SE422828B - Tendanleggning i synnerhet for forbrenningsmotor - Google Patents

Description

7713960-'3 en första räknare mellan tvâ tröskelvärden, att räkneförlopp utlöses medelst givarsignaler för fastställande av periodtidberoende talvärden, som varje gång vid slutet av ett räkneförlopp adderas till det då i räknaren föreliggande räknetillstândet, att en i och för sig känd tänd- tidpunktberäknare ingår, medelst vilken ett tändtidpunktberoende talvär-r de är beräkningsbart i beroende av parametrar, isynnerhet motorns para- metrar, att början och/eller slutet av sluttiden är förskjutbar medelst det fastställda tändtidpunktvärdet, i det att under räkneförloppet i den första räknaren medelst en referenskant det momentana räknetillstån- det är korrigerbart medelst det i tändtidpunktberäknaren fastställda, talvärdet, och att beräknarens såsom talvärde fastställda tändtidpunkt- värde i och för anpassning av det momentana räknetillståndet under ett räkneförlopp för fastställande av början och slutet av sluttiden till den aktuella tändtidpunkten övertages under räkneförloppet.

Denna tändanläggning har i jämförelse med ovannämnda kända kopp- lingar fördelen att sluttiden kan styras ned till lägsta varvtal även vid dynamiska förlopp exakt med hänsyn till den aktuella tändtidpunkten.

Tändtidpunkten kan visserligen vara något felaktig till följd av beräk- ningen med ledning av förutvarande varvtalsinformationer vid kraftiga varvtalsvariationer, men detta inverkar praktiskt taget ej på sluttiden.

Härigenom kan anläggningens effektdel dimensioneras särskilt gynnsam, eftersom förlusteffekterna i transistorn och spolar är reducerade till ett minimum.

*Det är särskilt lämpligt att i serie med den elektriska ström- ställaren eller transistorn vid tändspolens primärströmkrets inkoppla en strömmätare, vars mätvärde tillföras ett tröskelvârdesteg. Utsigna- len från tröskelvärdesteget, som skenbart motsvarar en uppmätt tändtid- punkt, och signalen från den första räknaren, som åstadkommer den beräk- nade tändtidpunkten, inmatas via en omkopplare till styrelektroden i transistorn i tändspolens primärströmkrets för utlösning av den verkli- ga tändningen. Denna omkopplare styres medelst en varvtalsberoende sig- nal, så att vid låga varvtal utlösning sker medelst strömmen i primär- strömkretsen och vid högre varvtal medelst tändningsräknaren. Till följd av denna åtgärd undgås fel till följd av inverkan av parametrar såsom matningsspänningen, temperaturen, komponenttoleranser och åldring inom det kritiska omrâdet med lägre varvtal. Till följd av ovannämnda åtgär- der drives transistorn trots nämnda effekter ständigt såsom ren omkopp- lingstransistor vid minimal förlusteffekt. Vid högre varvtal och därmed kortare omkopplingstider, när dessa effekter knappast har någon inver- kan, styres tändningen och inställningen av sluttiden däremot medelst 7713960-8 räknare.

I och för förbättring av dynamiken och minskning av tändvinkel- variationer är det vidare särskilt lämpligt att påverka tändutlösnin- gen medelst tiden för strömmens ökning i tändspolens primärströmkrets därigenom, att en toleranstid är inställbar. Denna toleranstid utlöses medelst utsignalen från det med strömökningen på primärsidan samordnare tröskelvärdesteget och begränsas till tiden medelst räkneförlopp i en räknare. Senast vid slutet av denna toleranstid utlöses tändningen me- delst räknaren. Under toleranstiden utlöses tändningen vid den beräkna- de tändtidpunkten och utlöses tändningen vid början av toleranstiden, om tändtidpunkten ligger före början av toleranstiden. Till följd av dessa åtgärder uppnås fördelen, att tändvinkeln ej ändras redan vid mi- nimala spännings- eller temperaturvariationer, som uppträder mellan in- tilliggande tändningar. En beräknad tändvinkeländring fastställes ej först med ledning av en ändring av sluttidgränsen, så att extra dödtid undgås, som skulle innebära dynamisk försämring av tändräknaren_ Uppfinningen beskrives närmare nedan i exempelform med ledning av åtföljande ritning, där fig. 1 visar en första utföringsform av upp- finningen med räknestyrd tändutlösning inom samtliga varvtalsomrâden. fig. 2 ett signaldiagram för förklaring av verkningssättet för den i fig. 1 visade utföringsformen vid mycket låga varvtal, fig. 3 ett sig- naldiagram för förklaring av verkningssättet för den i fig. 1 visade utföringsformen för medelhöga varvtal, fig. 4 ett signaldiagram för förklaring av verkningssättet för den i fig. 1 visade utföringsformen för höga varvtal, fig. 5 en detaljerad koppling för alstring av kanter i givarsignalen, fig. 6 ett signaldiagram för förklaring av den i fig. visade kopplingen, fig. 7 en andra utföringsform av uppfinningen, fig. 8 ett signaldiagram för förklaring av verkningssättet för'den i fig. 7 visade utföringsformen, fig. 9 ett kopplingsschema för den i fig. 7 vi- sade andra utföringsformen, fig. 10 ett signaldiagram för förklaring av verkningssättet för den i fig. 9 visade utföringsformen vid tändutlös- ning medelst strömökning på primärsidan, fig. 11 ett signaldiagram för förklaring av verkningssättet för den i fig. 2 visade utföringsformen vid tändutlösning medelst tändningsräknaren, fig. 12 en tredje utfö- ringsform av uppfinningen, vid vilken ett toleransomrâde förekommer för tändutlösningen, fig. 13 ett diagram för förklaring av tolerans- gränserna och fig. 14 ett signaldiagram för förklaring av den i fig. 12 visade tredje utföringsformen.

Enligt fig. 1 är talutgångarna på en första räknare 10 förbund- na med första talingångar på en digital komparator 11, med vars ytter_ QUALITY 7713960-8 4 ligare talingångar talutgångarna på ett permanentminne 12 är förbund- na. Talutgångarna på ett andra permanentminne 13, vars adresser kan väljas medelst parametrar, i synnerhet parametrarna för en förbrännings-I motor, är via en första grind 14 förbundna med talingångar på räknaren . Denna första grind styres via klämman 15. Såsom exempel på paramet- rar för inverkan pâ minnet 13 kan nämnas varvtalet n, undertrycket p i insugningsröret, temperaturen T och gasspjällets inställningsläge a vid -en förbränningsmotor. Talutgångarna på en andra räknare 16 är via ett mellanminne 17, en digital adderare 18 och en andra överföringsgrind 19 även förbundna med talingângarna på räknaren 10. Den andra grinden 19 är styrbar via en klämma 20. Talutgångarna på räknaren 10 är förbundna _ med ytterligare additionsingångar på adderaren 18. Återställningsingån- gen R på räknaren 16 är förbunden med en klämma 21 och klockpulsingån- gen C med en klämma 22, som tillföres en klockfrekvens T. överström- ninqsutgången M på räknaren 16 är förbunden med en spärringång E, som verkar såsom överströmningsspärr. Inmatningsingången L på minnet 17 är förbunden med en klämma 23, medan minnets 17 lagringsutgångar är för- bundna med ingångar på minnet 13,sâ att detta kan tillföras en varvtals-j beroende signal. Lagringsutgångarna på minnet 17 är dessutom via en tredje överföringsgrind 24 direkt förbundna med talingångarna på minnet . Den tredje grinden 24 styres via en klämma 25, Utgången på komparatorn 11 är via en första OCH-grind 26 förbun- den med J-ingången på en bistabil vippkrets 27 av JK-typ, vars åter- ställningsingång R är förbunden med utgången M på räknaren 10. Utgângen på vippkretsen 27 är via en klämma 28 förbunden med styringângen på en elektrisk strömställare 29, som företrädesvis är bildad av en transis- tor och vars omkopplingssträcka är inkopplad i primärströmkretsen för en tändspole 30. I dennas sekundärströmkrets är på känt sätt åtminsto- ne en tändsträcka 31 inkopplad, som vid en förbränningsmotor vanligen är ett tändstift. Utgången M på räknaren 10 är vidare via en andra OCH- grind 32 förbunden med âterställningsingången R på en andra bistabil vippkrets 33 av JK-typ. En utgång på denna vippkrets 33 är både för- bunden med ytterligare en ingång på grinden 26 och med en ingång på minnet 12 i och för omkoppling av minnets utgång till tvâ utsignaler S1, S2 i beroende av den uppträdande signalen H. Den andra komplemen- tära utgången på vippkretsen 33 är via en tredje OCH-grind 34 förbun- den med J-ingången på denna vippkrets 33. En andra ingång på grinden 34 är förbunden med utgången på komparatorn 11. J-ingången på vipp- kretsen 33 är via en fjärde OCH-grind 35 förbunden med en klämma 36.

En klämma 37, som kan tillföras en för mycket låga varvtal utmärkande 7713960-8 signal, är förbunden både med inställningsingången S på vippkretsen 33 och via en femte OCH-grind 38 med en klämma 39. En dylik, för mycket låga varvtal utmärkande signal, skall uppträda t.ex. under start av en förbränningsmotor och antingen alstras därigenom att en signal från startströmställaren eller en signal från en varvtalsgivare, efter vil- ken ett tröskelvärdesteg är inkopplat, tillföras klämman 37. Tröskel~ värdestegets tröskelvärde inställes härvid företrädesvis till ett vär~ de av 500 varv per minut. Klämman 37 kan även tillföras en logisk kom- bination av de båda signalerna. Denna klämma 37 är vidare via en in- verterare 40 förbunden med ytterligare ingångar på grindarna 32, 35 och med en ingång på en sjätte OCH-grind 41, vars utgång är förbunden med en klämma 42. Ytterligare en ingång på grinden 38 är förbunden med en klämma 43 och ytterligare en ingång på grinden 41 med en klämma 44.

De tre klämmorna 36, 39, 42 är via en ELLER-grind 45 förbundna med ingången L på räknaren 10, vars klockpulsingâng C tillföres en klockfrekvens T via en klämma 46. Utgången M på räknaren 10 är via en sjunde OCH-grind 47 förbunden med spärringången E på denna räknare.

Ytterligare en ingång pâ denna grind 47 är förbunden med klämman 37.

Verkningssättet för den i fig. 1 visade första utföringsformen förklaras i fortsättningen med ledning av fig. 2-4. Härvid användes de inom digitaltekniken vanliga uttrycken 1-signal och 0-signal, var- avxen 1-signal härvid innebär en potential av storleksordningen po- tentialen hos den positiva matningsspänningen och en 0-signal en po- tential, som i det närmaste motsvarar jordpotential.

Till en början beskrives den i fig. 2 åskådliggjorda funktio- nen vid mycket låga varvtal, t.ex. vid start. I detta fall uppträder vid klämman 37 en 1-signal, medelst vilken grindarna 32, 35, 41 spär- ras via inverteraren 40. En med en roterande axel, företrädesvis mo- torns vevaxel, förbunden givare alstrar vinkelkonstanta signaler A, t.ex. under ett vinkelsegment av 600. Detta vinkelsegment kan givetvis även anta andra värden. Medelst den stigande kanten på denna signal A alstras en signal C och medelst den fallande kanten en signal B.

Den mera exakta alstringen av signalerna A, B och C förklaras senare med ledning av fig. 5 och 6. Om en signal B uppträder vid klämman 43 och en startsignal vid klämman 37, uppträder vid klämman 39 en signal M, som tillföres minnet 17 via ingången L på räknaren 10 med det lagrade värdet E. Detta möjliggöres därigenom, att grinden 24 öppnar till följd av signalen M, som tillföres klämman 25. De båda andra grindarna 14, 19 är spärrade, eftersom de styres med signalen M från grinden 41 och signalen L från grinden 35. Dessa båda grindar 35, 41 ”i QUALITY 7715960-8 3 6 är emellertid spärrade av inverteraren 40.

Lagringsvärdet E uppnås därigenom, att räknaren 16 återstålles via klämman 21 medelst en samtidigt med signalens A stigande kant alstrad signal C. I denna räknare, vid vars talutgångar räknetill- ståndet D uppträder, bringas i det följande att räkna uppåt medelst klockfrekvensen. En överströmningsspärr till följd av överströmnings- utgångens återföring till spärringången åstadkommer, att uppräkningen upphör vid maximalt räknetillstånd. vid uppträdande av en signal B överföras via klämman 23 det vid denna tidpunkt uppträdande räkne- tillståndet B till räknaren 17. Under den första i fig 2 visade ar- betsperioden gäller, att lagringsvärdet E ej ändras vid uppträdande av en signal B, eftersom det hittills redan_lagrade värdet_varit detsamma.

Under den andra perioden, när en till tiden förkortad signal A anger ett ökat varvtal, har däremot räknetillståndet D ännu ej nått sitt maximumvärde vid uppträdande av en signal B och överföras det lägre råknetillståndet D såsom lagringsvärde E. Intill myoket låga varvtal, vid vilka räknaren 16 under varje arbetsperiod räknar upp till sitt maximumvärde, är lagringsvärdet E varvtalsberoende. Såsom sådant varvtalsberoende värde styr det tillsammans med andra parametrar adressvalet vid permanentminnet l3.

Det i enlighet med en signal B eller M till räknaren 10 över- förda lagringsvärdet E räknas nedåt medelst klockfrekvensen T. Eftersom ingången R på vippkretsen 33 är spärrad, är minnet 12 fastlagt till utgångsvärdet S1 och kan ej omställas, eftersom utsignalen H från vippkretsen 33 ej kan variera. Om räknaren 10 uppnår räknetillstândet Sl, avger komparatorn ll en utsignal, som inställer vippkretsen 27 via grinden 26, så att en signal G uppträder vid klämman 28. Medelst denna signal G bringas strömställaren 29 att sluta och börjar ström flyta genom tändspolen 30. Om räknaren 10 uppnår sitt minimala räkne- tillstånd, återställes medelst en signal från utgången M vippkretsen 27 via ingången R, vilket innebär slutet av signalen G. Härigenom spärrar strömställaren 29 och utlöses en tändgnista vid tändsträckan 31 till följd av induktion. Samtidigt påverkas spärringången E från utgången M och grinden 47, så att räknaren 10 kvarstannar vid sitt minimala räknetillstånd. Först medelst nästa signal B påverkas åter räknaren 10 medelst ett lagringsvärde E. Till följd av denna åtgärd föreligger även vid lägsta varvtal konstant sluttid och automatisk viloströmfrihet uppnås utan extra kopplingselement.

Fig 3 åskådliggör*förhållandena vid medelhöga varvtal, dvs 4 išåfiàiiéè 0- 8 vid varvtal mellan ca 500 och 3 000 varv per minut. Lagringsvärdet E alstras på samma sätt som beskrivits med hänsyn till fig 2. Eftersom någon startsignal ej längre uppträder vid klämman 37, är grinden 38 och därmed grinden 24 konstant spärrade. ï enlighet med en signal K, vars alstring iörklaras närmare nedan, alstras vid klämman 36 en signal L, medelst vilken dels grinden 19 öppnas och dels räknaren 10 via ingången L tillföres utgångsvärdet från adderaren 18, dvs till- föres ett talvärde, som består av summan av signalerna E och F.

Eftersom talvärdet F vid denna tidpunkt överensstämmer med tröskel- värdet S2, som är negativt, överföras ett i förhållande till lagrings- värdet E minskat talvärde till räknaren 10, som nu räknar nedåt och utlöser en signal från komparatorn ll vid uppnående av tröskelvärdet S1, som uppträder vid utgången på permanentminnet. Medelst denna signal bringas strömställaren 29 att sluta och utlöses strömökning i tändspolen. Om räknetillståndet noll är uppnått, utlöses åter tänd- ningen via utgången M.

I motsats till förhållandena vid mycket låga varvtal enligt fig 2 är grinden Ä7 numera spärrad, så att räknaren 10 kan räkna vidare inom det negativa omrâdet. Till följd av denna överströmnings- signal återställes vidare vippkretsen 33 via grinden 32 och växlar signalen H från en 1-signal till en 0-signal och ändras härigenom utgångströskelvärdet vid minnet 12 från S1 till tröskelvärdet S2.

Om räknaren 10 uppnått räknetillståndet S2, avger komparatorn på nytt en signal, medelst vilken en signal K kan alstras via grinden Bh.

Denna signal K uppladdarchn första räknaren åter med utgångsvårdet vid adderaren 18. Medelst signalen K inställes vidare vippkretsen 35 åter, så att utsignalen H åter uppträder. Denna signal H leder i sin tur vid minnet 12 till omkoppling av tröskelvärdet S2 till tröskel- värdet S1. Den komplementära utgången på vippkretsen 33 växlar till en 0-signal, så att grinden 3h åter spärrar och signalen K upphör.

Värdet, som tillföres räknaren l0 via grinden 19, är lika med det förväntade ändtidsavståndet minskat med en minimal bryttid.

Medelst en känd tändningsräknare, som i föreliggande fall är bildad av permanentminnet 13, beräknas tändtidpunkten i beroende av parametrar, i synnerhet varvtalet. I enlighet med en signal C vid klämman ÄN alstras via grinden Ål en signal N vid klämman H2. Denna signal N öppnar dels grinden lü och överför dels utgångstalvärdet vid minnet 13 till räknaren 10. Vid stationärt varvtal överensstämmer, såsom åskådliggöres i den första arbetsperioden i fig 3, detta utgångs- QUALITY M?71s96o-s värde vid minnet 13 med räknarens 10 aktuella räknetillstånd och sker ej någon ändring. Under den andra arbetsperioden har emellertid t.ex. till följd av varvtalsinformationen, som ligger tillbaka i tiden, varvtalet ändrats dynamiskt och ändras räknetillståndet F i räknaren vid en stigande kant i signalen A i motsvarighet till utgångstal- värdet vid minnet 13. Härigenom förskjutes tändtidpunkten i det visade signaldiagrammet mot sen tändning, medan sluttiden förblir konstant.

Om signalens A stigande kant uppträder, sedan räknaren 10 uppnått tröskelvärdet Sl, uppkommer vid en dynamisk ändring förutom förskjut- ning av tändtidpunkten även en viss ändring av sluttiden. Detta fall föreligger enbart vid höga varvtal, där de dynamiska avvikelserna är små. Denna förändring är emellertid ringa och kompenseras åter redan inom nästa arbetsperiod. Inmatningen till räknaren 10 av utsignalen från adderaren 18 säkerställer även i detta fall i det närmaste riktig början av sluttidpunkten. Dylika förhållanden kan emellertid endast uppträda vid synnerligen kraftiga dynamiska förlopp, så att sluttiden förblir absolut konstant både vid stationära och vid normala dynamiska förlopp.

Till följd av tidsavståndet mellan nollgenomgången i räknaren 10 vid tröskelvärdet S0 och tidpunkten för uppnående av tröskelvärdet S2 säkerställes minimal bryttid hos strömställaren 29. Detta är nödvän- digt för att säkert säkerställa inledning av förbränningen. Vid höga varvtal blir eventuellt den inställda sluttiden längre än avståndet från tändning till tändning. För att förhindra detta undertryckes under denna inställda minimala bryttid strömställarens 29 slutning.

Genom ändring av tröskelvärdet S2 kan den minimala bryttiden ändras.

Detta kan uppnås därigenom, att permanentminnet 12 påverkas av en ej visad korrigeringsanordning, som kan tillföras korrigeringsparametrar, t.ex. temperatur eller matningsspänning. En dylik ändring av den minimala bryttiden beskrives närmare nedan,men det kan framhållas, att dessa metoder även kan tillämpas för att påverka minnet 12 och att via detta ändra denna minimala bryttid.

I det i fig Ä visade signaldiagrammet åskådliggöres förhållandena vid höga varvtal. Vid fyllningen av räknaren 10 kan tröskelvärdet S1 ej längre uppnås. Eftersom tröskelvärdet S härigenom redan är under- ' skridet vid fyllningen, avger komparatorn ll omedelbart en signal, varpå strömställarens 29 sluttid börjar med fyllningen av räknaren 10.

Här ingriper regleringen av den minimala bryttiden, eftersom avstånden mellan två sluttider hos strömställaren 29 är bestämda av denna mini- .J 111 :lastbil-låt mala bryttid. Under den tredje i fig 5 visade arbetsperioden sker varvtalsminskning, vilket medför en förlängd signal A. Räknarens 10 räknetillstånd överskrider åter tröskelvärdet ål och bryttiden blir åter längre än den minimala bryttiden och inställes medelst tröskel- värdet Sl. Den vid början av den tredje givarsignalen A angivna korrigeringen av räknetillståndet F har redan beskrivits med ledning av fig 3.

Vid den i fig 5 visade kopplingen tillämpas en i och för sig känd metod för alstring av kantsignalerna B och C. En med en roterande axel 50, som företrädesvis är en förbränningsmotors vevaxel, förbunden givare 51 är i föreliggande fall utformad såsom induktiv givare. För ändamålet är med axeln 50 ett vínkelsegment 52 med en vinkel av t.ex. 60° förbundet, som föres förbi en induktiv avkännare 53, som alstrar en vinkelproportionell signal. Utgången på givaren 51 är via ett pulsformningssteg 54 i form av en Schmitt~vippkrets förbunden med ingången på en första vippkrets 55 av D-typ. En utgång på vippkretsen 55 är förbunden med ingången på en andra vippkrets 56 av D-typ, vars utgång i sin tur via en åttonde OCH-grind 57 är förbunden med de i fig l visade klämmorna 43 och 23. Den komplementära utgången på vippkretsen 55 är förbunden med ytterligare en ingång på grinden 57, medan den komplementära utgången på vippkretsen 56 via en nionde OCH-grind 58 är förbunden med de i fig 1 visade klämmorna HR och 21.

Ingången på vippkretsen 56 är förbunden med ytterligare en ingång på grinden 58. Via en klämma 59 inmatas klockfrekvensen T till klock- pulsingångarna på båda vippkretsarna 55, 56.

Den i fig 5 visade kopplingen förklaras i det följande med led" ning av det i fig 6 visade signaldiagrammet. Den av givaren 51 alstrade vridvinkelproportionella signalen omvandlas i steget 5% till en rektangelsignal A. Denna signal A synkroniseras medelst vippkretsen 55, dvs vid början av nästa puls i klockpulsfrekvensen T överföras signalen A till vippkretsen 55 och avaktiveras åter vid slutet av signalen A. Denna synkroniserade signal A' tillföres vippkretsen 56 och förskjutes här med en klockpuls och uppträder såsom en O-signal vid en ingång på grinden 57. Genom logisk kombination av de båda signalerna A' och 0 med deras komplementära signaler i grindarna 57, 58 alstras signalerna B och C såsom kantsignaler, vilket lätt inses.

Med hänsyn till den i fig 7 visade andra utföringsformen av uppfinningen visas den elektroniska styrenheten 60 för tändanläggningen såsom ett block, som tillföres de redan med ledning av fig 2 förklarade .l flüAuçv n771s9ßo-à parametrarna och signalen A från givaren 51. Kopplingen med komponen- terna 27-šl motsvarar den första utföringsformen. Klämman 61 är för- bunden med den positiva matningsspänningen. Mellan emittern i den såsom strömställare 29 arbetande transistorn och jord är en ström- mätare 62 inkopplad i form av ett motstånd. Emittern i transistorn 29 är vidare förbunden med en ingång på ett tröskelvärdesteg 63 i form av en operationsförstärkare, vars utgång via en klämma 6H och en elektrisk omkopplare 65 är förbunden med K-ingången på vippkretsen 27.

Omkopplaren 65 är omställbar medelst en varvtalsberoende signal f (n), dvs K-ingången på vippkretsen 27 är i beroende av den varvtals- beroende signalen inkopplingsbar antingen till klämman 6R eller till en punkt i styrenheten, vid vilken en med den beräknade tändtidpunkten samordnad signal uppträder. Vid den i fig 1 visade utföringsformen skulle denna vara utgången M på räknaren 10. Medelst den varvtals- beroende signalen f(n) kan vidare en andra elektrisk omkopplare 67 styras via en klämma 66, medelst vilken omkopplare den andra ingången på steget 63 är varvtalsberoende inkopplingsbar antingen till klämman 68 eller till klämman 69. 2 Verkningssättet för den i fig 7 visade utföringsformen förklaras nedan med ledning av det i fig 8 visade signaldiagrammet. Vid medel- höga varvtal, t.ex. upp till Ä 000 varv per minut, är den första om- kopplaren 65 inställd till klämman 6Ä och den andra omkopplaren 67 till klämman 68 medelst den varvtalsberoende signalen f(n). Vid kläm- i man 68 uppträder en mot ett tröskelvärde 53 svarande elektrisk signal. I I beroende av en signal från tändningsräknaren manövreras t.ex. enligt . fig 1 vippkretsen 27 och bringas strömställaren 29 att sluta medelst en signal G' vid klämman 28. Genom primärlindningen på tändspolen 30 och strömmätmotstândet 62 börjar en ström Iz flyta och så småningom öka. Om ett spänningsfall uppkommer över motståndet 62 till följd av denna strömökning, som motsvarar tröskelvärdet S3, uppträder vid utgången på steget 63 en signal P, till följd av vilken vippkretsen 27 återställes och strömställaren 29 åter bringas att öppna. Medelst den avbrutna strömmen Iz avslutas signalen P och utlöses tändning.

Trots inverkande företeelser såsom spännings- och temperaturvariationer, komponenttoleranser och åldring drivas till följd av dessa åtgärder transistorn ständigt såsom renromkopplingstransistor och reduceras förlusteffekten till ett minimum. Om dessa inverkande företeelser ej ändras, förblir sluttiden exakt konstant oberoende av varvtalet inom nämnda område. vivid ài9i6o¿ ll Vid höga varvtal är tiden för fullständig strömmatning av tänd- spolen ej längre tillräcklig, så att räknarstyrd tändutlösning måste tillgripas liksom vid den första utföríngsïormen. För detta ändamål omställes från och med ett gränsvarvtal av t.ex. ü 009 varv per minut omkopplaren 65 medelst den varvtalsberoende signalen f(n), så att vippkretsen 27 åter manövreras medelst en anerdning, som i princip kan motsvara den första utföringsformen. Vidare omställes den andra omkopplaren 67, så att steget 63 nu tillföres tröskelvärdet S6 från klämman 69. Detta tröskelvärde S6 ligger så lågt, att en utsignal P uppträder vid klämman 6H omedelbart efter början av strömmens genom- gång av motståndet 62. Denna signal P användes emellertid nu ej längre för tändutlösning utan för korrigering av den räknarstyrda tändut- lösningen, i synnerhet bryttídtröskeln.

I fíg 9 visas ett detaljerat kopplingsschema för den i fig 7 visade andra utföringsformen, varvid kopplingselementen 10, ll, lä, , 19, 20, 2U, 25, 36, 39, H2, H5 och H6 är desamma som vid den första utföringsformen och är sammankopplade på samma sätt. Medelst grindarna lä, 19, 2ü överföres och spärras samma signaler. Förbind~ ningen mellan utgången M och ingången E på räknaren 10 bortfaller.

Vid klämmorna 20 och 36 uppträder ej längre signalen L utan en signal W, vars alstring kommer att beskrivas närmare. Den digitala adderaren 18 bortfaller liksom dess förbindning till talutgångarna på rëknaren .

Utgången på komparatorn ll är förbunden med spärringången E på en tredje räknare 70, som arbetar såsom nedräknare. Via en klämma 71 tillföres klockpulsingången C på räknaren 70 en klock- frekvens T. Talingångarna på räknaren 70 är fast anslutna och påverkas av binärtalet 3, eftersom i föreliggande fall tre grindar skall styras medelst räknaren 70. Överströmningsutgången M är förbunden med inmatningsingången L på räknaren 70. Talutgångarna på räknaren 70 är förbundna med talingångar på en avkodare 72, som är försedd med tre utgångar Ql, Q2, Q3. Medelst denna avkodare 72 väljas en av de tre utgångarna Q1-Q3 i beroende av tre möjliga, vid ingången uppträdande bínärtal. Från dessa utgångar Ql-Q3 styres tre överföríngsgrindar 73-75 vars talutgångar är förbundna med komparatorns ll jämförelseingångar.

Talutgångarna på en fjärde räknare 76, som arbetar såsom nedräknare, är via ett andra mellanminne 77 förbundna med talingångarna på den fjärde grinden 73. Via klämman UH inmatas signalen C till ingångarna L på räknaren 76 och minnet 77. Talingångarna på räknaren 76 hålles till följd av fast anslutning vid ett bestämt binärtal. Via enlklämma QUALITY .f71š9i60i-'8 12 78 inmatas en klockfrekvens T till klockpulsingången C på räknaren 76.

Talingångarna på den femte grinden 7ü hålles till följd av fast an- slutning vid ett mycket litet binärtal, i föreliggande fall talet 1.

Talutgångarna på en femte räknare 79 år förbundna med den sjätte grinden 75, varvid denna räknare 79 är reversibel och dess talingångar till följd av fast anslutning åter hålles vid ett bestämt binärtal. Via en klämma 80 tillföres ingången C en klockfrekvens T.

Via ytterligare en klämma 81 tillföres ingången L inkopplingssignalen för hela styrenheten, som uppträder, när anläggningen strömmatas.

Förteckeningången U/D på räknaren 79 är förbunden med utgången Ql på avkodaren 72, varvid denna utgång dessutom via en tredje vipp- krets 82 av D-typ är förbunden med en ingång på en EXKLUSIVE-ELLER- grind 83, vars utgång via en inverterare 8U är förbunden med spärr- ingången E på den femte räknaren 79. Utgången Q3 på avkodaren 72 är via en tionde OCH-grind 85 förbunden med J-ingången på vippkretsen 27, vars med klämman 28 förbundna utgång via en klämma 86 är förbunden med ytterligare en ingång på grinden 83. Ingången E på räknaren 70 är förbunden med ytterligare en ingång på grinden 85. Den komplementära' utgången på vippkretsen 27 är via en NAND-grind 87 förbunden med ingången E på den fjärde räknaren 76. Klämman 6H är förbunden med ytterligare en ingång på grinden 87 och via en elfte OCH-grind 88 med en ingång på en andra ELLER-grind 89, vars utgång är förbunden med K-ingången på vippkretsen 27. Klämman 66 är förbunden med en tredje ingång på grinden 87 och via en tolfte OCH-grind 90 med ytter- ligare en ingång på grinden 98. Utgången Q2 på avkodaren 72 är dels I förbunden med ytterligare en ingång på grinden 93, dels med en ingång på en NOR-grind 91 och dels med D-ingången på en fjärde vippkrets 92 av D-typ. Den komplementära utgången på vippkretsen 92 år förbunden med ytterligare en ingång på grinden 91, vars utgång är förbunden med J-ingången på en tredje bistabil vippkrets 93 av JK-typ. Utgången på vippkretsen 93 är förbunden med ytterligare en ingång på grinden 88 och den komplementära utgången med klämman 66. Den komplementära utgången på vippkretsen 92 är via en inverterare 95 och en trettonde OCH-grind 94 förbunden med återställningsingången R på vippkretsen 93. Utgången på grinden 85 är förbunden med ytterligare en ingång på grinden 9H. Komponenterna 88-9ü bildar den i fig 7 visade omkopplaren 65- e Verkningssättet för den i fig 9 visade utföringsformen beskrives närmare nedan med ledning av fig 10 och ll. Till en början förklaras J 13 verkningssättet vid små till medelhöga varvtal med ledning av det i fig 10 visade signaldiagrammet. Verkningssättet för grindarna lä, 19, 24 i samverkan med den första räknaren motsvarar den första ut- föringsformen, men i detta fall styras den andra grinden 19 medelst en signal W. Räknaren lü fyllas medelst signalen W via grinden 19 med ett binärtal i enligfhet med det förväntade tändvinkelavståndet och börjar räkna nedåt. Vid början av en givarsignal A, dvs medelst en signal C respektive N, överskrives liksom vid den första ut- föringsformen räknarens 10 räknetillstånd i motsvarighet till den beräknade tändtidpunkten. Detta förlopp genomföres, endast när en dynamisk ändring ägt rum. Inom detta område uppträder vid utgång Q3 på avkodaren 72 en 1-signal, medelst vilken grinden 75 bringas att öppna. I det följande beteckras de vid utgångarna Ql-Q3 uppträdande signalerna även med Q1-Q3. Via denna grind 75 uppträder räknetill- ståndet vid räknarens 79 utgång, dvs tröskelvärdet S3, vid kompara- torns ll jämförelseingång. Om räknaren 10 uppnår räknetillståndet S3, avger komparatorn ll en utsignal, medelst vilken signalen Ul alstras via grinden 85 och bringas räknaren 70 till följd av frigörningen av spärringången E på denna räknare att räkna vidare ett tal. Medelst signalen Ul inställes vippkretsen 27, vilket har till följd en signal G respektive G' vid klämman 28 och därmed början av sluttiden. Till följd av räknarens 70 fortsatta räkning växlar utgången Q3 på av- kodaren 72 till en O-signal och utgången Ql till en l~signal, så att grinden 75 spärras och grinden 73 öppnar. Vid komparatorns ll jäm- förelseingång uppträder nu minnets 77 utgångstalvärde, dvs tröskel- värdet SU. När räknaren 10 uppnår räknetillståndet SH, avger kompa~ ratorn ll på nytt en signal, medelst vilken räknaren 70 åter bringas att räkna vidare ett tal. Utgången Ql på avkodaren 72 övergår till en 0-signal och utgången Q2 till en l-signal, varvid denna utsignal från komparatorn ll motsvarar den beräknade tändtidpunkten. Tändningen kan emellertid ej utlösas medelst utsignalen Q2 från avkodaren 72 och grinden 90 jämte grinden 89, eftersom grinden 90 till fölåd av den komplementära utgången på vippkretsen 93, vid vilken en 0-signal uppträder, är spärrad. Först medelst en signal P vid klämman 64 återställes vippkretsen 27 via grinden 88, vilket medför avslutning av sluttiden för strömställaren 29 och därmed tändning. Den i fig 10 visade signalen G uppträder sålunda ej alls, utan strömställarens 29 sluttid simuleras medelst signalen G'.

Medelst 1-signalen vid utgången Q2 på avkodaren 72 uppträder vid ____ __ _ __ ____ .___ --.___ iiii}iài1is9ii¿i 6iëà i i i v7í39sn+s - in komparatorns ll jämförelseingång via grinden 7U talet 1, som motsvarar tröskelvärdet S0. Detta tal är så litet, att det i figuren överens- stämmer med 0-linjen. Under signalen Q2 vid utgången på avkodaren 72 uppträder vid den komplementära utgången på vippkretsen 92 en 0-signal, som givetvis är fördröjd en takt i jämförelse med signalen Q2. Signalföljden vid den komplementära utgången på vippkretsen 92 är betecknad med V. När räknaren 10 uppnår räknetillståndet S0, bringas räknaren 70 medelst en utsignal från komparatorn ll att på nytt räkna vidare ett tal. Eftersom överströmning uppträder vid räknaren 70 fylles denna med 3 och uppträder åter en 1-signal vid utgången Q3, medan utgång Q2 växlar till en 0-signal. Efter växlingen av utgången Q2 till en O-signal uppträder kortvarigt 0-signaler vid båda ingångarna på grinden 91, så att en signal W alstras under denna korta tid vid utgången på denna grind 91. Medelst denna signal W inställes åter räknaren 10, men förhållandena vid vippkretsen 93 änd- ras ej, eftersom denna vippkrets redan inställts. Eftersom en signal U1 vid dessa förhållanden ej uppträder samtidigt med en inverterad signal V, kan någon signal Y ej uppkomma. Härigenom förhindras i sin tur återställning av vippkretsen 93. Medelst den sålunda ständigt uppträdande 0-signalen vid den komplementära utgången på vippkretsen 93 uppträder via grinden 87 vid spärringången E på räknaren 76 ständigt en l-signal, så att detta räknetillstånd ej kan ändras.

Tröskelvärdet SH förblir sålunda konstant.

När den beräknade tändtidpunkten vid uppnående av tröskelvärdet SH ej överensstämmer med den uppmätta tändtidpunkten, som ger upphov till tändutlösning, uppträder olika signaler vid de båda ingångarna på grinden 83, så att en l-signal inställes vid utgången på denna grind 83. Detta medför i sin tur via inverteraren 8% frigörning av spärringången E på räknaren 79. Räknarens 79 räknetillstånd ändras därför med klockfrekvensen C under denna brist på överensstämmelse.

Om en l-signal fortfarande uppträder vid utgången Ql på avkodaren 72 under denna brist på överensstämmelse mellan tändtidpunkterna, inne- bär detta, att den uppmätta tändtidpunkten ligger tidigare än den beräknade. Räknaren 79 omställes via förteckeningången U/D till ned- räkning. Om däremot, såsom visas i fig 10, åter en 0-signal uppträder vid utgången Ql vid början av denna brist på överensstämmelse, räknar räknaren 79 uppåt och ökar tröskelvärdet S3. Början av sluttiden för strömställaren 29 förlägges härigenom framåt under nästa arbets- period. Vippkretsen 82 tjänar till löptidsutjämning av klockpuls- I _: 7713960-8 signalerna med hänsyn till vippkretsen 27.

Inom området för höga varvtal, t.ex. över H 000 varv per minut, föreligger de i fig ll angivna förhållandena. Ett fastställande av ett dylikt högt varvtal sker vid den i fig l visade utföringsformen därigenom, att tröskelvärdet S3 ej längre uppnås till följd av räkna- rens 10 inställning, så att komparatorn ll omedelbart efter inställ- ningen avger en signal, som är utmärkande för ett underskridande av tröskelvärdet S3. Denna komparatorsignal åstadkommer dels omedelbar överföring av l-signalen vid utgången Q3 på avkodaren till utgången Ql och dels, signalen Ul via grinden 85, som utlöser början av slut- tiden. Till följd av den kortvarigt fortfarande uppträdande 1-signalen vid utgången Q3 är detta öppnande av grinden 85 fortfarande möjligt under kort tid. Vid slutet av l-signalen vid utgången Q2 alstras vid utgången på grinden 91 en signal W. Men samtidigt alstras signalen Ul, som via grinden 9U ger upphov till en signal Y, eftersom vid denna tidpunkt fortfarande en 0-signal uppträder vid den komplemen- tära utgången på vippkretsen 92, så att en l-signal uppträder vid utgången på inverteraren 95. Vid vippkretsen 93 uppträder sålunda samtidigt en signal W och en signal Y. Eftersom återställningsin- gången R är dominerande, förblir vippkretsen 93 återställd, vilket innebär en l-signal vid den komplementära utgången på vippkretsen 93 och därmed vid klämman 66. Denna l-signal är angiven genom signalen Z. Grinden 88 förblir sålunda ständigt spärrad för signalerna P, medan grinden 90 konstant är öppen för signaler vid utgången Q2 på avkodaren 72. Tändningen utlöses ej längre medelst signaler f (upp- mätt tändtidpunkt) utan vid början av en signal vid utgången Q2 på avkodaren 72 (beräknad tändtidpunkt).

Medelst signalen Z vid klämman 66 manövreras den i fíg 7 visade omkopplaren 67 och omställes till ett mycket lågt tröskelvärde S5.

En signal P vid klämman 6ü alstras nu omedelbart medelst tröskel- värdesteget 63, så snart låg ström börjar flyta genom motståndet 62.

Medelst räknaren 76 sker löptidskorrigering av den minimala bryt- tiden i anslutning till tändutlösningen. Från och med denna tidpunkt uppträder en signal 5 vid den komplementära utgången på vippkretsen 27. Vid tändtidpunkten uppträder en l-signal vid samtliga ingångar på grinden 87, så att spärringången E på nedräknaren 76 frigöras.

Denna räknar nu nedåt med klockpulsfrekvensen E. Eftersom bryttiden börjar från och med tändtidpunkten, dvs strömställaren 29 är spärrad, upphör strömmen genom motståndet 62. Efter mycket kort tid under- .l QUALITY l _16 skrides tröskelvärdet S6, så att räknaren 76 åter spärras via klämman >6h och grinden 87. Räknarens 76 ändrade räknetillstånd överföras med nästa signal C till minnet 77 och inställes samtidigt räknaren 76 åter till sitt ursprungliga värde. Gmställningen av tändutlösningen från det uppmätta värdet till det beräknade vid högre varvtal är okritiskt, eftersom dynamikproblem är synnerligen obetydliga vid dylika högre varvtal. Till följd av denna extra räkning kompenseras löptiden hos externa komponenter med hänsyn till tändvinkeln. Ändringen av räknarens 10 räknetillstånd medelst den stigande kanten i signalen A sker i sin tur analogt.

Den i fig 12 visade kopplingen bildar tillsammans med den i fig 9 respektive 7 visade kopplingen en tredje utföringsform av upp- finningen. För ändamålet uppdelas klämman 64 och inkopplas där emellan den i fig 12 visade kopplingen. Denna mellankoppling är antydd därigenom, att ingången på kopplingen är försedd med klämman 6N och utgången på kopplingen med klämman 6H'. Förbindningsledningen i fig 9 mellan klämman 28 och klämman 86 bortfaller och i övrigt är kopp- lingen densamma.

Utgången Q1 på avkodaren 72 är via en klämma 100 och en inver- terare 101 förbunden med en ingång på en fjortonde OCH-grind 102.

Utgången på grinden 85, vid vilken signalen U1 uppträder, är via en klämma 103 förbunden med J-ingången på en fjärde bistabil vippkrets l0h av JK-typ, vars komplementära utgång är förbunden med en andra ingång på griden 102. Klämman 6H är både förbunden med K-ingången på vippkretsen 104 och med ingången på en femte bistabil vippkrets 105 av D-typ. Vidare är klämman 6Ä förbunden med en ingång på en femtonde OCH-grind 106, vars andra ingång är förbunden med den komplementära utgången på vippkretsen 105. Utgången på grinden 102 är dels förbunden med ingången på en sjätte bistabil vippkrets 107 av D-typ och med en ingång på en sextonde OCH-grind 108, vars andra ingång är förbunden med den komplementära utgången på vippkretsen 107. Utgången på grinden 108 är via en tredje ELLER-grind 103 för- bunden med utgångsklämman 64'.

Klämman 103 är vidare förbunden med återställningsingångarna R på en sjätte räknare 110 och en sjunde räknare 111, varvid talut- gångarna på räknaren 110 är förbundna med talingångarna på räknaren 111. Vid klockingången C på räknaren 110 uppträder via en klämma 112 en första klockfrekvens T och vid klockingången C på räknaren lll via en klämma 113 en andra klockfrekvens Tl. Utgången på grinden 106 .J 77 1 3 9 6 Û- 8 17 är via en andra NOR-grind llü förbunden med inmatningsingången L på räknaren lll. överströmningsutgången M på räknaren 111 är dels via en inverterare 115 förbunden med spärringångarna E på en sjunde bistabil vippkrets 116 av D-typ och en åttonde vippkrets 117 av samma typ,dels med D-ingången på vippkretsen 116, dels med en andra ingång på grinden 113, dels med en ingång på en sjuttonde OCH-grind 118 och dels slutligen med K-ingången på en femte bistabil vippkrets 119 av JK-typ. Utgången på vippkretsen 116 är både förbunden med ytterligare en ingång på grinden 118 och med D~ingången på vipp- kretsen 117. Utgången på vippkretsen 117 är förbunden med spärrin~ gången på räknaren 111, medan utgången på vippkretsen 10ü är för- bunden med spärringången på räknaren 110. Utgången på grinden 106 är förbunden med återställningsingångarna på de båda vippkretsarna 116, 117.

Klämman 103 är vidare förbunden både med J-ingången och med inställningsingången S på vippkretsen 119, vars utgång är förbunden med klämman 86.

Verkningssättet för den i fig 12 visade utföríngsformen be- skrives till en början med ledning av det i fig 13 visade diagrammet.

För att förhindra, att tändvinkeln varierar redan vid minsta spän- nings- eller temperaturändringar, som uppträder mellan intilliggande tändningar, bestämmas ett toleransområde för tåndspolens tillåtna maximumström, som varar från Tmin till Tmax och därmed omfattar områdena II och III. Början Tmin av toleransområdet bestämmas medelst signalen P. Om den beräknade tändtidpunkten ligger inom tolerans- området, sker tåndutlösningen vid denna beräknade tändtid, medan om den beräknade tändtidpunkten ligger inom omrâdet I, sker tåndutlös- ningen vid Tmin och vid Tmax, om den beräknade tändtidpurakten ligger inom området IV. Den tillåtna toleransbredden Tmax - Tmin kan ha ett fast värde eller bero på tiden intill uppnående av strömgränsen för tröskelvärdesteget 63, såsom möjliggöres medelst utföringsformsn.

Börströmmen Io med tillhörande börtid To befinner sig i mitten av toleransområdet. För korrigering av sluttidgränsen användes To såsom börtid och den beräknade tändtidpunkten såsom ärstorhet. Till följd härav undgås dessutom en extra dödtid, som innebär dynamisk försämring av tändräknaren, som skulle kunna uppkomma därigenom, att en beräknad tändvinkeländring först kan fastställas vid utgången med ledning av en ändring av sluttidgränsen.

Verkningssättet för den i fig 12 visade utföringsformen beskrivas .i 7 70 01* á ššió- s 18 i fortsättningen med ledning av fig lü. Början av sluttiden är be- stämd av början av signalen vid utgången Ql på avkodaren 72 respektive av signalen Ul. Medelst denna signal Ul inställes vippkretsen lüü, dvs signalen U2 växlar till en 0-signal. I det följande behandlas de tre möjliga tändutlösningarna efter varandra: 1.

Den beräknade tändtidpunkten ligger före toleransområdet (område I). Detta område är bestämt därav, att signalen Ql slutar, innan en signal P uppträder. Detta fall är i fig lä angivet såsom andra arbetsperiod. Till följd av signalen P växlar signalen U2 vid den komplementära utgången på vippkretsen 104 till en 1-signal.

Eftersom.en 1-signal till följd av signalen ål redan uppträder vid den andra ingången på grinden l02, växlar signalen U3 till en 1-signal och alstrar kortvarigt en signal UH, som via grinden 109 och klämman 64' utlöser tändningen enligt den andra utförings- formen.

Den beräknade tändtidpunkten ligger inom toleransomrâdet (områden II och III). Detta område utmärkes av att signalen P uppträder före slutet av signalen Ql. Till följd av signalen P växlar signalen U2 till en l-signal, varigenom emellertid tändningen ej utlöses, eftersom en 0-signal uppträder vid den andra ingången på grinden 102. Först med slutet av signalen Ql växlar signalen Öl till en l-signal och utlöser därigenom tändningen i likhet med förut beskriven situation.

Den beräknade tändtidpunkten ligger efter toleransområdet (om- råde IV). Medelst en signal Ul återställes de båda räknarna 110, lll. Eftersom vippkretsen lOU samtidigt inställes medelst denna signal Ul, frigör signalen U2 spärringången E på räknaren 110, så att denna räknare räknar uppåt med klockfrekvensen T. Detta anges såsom en streckad signal U6. Medelst signalen U9 år _räknaren lll samtidigt spärrad. Medelst en signal P växlar dels signalen U2 till en 1-signal och spärrar räknaren ll0 och dels manövreras via grindarna 106 och llä ingången L på räknaren lll, så att denna räknare övertar räknarens llO räknetillstånd. Sam- tidigt återställes de båda vippkretsarna ll6, 117 medelst signa- len vid utgången på grinden l06 via återställningsingångarna R, så att signalen U9 frigör spärringången på räknaren lll. Denna räknare lll räknar nu nedåt (U7) med frekvensen Tl. Om räknaren lll når räknetillståndet 0, uppträder vid utgången M en över- strömningssignal, medelst vilken räknarens 110 räknetillstând .I 19 åter överföras till räknaren lll via grinden llfl och vippkretsen 116 inställes under samtidig frígörning av spärringångarna på vippkretsarna 116, 11?. Vid utgången på vippkretsen 116 upp- träder signalen U8, som även uppträder vil en ingång på grinden 118 men ej kan utlösa tändningen, eftersum signalen vid utgången M på räknaren lll under tiden åter försvunnit. Räknaren lll börjar nu räkna nedåt för andra gången och avger åter en signal från sin utgång M vid uppnående av sitt räknetillstånd 0. Benna överströmningssignal utlöser denna gång tändningen via grindarna 118 och 109. Denna signal kan givetvis endast utlösa tändningen, när denna ej redan utlösts medelst en signal UU. Den andra över- strömningssignalen vid räknaren lll anger slutet av tolerans- tiden, vid vilken tändningen senast måste utlöses. Medelst den andra överströmningssignalen vid räknaren lll frigöras åter in- gångarna E på vippkretsarna 116, 117, varefter vippkretsen 117 övertar den uppträdande signalen U8 såsom utsignal och spärrar räknaren lll.

Genom ändring av frekvenserna för klocksignalerna T och Tl kan toleranstiden bestämmas, som består av två nedräkningsförlopp vid räknaren lll. Efter det första nedräkningsförloppet är börtiden To uppnådd, som även bestämmes av signalens U8 övergång från en 0 till en 1. Denna signal U8 återställer vippkretsen 119, som tidigare in- ställts medelst signalen Ul. Vid klämman 86 växlar 1-signalen till en O-signal, som via grinden 83 i likhet med utföringsförmen enligt fig 9 åstadkommer ändring av räknarens 79 räknetíllstånd öch därmed tröskelvärdet S3, såvida brist på överensstämmelse med den räknade tändtidpunkten föreligger. Denna brist på överensstämmelse ligger i fig lü inom den första arbetsperioden mellan början av signalen BE för uppmätt börtändtidpunkt och slutet av signalen Ql för beräknad tändtidpunkt. Inom den andra arbetsperioden föreligger denna brist på överensstämmelse mellan slutet av signalen Q1 och början av signalen U8. Om korrigering av tröskelvärdet S3 ej är önskvärd, är ett enda räkneförlopp hos räknaren 111 tillräckligt för fastställande av ett toleransområde. aversion -a.-____.-l-_.. alla.-. lvl .i wviiiiàièieo-'isii

Claims (9)

1. 7713960- 8 20 Patentkrav 1. Tändanläggning, isynnerhet för förbränningsmotor, med en med en roterande axel (SÛ) förbunden givare (51) för alstring av en vridvinkelproportionell signal och med en tändspole (30), i vars primärströmkrets en medelst en elektronisk styrenhet styrd strömstäl- lare (29) är inkopplad, och i vars sekundärströmkrets minst en tänd- sträcka (31) är inkopplad, k ä n n e t e c k n a d av att medelst styrenheten en i huvudsak konstant sluttid för strömställaren (29) är inställbar, som bestämmer tiden för strömmens ökning i tändspolen (30) upp till maximal ström, i det att denna sluttid är fastläggbar medelst räknetider med fast frekvens i en första räknare (10) mellan två tröskelvärden, att räkneförlopp utlöses medelst givarsignaler (A) för fastställande av periodtidberoende talvärden (E), som varje gång vid slutet av ett räkneförlopp adderas till det då I räknaren (10) föreliggande räknetillstândet, att en i och för sig känd tändtid- punktberäknare (13) ingår, medelst vilken ett tändtidpunktberoende talvärde är beräkningsbart i beroende av parametrar, isynnerhet mo- torns parametrar, att början och/eller slutet av sluttiden är förskjut-. bar medelst det fastställda tändtidpunktvärdet, i det att under räkne- förloppet i den första räknaren (10) medelst en referenskant det mo- mentana räknetillstândet är korrigerbart medelst det i tändtidpunkt- beräknaren (13) fastställda talvärdet, och att beräknarens (13) såsom talvärde fastställda tändtidpunktvärde i och för anpassning av det momentana räknetillståndet under ett räkneförlopp för fastställande av början och slutet av sluttiden till den aktuella tändtidpunkten övertages under räkneförloppet.

2. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att styrenheten omfattar den första med en räknefrekvens påverkade räknaren (10), i vilken i huvudsak periodiskt återkommande räkne- förlopp uppträder, att minst tvâ räknetillstând (S1, S0; S3, S4) bildar var sitt tröskelvärde, att strömställaren (29) är slutbar (början av sluttid) medelst en av ett första tröskelvärde (S1; S3) utlöst signal och åter bringas att bryta (slutet av sluttid = tänd- tidpunkt) medelst en av det andra tröskelvärdet utlöst signal, att en andra, av en räknefrekvens påverkad räknare (16) ingår, medelst vilken under varje givarsignal (A) ett varvtalsberoende räknetill- stånd (E) räknas, att detta räknetillstånd hos den andra räknaren (16) vid slutet av varje räkneförlopp i den första räknaren är över- 7713960-8 21 förbart till den senare räknaren och att det fastställda tändtíd~ punktvärdet i tändtidpunktberäknaren (13) är Sverförbart till den första räknaren (10) medelst en signal (C) för ett referensmärke för anpassning av den första räknarens aktuella räknetillstånd.

3. Anläggning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att signalen (C) för referensmärket är givarsignalens (A) stigande kant. U. Anläggning enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a d av att tändtidpunktberäknaren är ett permanentminne (15), vars adresser är väljbara medelst parameterproportionella signaler. 5. Anläggning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att varvtalsproportionella signaler till minnet (13) är den andra räknarens (16) sluträknetillstånd (E). 6. Anläggning enligt krav U eller 5, k ä n n e.t e c k - n a d av att en medelst den stigande kanten (C) i givarsignalnn (A) styrd grind (1U) är inkopplad mellan minnet (13) och den första räk- naren (10). 7. Anläggning enligt något av kraven 2-6, k ä n n e t e c k- n a d av att efter den andra räknaren (16) ett mellanminne (1?) är inkopplat, vars inmatningsingång (L) är påverkbar medelst givarsígna- lens (A) fallande kant (E). 8. Anläggning enligt något av kraven 2-7, k ä n n e - t e c k n a d av en mellan den andra räknaren (16) och den första räknaren (10) inkopplad andra grind (19), som är manövrerbar me» delst en för den första räknarens (10) räkneslut umärkande signal (L, W). 9. Anläggning enligt något av kraven 1-8, k ä n n e - t e c k n a d av att minimal bryttid för strömställaren (29) är inställbar i anslutning till tändtidpunkten medelst styrenheten genom ett räkneförlopp mellan två tröskelvärden (S0, S2). 10. Anläggning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att ett tredje räknetillstånd (S2, S0) hos den första räknaren (10) bildar tröskelvärde och att strömställarens (29) slutning under den första räknarens räkning mellan det andra och det tredje tröskel- värdet är möjlig att förhindra (minimal bryttid) medelst en logisk koppling (12, 26, 32-BA). , 7713960-8 22 11. Anläggning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att en medelst den första räknarens (10) tredje räknetil1~ stånd utlöst signal (L, W) är utmärkande för denna räknares rškneslut. 12. Anläggning enligt något av kraven 2-11, k ä n n e - t e c k n a d av en mellan den första och den andra räknar-en (16) inkopplad tredje grind (24), som är manövrerbar vid sam- tidigt uppträdande av en signal (B) för ett referensmärke, i synnerhet givarsignalen, odh en för lågt varvtal hos den ra- tcrande axeln (50) utmärkande signal. 13. Anläggning enligt krav 12, k ä n n e t-e c k n a d av att en varvtalsgivare med ett efter densamma inkopplat tröskelvärdesteg alstrar den för lågt varvtal utmärkande sig- nalen. I 1

4. Anläggning enligt krav 12 eller 15, k ä n n e - t euc kan a d av att vid.förbrånningsmotorer startströmstäl- lax-en alstrar den för låg-t varvtal utmärkande signalen. 1

5. Anläggning eniigc krav 12, 15 enar 14, 1: ä n n e _ t e c k n a d av att den första och den andra grinden (14, 19) är spärrbara medelst den för lågt varvtal utmärkande signalen. 1

6. Anläggning enligt något av kraven 2-15, k ä n n e - t e c k n a d av att den första räknarens (10) utgångar och utgångar på ett digitalt lagringssteg (12; 76-79) för att av denna räknares räknetíllstând bilda tröskelvärden är inkopp- língsbara till en digital komparator (11). 1

7. Anläggning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n,a d av en omkopplare (55; 71-75), som onkopplar lagringesteget (12; 76-79) från ett lagringsvärde till nästa odh är styrbar medelst signaler vid uppnâende av tröskelvärden i den första râknaren (10). 1

8. Anlâggning'enligt krav 16 eller 17, k ä n n e - t e c k n a d av att i lagringssteget ett permanentminne (12) ingår, vid vilket olika lagríngsvärden är vâljbara. 1 1

9. Anläggning enligt krav 16, 17 eller 18, k ä n n e - t e c k n a d av att lagringssteget (?1~75) lagrar konstanta, digitala talvärden. 2Ö. Anläggning enligt något av kraven 2-19, k ä n n e - t e c k n a d av att vid nollgenomgång i den första räknaren (10) en tröskelvärdesígnal uppträder vid dess maximum-minimum- eller överströmningsutgàng (M). 7713960-8 23 21. Anläggning vnlifit lrrav FO, I: EI z. n c. t c c l: n zx d av att en med det andra trëslzc-lvärdet (50) s-fnuordnad signal uppträder 'vid den .första råšlznarcns (10) nøllfcnenggånf; och att före den andra grinden (19) en ndderax-e (18) iir inkopplad för att addera talvïirdcn (IHE) i den första och den andra rälmaren (10, 16). 22. Anläggzing enligt krav 20 eller 21, I: n n e - t e c k n a d av att ett 'bistabilt ozzzlzopplingßstcg (53) bil- dar omkopplare för lagringsstegcat (12) och iir styrt från den första räïmarens (10) övcrstriïnninfsutgång och komparatornfxs (11) utgång. .f 25. :inläggning enligt krav 18 eller 19, k n n e - t e c k n a d av att för omkopplíng av minst tre lagríngsvär- den i lagríngssteget (76-'79) en tredje rälmare (70) rälmilr kom- paratonls (11) utsígnaler, att periodiska, av nínst tre räkne- eteg 'bestående ršílmeförlopp är inställda och att alternativt medelst räknetillstånden i denna ríílmare ('20) minst tre grin- dar (75-75) är nanëvrerbara via vilka minst tre lagringsvërden (S0, S3, S4) i laçringssteget är tillförbara konparatom ('11). 24. Anläggning; enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att med minst ett av lagríngevärdena samordnat korrigeríngs- steg. I 25. Anläggning enligt krav 24, l: ä n n e t e c k n a d av att korrígeringssteget är en räknare (76, 79)., vars räkne- tíllståndär variabelt medelst elektriska storneter och att det för utmatning; avsedda lagringsvärdet (84, S3) är variabelt medelst 'rälcnarens räknetillstând. 26. Anläggning enligt krav 25, k ä n n e t e c k n a å av att en elektrisk storhet är temperaturen hos systemet., med vilket anläggningen är samordnad. 27. Anläggning enligt krav 25 eller 26, k ë n n e t e c k- n a d av att en elektrisk storhet är anläggzíngens matníngs- spänning. - 28. Anläggning enligt nâgofiav kraven 1-27, k ä n n e - t e c k n a d av en med strönställaren (29) seríekopplad ström- nätare (62), vars mätvärde är tillför-bart ett tröskelvärdesteg (P), vars utsígnal och signalen för det andra tröskelväzdet (S4) via en omkopplare (65) är tlllförbara strömstšillarens (29) styr- infyfïng, och att en vamrtalsberoende signal styr ocfizopplaren. Poon uuAuTv 21+ 7713960-8 29. Anläggning enligt krav 28, 1: ä n n c t c c k n a d av *att onf-:opplaren i huvudsak består av ett bistabilt ømkopp- língzssteg (95). i 50. Anläggning enligt krav 28 eller 29, k n n e - t e c k n a d av ett logiksteg fdr alstring av den varvtale- beroende siffnalen ovanför ett gränsvarvtal, varvid logfikstc-get avger en siçrxal (Y), när omedelbart efter utlösning av sigma- len (IB) för den första räknar-ens (10) räkneslut en sifpaal från komparatorn (11) uppträder till följd av ett underslzridaïxde av det första tröskelvärdet (S5). 31. Anläggning; enligt krav 24 eller 25 eller nåfjot av kraven 28-50, k ä' n n e t e c k n a d av att det med det andra tröskelvärdet (S4) samørdnade andra lagringsvärdet i lagringe- steget (76, 77) efter omkopplarens (65) omställning till varv- tal ovanför ett gränsvarvtal och vid samtidigt uppträdande av en signal (5), som kännetecknar den beräknade bryttiden, jämte en signal (P), som kännetecknar ström genom tändspolens (36) prímärströmkrets, är varierbaray medelst ett första korrige- ríngssteg (76). i 52.6 Anläggning enligtkravšfi, känna tecknad av att det andra lagríngsvärdet är överfëringsbart till en sig- nal_(C) för ett referensmärke, isynnerhet givarsígnalens, i en fjärde' räknare (76), vars rälmetillstând är varisrbart medelst en rälmefrekvens (T). I ' v55. mäggningenlig-ckravaz,xännetecknad av att den fjärde rälmaren (76) är en nedräknare. I 31k. Anläggning enligt krav 32 eller 55, k ä' n n e - t e c k n a d av ett efter den fjärde räknaren (76) inkopplat mellanminne (77). 55. Anläggning enligt något av kraven 51-34, k ä n n e - t e c k n a d av att för alstríng av den för ström i tändspo- lens (30) primärströmkrets utmärkande signalen ytterligare en omkopplare (76) ingår, som är styrbar medelst den varvtalsbe- roande signalen och medelst vilken ovanför gränsvarvtalet trös- kelvärdet för det med strömmâ-ítaren (62) samordnade tröskelvärde- steget (65) är reducerbart till ett litet värde (Sšeßli). 36. Anlänming; enligt något av kraven 28-35, k ä n n e - t e c k n a d av att det med det första tröskelvärdet (S5) samordnade första lagríngsvärdet i det digitala lagringssteget ' 7 7 1 3 9 6 Û - 8 25 (79) är varierbart medelst ett andra korrircrínfsstcg (79, 82-84) under en skillnad i tid mellan berâll-:zaad och uppmätt tändtidpunkt . 57. Anläggning; enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d avgm det första lagringsvämet är averraringsbare min en in- kopplingssignal i en femte räknare (79), vars räkna-tillstànd är varierbart medelst en räkneIz-ekveræ (T). 58. Anläggning enligt krav 57, k ä n n c t e c l: n a d av att den femte räknarene (79) râiknerilttning; är bestänbar genom inmatrzinç; av en av två signaler för beräknad och upprsfltt tändtidpunkt till denna :cäknares räkneriktningsingång och att dessa tvâ signaler är tillförbera räknare-ns (79) spärringång (E) via en ECEUSIVE-ELIER-grind (85). 59. Anläggning enligt något av kraven 2ß-38, k ä n n e- t e c k n a d av att bššrgan av en inställbar toleranstid är bestämbar vid omkopplarens (65) omställning till tändutlösning: medelst utsignalen (P) från tröskelvärdesteget (65) i och för förbättring; av dynamik och minskning av tändvinkelvariationer medelst denna utsignal och att ett logiksteg (tig. 12) ingår för utlösning av tändninç; inom toleranstiden medelst en signal från den första räknaren (10) tidigast vid 'början och senast vid slutet av denna tid. 40. Anläggning enligt krav 39, k ä n n e t e c k n a d av en sjunde rälmare (111), som beräknar toleranstiden och vars rälmetíd är bestämbar medelst ett förutbestämt räknetill- stånd. 41. Anläggningenligtkravw,kännetecknad av att en sjätte räknare (110) under strömökningstid faststäl- ler det förutbestämda räknetillstånd i och för ändring av to- leranstiden i beroende av tiden för ökningen av ström genom strönställaren (29). 42. Anläggningenligtkravlvßkännete cknad av att utsignalen (P) »från tröskelvärdesteget (63) överför den sjätte räknarens (110) räknetillstånd till den sjunde räknar-en (111), son är en nedräknare. 115. Anläggning enligt krav 140, 41 eller 42, k 'á n n e - t e c k n a d av att toleranstiden är bestämbar medelst två - ršíkneförlopp hos den sjunde räknaren (111) och att en efter ett första rálcnefåïrlopp alstrad överströmningssignal såsom upp- POLOR/leese ________,_..___._e_ -..__ i ._ ~ ~ 7713960-8 Q- mätt börtídpunkt är tillförbar det andra korrífiørinïsctcget (79, 82-84). 44.. Anläggning enligt krav 145, k n n e: t e c k n a d av minst ett lagpíngsstef; (116, 417) för lagring av överstrëåm- níngssígnalen efter räkneförloppen. 45. Anläggning enligt något av lax-aven 594%, k ä n n e- t e c k n a d av en ELLER-grind (109), vars utsígmal för tärxd- ningsutlësning är tillför-bar omkopplaren (CS) och vars ingång; är tíllförbar dels en för den sjunde räknarsns (411) räkneslut utmärkande signal och dels en utsígnal från en logikkopplíngf (100-104, 107, 108), som uppträder vid samtidig förekomst av en av de för beräknad 'bryttid utmärkande signalerna (m) och en signal från ett lagríngssteg (104) för lagring; av signalen (P) från tröskelvärdesteget (63). ÅNFURDA PUBLIKATIONER: Poon nuAu¶vH}