SE434169B - Inloppslada - Google Patents

Description

8301131-2 den andra deflektorn, innan de kommer in i utloppskammaren. företrädesvis befinner sig den första deflektorm ytterkant mellan 10 och 30 mm under kanunarens övre vägg. Denna dimension är en funktion av den vinkel den första deflektorns 'övre yta bildar med turbulenskaxnxnarens övre vägg och därmed riktningen för det avlänkade massaflödet från den första raden ledningar mot massaflödet från den andra raden ledningar.

Minimidimensionen för den konvergenta passagen mellan den första deflektorns nedre yta och den andra deflektorns övre yta har befunnits vara viktig vad gäller påverkandet av massaflödet från turbulenskarnxxaren till utloppskamrsrera.

Då den andra deflektorne övre yta lutar mot den första raden öppningar över den del, som är i linje med den axiella riktningen för den andra raden öppningars ledningar avlänkas massaflödet från den andra radens ledningar direkt mot massaflödet från den första raden ledningar. Om alternativt den andra deflektorns övre yta lutar bort från den första raden öppningar âtxninstoxze över den del, som är i linje med den axiella riktningen fir den andra raden öppningars ledningar kan massaflödet från den andra raden av ledningar avlänkas av den andra deflektorn mot turbulenskammarens sidovägg och därifrån tillbaka över detta flöde mot flödet från den första raden ledningar.

Då den första deflektorn är försedd med en stötyta, som sträcker sig från den övre ytans ytterkant, så att den ligger åtminstone delvis över den axiella riktningen för den andra raden êáppningars ledningar, varvid dam nedre ytan sträcker sig från stötytan till sidoväggerx intill den första raden öppningar, strävar stötytan att rikta flödet från den andra raden av öppningar mot sidoväggen intill den andra raden av öppningar, så att blandningen av flödena från de båda raderna öppningar förbättras. Då de: första deflektorns nedre yta och den andra deflektorris övre yta är så anordnade, att den korwergenta Elëdespassagen sträcker sig i huvudsak i riktningen uppåt oda bort från turbulenskammarens bottenvägg, torde detta bidraga till förbättrad blandning av massan vid lägre strömningshastigheter genom att reducera av tyngdkraften frarnkallat flöde av massan genom den konvergenta passagen. ' Om den andra konvergenta flödespassagen anordnas mellan den ~ -w 8301131-2 andra deflektorns nedre' yta och turbulenskammarens botten, skapas ytterligare betingelser, under vilka blandningen av massan sker.

Utföringsformer av uppfinningen beskrivas utförligare i det följande med hänvisning till bifogade, schanatiska ritningar.

Fig. l visar ett vertikalsnitt genom en inloppslåda, fig. 2 visar inloppslådan enligt fig. l i planvy i pilens II riktning, fig. 3 är ett vertikalsnitt genom en annan inloppslåda, fig. 4 är ett diagram, som visar variationer i en färdig banas eller skivans grundvildz, och - . fig. 5 är ett vertilcalsnitt genom ytterligare en inloppslåda.

I fig. 1 och 2 visas ett pappersmaskinband 1, som rör sig i pilens A riktning, passerar under en inlopgaslåda. Den av en suspension av fibrer i vatten bestående massan tillföras under trydc den ena änden av en fördelningskammare 2, som i tvärsnitt avsmalnar såsom visas i fig. 2 från maceainicppet 3 tvärs maskinexis breda. att bwäccavicpp 4 är anordnat vid fordelningskaxnuarens smalare ände.

Ett flertal inloppsledningar sträcker sig från fördelnings- kammaren i två rader 5 och 6 nedåt till en turbulenskammare 7, som bildas av en mttenvägg s, en övre vägg 9 och två siacväggar 10 och 11.

De båda raderna 5 och 6 av inloppsledriingar komrmmicerar med två rader öppningar 12 resp. 13 i turbulenskammarens övre vägg.

Ett utlopp 14 från turbulenskammaren är anordnat nedtill vid sidoväggen ll intill bottenväggen. Utloppet 14 kommunicerar med en utloppskamxnare 15, som avslutas med en läppögspaiing 16, varifrån massan i ett brett band komner fram till banan l.

I turbulenskalnrnaren finnes en första deflektor 17 med en övre yta 18 och en nedre yta 19, vilka lutar nnt varandra.

Den övre ytan 18 sträcker sig under raden av. öppningar 12 tvärs den axiella riktningen för raden av ledningar 5 och avslutas med en ytterkant 20. Den övre ytan 18 bildar en divergent passage 21 med en maximidimensiori B från expansionskalnlrlarerm övre vägg vid ytterkanten 20. Den övre ytan 18 strädcer sig icke över den axiella riktningen för den rad ledningar 6, som är anslutna til den andra raden öppningar 13.

Deflektorns 17 nedre yta 19 sträcker sig från ytterkanten 20 till turbulenskaurnarens sidovägg lO. -.~ »nes-f 8301131-2 En andra deflektor 22 med en övre yta 23 sträcker sig från sidcnväggen ll under öplnningarrxa 13 hos den andra radens ledningar 6 och skär dessa ledningars axiella riktning. Den övre ytan 23 bildar med den första avlänkarens nedre yta 19 en konvergent passage 24 med en maxímidimensíon C och en nünimidimensiorx D. Den del av den övre ytan 23, som ligger i den axiella riktningen till ledningarna 6, lutar mot den första raden 12. . _ Då arxordrxingen arbetar, pumpas massa in i fördelningskammaren 2 och går genom raderna av ledningar 5 och 6, varvid- ett litet överskottsflöde passerar genom bräddavlopet 4, vilket tillsammans med fördelningskammarens avsmalnande tvärsnitt bidrager till att vidmakthålla lika massaflöden i var och en av ledningarna. Massan kommer in i turbulenskaxnxnaren 7 genom iippxmingarraa 12 och 13 i den övre väggen 9 och underkastas snabb expansion, varigenom massan blandas.

Flödet från den första raden ledningar 5 träffar den första deflektorns l7 övre yta, och flödet av massa från den andra raden ledningar 6 träffar den andra deflektorns 22 övre yta. Sedan de båda massaflödena träffar deflektorerna, avlänkas de mot varandra och strömmar genom den kcnvergenta passagen 24 genom utloppet l4'od1 in i utloppskammaren samt utfrån lägspöppningen 16 till remmen 1.

Fig. 3 visar en inloppslåda liksom fig. 1 och 2 med en modifierad form av en andra deflektor 25. I denna utföringsfom har den andra deflektorn en övre yta 23a, som bildar en kmvergent passage 24 _ med den förste deflektorrs nedre yta 19 såsom i fig. 1, varvid dock den del 26 av den övre ytan, som skär den axiella riktningen för raden av ledningar 6, lutar bort från den första raden av ledningar 5.

Deflektorn 25 har också en nedreyta 27, som är parallell med planet för turbulenskaxnrnarens bottenvägg 8.

Massaflödet från den arxdra raden ledningar 6 träffar den andra deflektorns övre yta 26 och avlänkas mot sidoväggen ll samt tillbaka över massaflödet från ledningarna 6 för att blandas med flödet från ledningarna 5. Massan strömmar därefter genom den konvergenta passagen 24 och ut från. läppöppningen såsom tidigare.

Fig. 5 visar en inloppslåda, där den första deflektom åter har en övre yta l8, som avslutas med en ytterkant 20. En stötyta 28 sträcker sig från ytterkanten 20 och delvis tvärs den axiella 8301131-2 riktningen för de ledningar 6, som är anslutna till den andra raden öppningar 13. Den första deflektorns nedre yta 19 sträcker sig från stötytan 28 till sidoväggen 10 intill den första raden öppningar 12.

En andra deflektor 29, som sträcker sig från sidoväggeng 11, har en övre yta 30, vilken skär den axiella riktningen för raden avledningar 6 och som lutar bort från den första raden av En del av den övre ytan 30 bildar en konvergent strömningspassage' 24 med den första deflektorns nedre yta 19, vilken konvergenta passage sträcker sig i huvud-sek uppåt een bort från bottenväggen a.

Den andra deflektorn har en nedre yta 27, som tillsammans med bottenväggen 8 bildar en andra konvergent passage 31 i utloppskamrnarens riktning.

Vid var och en av de beskrivna utföringsformerna ligger vissa lika dimensioner företrädesvis inom särskilda områden för att ge blandrxing av massan för minimering av viktvariatimer i pappersbanan, som kan tillskrivas inloppslâdan. Dimensionen B mellan ytterkanten hos den första deflektorns övre yta och turbulenskammarens övre vägg bör ligga mellan 10 och 30 mm, företrädesvis mellan 12 och 25 mm. Den kcnvergenta strömníngspassagexis nünimidimezxiorx 10 bör vara mel1an5 och 15 mm, företrädesvis 9 mm, och den konvergenta strömningspassagens maximídimension C bör vara mellan 10 och 30 mm, företrädesvis mellan 18 och 25 mm. I Försök har utförts med begagnande av inloppslâdsr enligt fig. 1 och 5 för framställning av en pappersbana och järnförts med en bana, som franstäilte med begagnanae av en inlopp-glada utan sådana ekärnsr men med en böjlig delarskiva, som sträcker sig från turbul övre vägg mot utloppskammaren i huudsak såsom beskrivits i den brittiska patentskriften 1 595 559. Experiment har även utförts med apparatur, där inloppslâdans bottenvägg och utloppskaxmnarerxs undersida varit av genomsynligt plastmaterial, så att massaflödet därigenom kunnat observeras.

Med begagnande av experimentapparatureri framställdes prestanda för inloppslådor enligt uppfinningen, innan maskinförsö: utfördes. Två experímentinloppslådor var utförda såsom visas i fig. l, varvid den enas dímensioenr B, C och D var 27, 18 resp. 9 mm, och den andras 15, 25 resp. 9 mm. 8301131-2 Ytterligare en experimentinloppslåda enligt fig. 3 tillverkades, vars dimensioner B, C och D var 15, 18 resp. 12 nm.

En experimentlåda enligt fig. 5 tillverkades även, vars dimensioner B, C och D var 12, 16 resp. 9 rrm.

Massa av konsistenser av mellan 0,6 och 2% fördes genom inloppslådorna i tur och ordning i en' takt av mellan 480 och 1200 liter/minut/meter inloppslâdebredd. Visuell granskning genom de genomsynliga skivorna av massans strömning visade ingen stabil strimmighet i jàlmförelse med en låda utan skärmar-na, vilken angav, att masafibrerna var jämnare fördelade i massan och avgavs jämnt över bredden av läppöppningen utan någon till avståndet mellan ledningarna 5 och 6 relaterad cyklisk fluktuatiorl.

Skivmaterial framställdes med begagnande av en inloppslåda utan skärrnarrxa enligt föreliggande llppfixlnillg och granskades med avseende på grundviktsvariationer i riktningen tvärs maskinen. Den totala viktvariationen vid en typisk granskning visas i fig. 4. Noggrann analys av denna totala viktvariation utfördes för identifiering och urskíljande av de viktvariationer, som uppträdde med intervall, vilka är relaterade till avståndetmellan rören S och 6 och vilka variationer befanns uypträae med intervall x 'meteverellae avståndet mellan intill varandra varande ledningar i varje rad, dvs. dubbla avståndet mellan ledningarna, där de kommer fram från fördelningskammaren. Denna granskning understödde den visuella granskningen med experimentapparaten. _ Försök utfördes med begagnande av experimentinloppslåd- konstruktionerna enligt fig. 1 och 5 sånär som på att dimensionen B i den första inloppslådan enligt fig. 1 uppgick 'till 25 istället för till 27 mn.

Var och en av de framställda banorna granskades, och genomsnittliga, procentuella viktvariationer från topp till topp över 45 sådana prov som visas i fig. 4 erhölls vid flera olika strömningshastigheter. Det befanns, att den första irlloppslådan enligt fig. l visade en total minskning av viktvariationer av 51% vid till mellanrummet mellan rören 5 och 6 relaterade mellanrum. Den andra inloppslådan enligt fig. 1 visade en 40% minskning och inloppslâdan enligt fig. 5 visade en genomsnittlig minskning av 50%, varvid s v, vfïhw -wlw va' . 8301131-2 minskningen var mera markerad vid lägre strömningshastigheter.

Försöksresultaten bekräftade de värderingar, som baserats på den visuella granskningen av flödena i experimentlådonxa. uppfinningen har beskrivits med avseende på tilliörsel av massa till ett pappersframställrxingsband, men det framgår, att en inlopp-slåda - enligt uppfinningen kan begagnas vid en eller flera stationer hos en pappersmaskin eller skivframställningsmaskin, i vilket fall bandet, medan det passerar under redan kan utgöras av en delvis fornad naterialbana. ' ».._.._......-...~..,~. - ...r-e-í-...w _, ,

Claims (11)

8301131'2 PATENTKRAV

1. l. Inloppslåda för en pappersmaskin, k ä n n e t e c k n a d av en turbulenskammare (7) med en bottenvägg (8), en övre vägg (9) och tvâ sidoväggar (10, ll), ett utlopp (14) nedtill vid den ena sidoväggen intill bottenväggen i förbindelse med en utloppskammare (15), som sträcker sig parallellt med bottenväggen, och ett flertal inloppsledningar (5, 6), som förbinder 'turbulenskammaren med en fördelningskaxuxnare (2), vilka inloppsledningar kommunicerar med två rader öppningar (12, 13) i turbulenskammarens övre vägg och har en axiell riktning mot bcttenväggen, en första deflektor (17) med en övre yta (18) och en nedre yta (19), vilken övre yta sträcker sig tvärs den axiella riktningar: för en första rad öppningars (12) ledningar (5) och bildar en divergent passage med den övre väggen i riktningen för den andra raden öppningar (13) samt avslutas med en ytterkarxt (20) utanför den axiella riktningen fór den andra raden öppningars ledningar (6), en andra deflektor (22, 25, 29), som sträcker sig från den andra av nämnda sidoväggar tvärs den axiella riktningen för den andra raden öppningars ledningar, vilken andra deflektor har en övre yta (23, 23a, 30), som bildar en konvergent flödespassage (24) med åtminstone en del av den första deflektorns nedre yta.

2. Inloppslåda enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den första deflektorns (17) ytterkant (20) befinner sig mellan 10 och 30 mm under kanmarerzs övre vägg (9).

3. Inloppslåda enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a d av att minimidimensionen för den kcnvergenta passagen (24) mellan den första deflektorns (17) nedre yta (19) och den andra deflektorns (22, 25, 29) övre yta (23, 23a, 30) är mellan 5 odi 15 m.

4. Inloppslåda enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d av att den konvergenta passagens (24) nxaximidimensim är mellan 10 och 30 m.

5. Inloppslåda enligt något av de föregående patentkraven, k ä n- n e t e c k n a d av att den andra deflektorns (25) övre yta (23a) lutar bort från den första raden av (12) åtminstone över den del (26), som är i linje med den axiella riktningen för den andra raden öppningars (13) ledningar (6). ningen, .-,,, _ _ 8301131-2

6. Inloppslåda enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e- t den andra deflektorns (22) övre yta (23, 23a,30) ingar (12) över den del, som är i t e c k n a d av at lutar mot den första raden av öppn linje med den axiella riktningen för den andra raden öppningars (13) ledningar (6).

7. Inlopps låda enligt någøt av de föregående patentkraven, k ä' n- n e t e c k n a d av att den första deflektorns (17) nedre yta (19) sträcker sig från den övre ytans (18) ytterkant (20) till sidoväggen (10) intill den första raden (12).

8. Inloppslåda enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e- t e c k n a d av att den första deflektron (17) har en stötyta (28) som stream sig från aen övre ytene (m) yuerkant (20), så att den ligger åtminstone delvis tvärs den axiella riktningen för den andra raden öppningar-s. (13) ledningar (6), varvid den nedre ytan (19) sträcker sig frân stötytan till sidoväggen (lO) intill den första raden öppningar (12).

9. Inloppslåda enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d av att den konvergenta flödespassagexi (24) sträcker sig i. huvudsak uppåt och bort från turbulenskamrarens (7) bottenvägg (8).

10. Inloppslåda enligt patentkravet 8 eller 9, k ä n n e t e c k- n a d av att den andra deflektorn (29) har en nedre yta (27), som bildar en andra konvergent passage (31) med kammarens (7) bottenvägg (8).

11. inloppelåaa enligt något av de föregående petenficraven, k ä n- n e t e c k n a d av att fördelningskammaren (2) avsmalnar från nxassainlopet (3) till densanma.