen plant nosparti. Konhöjden är ett mått med utbredning i axiell led.

Fig. 7 visar projektil 10 anordnad med tändrör 20. Då projektilen 10 är anordnad med tändrör är proj ektilen förberedd för att ansättas till en utskjutningsanordning. Företrädesvis anordnas tändröret 20 kort, i tid, innan ansättning, förloppet kallas aptering. Tändröret initierar en verkansdel anordnad i projektilkroppen 14 då projektilen, exempelvis, träffar ett målobjekt, även benämnt anslagsbrisad. Brisad kan även anordnas att ske vid en viss tidpunkt, även benämnt tidrörsbrisad, eller då projektilen befinner sig inom ett visst avstånd från ett målobj ekt, även benämnt zonrörsbrisad, eller vid en viss höjd eller banhöj d, även benämnt HOB (Height Of Burst).

Fig. 8 visar proj ektil 10 där ett tändrör 20 är anordnat för att kunna initiera ett energetiskt material, företrädelsevis sprängämne 2 som är anordnat inuti projektilen 10, omslutande sprängämnet 2 är ett splitterverkande hölje 4 innefattande splitter, exempelvis tungmetallkulor, eller att höljet är utfört med splittergivande försvagningar. Vidare kan ett ytterhölje 6 vara utfört att omsluta det splitterverkande hölj et 4. I en altemativ utföringsform är ytterhölj et 6 och det splitterverkande höljet 4 en gemensam komponent. Tändröret är anordnat så att dä tändröret initieras, exempelvis genom att tändröret träffar målobjektet, så kan tändkedjan fullbordas genom att ett tändämne/primärsprängämne i tändröret kan bringa explosivämnet/sprängämnet i projektilen att detonera. Tändämnet initieras exempelvis med ett initialsprängämne som initieras genom fysisk deformation exempelvis i en tändhatt, anordnad med initialsprängämne. Tändämnet kan även initieras elektriskt med en s.k. slapper eller EBW (Exploding Bridge Wire).

För ytterligare förkorta skjutavståndet kan proj ektilen vara anordnad med en bromsanordning, exempelvis bromspaneler, en bromsskärm, så som en fallskärm eller en motor, så som en raketmotor.

UTFÖRINGSEXEMPEL Exempel på en korthållsgranat innefattar proj ektiler i kaliber 80 - 155 mm anordnad med tändrör anordnade för anslag, tid eller zonrörsfunktion samt en proj ektilkropp anordnad för splitterverkan eller sprängverkan. Projektilens längd, utan tändrör, är företrädesvis mellan 100 - 600 mm.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen är inte begränsad till de speciellt visade utföringsforrnema utan kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram.

Det inses exempelvis att antalet, storleken, materialet och formen av de i korthållsgranatens ingående elementen och detaljerna anpassas efter det eller de projektil och proj ektilsammansättningar och övriga konstruktionsegenskaper som fór tillfället föreligger.

Projektil kan exempelvis anordnas fór sprängverkan, splitterverkan, brandverkan, termobarisk verkan, brandbekämpning, träningsprojektiler, lyssatser, röksatser, elektromagnetisk verkan, elektromagnetisk störning eller andra laster och funktioner.

Claims (1)

1. Projektil (10, l0', 10", l0"') for korta skjutavstånd k ä n n e t e c k n a d a v attprojektilen(10,10',10",10"')âr utförd som en cylinder med en nos med en, väsentligen, plan yta (16) anordnad med ett gän gat uttag (12) för anordnandet av exempelvis ett tändrör samt ett akterpari (18) utförd med en, väsentligen, plan yta, samt en projektilkropp (14) anordnad med energetiskt material (2) omslutet av ett hölje. Projektil (10, l0', 10", l0"') for korta skjutavstånd enligt kravk ä n n e t e c k n a d a v attettmått, från ytterradienpå projektilen (19) till en punkt i centrum på projektilen i projektilens nos (17), konhöjden (A, B), understiger 20 mm. Projektil (10, l0', 10", l0"') fór korta skjutavstånd enligt kravk ä n n e t e c k n a d av attettmått,frånytterradienpå projektilen (19) till en punkt i centrum på proj ektilen i projektilens nos (17), konhöjden (A, B), understiger 15 % av projektildiametern. Projektil ( 10, l0', 10", l0"') for korta skjutavstånd enligt något av ovanstående krav k ä n n e t e c k n a d a v att projektilen (10') är anordnad med en gördel (15) eller tätningsring. Projektil (10, l0', 10", l0"') for korta skjutavstånd enligt något av ovanstående krav k ä n n e t e c k n a d a v att projektilen (10") är anordnad med ett konvext nosparti (l6'). Projektil (10, l0', 10", l0"') for korta skjutavstånd enligt något av ovanstående krav k ä n n e t e c k n a d a V att projektilen (10") är anordnad med ett konkavt akterparti (18 '). Projektil (10, l0', 10", l0"') for korta skjutavstånd enligt något av krav 1 -4 k ä n n e t e c k n a d a v attprojektilen (l0"') är anordnad med ett konkavt nosparti (16 ' '). Inkorn till Patent- och reglstreringsverket 2020 -05- ZZ Projektil (10, 10', 10", 10"') for korta skjutavstånd enligt något av ovanstående krav k ä n n e t e c k n a d a v att projektilen (10, 10', 10", 10"') är anordnad med ett tändrör (20) anordnad i det gängade uttaget (12). Projektil (10, 10', 10", 10"') fór korta skjutavstånd enligt krav 8 kännetecknad av att tändrör (20) är anordnad for att brisera vid anslag och/eller vid en viss höjd och/eller efter en viss tid. Projektil (10, 10', 10", 10"') for korta skjutavstånd enligt något av ovanstående krav k å n n e t e c k n a d a V att projektilen (10, 10', 10", 10"') är anordnad med en bromsanordning. Inkom tiil Patent- och registreringsverket 2020 -05- 22