SE436476B - Cirkelsagblad - Google Patents

Description

7810555-8 på stomplåten av ett fäste, som är oberoende av bindemedelsskiktet, och åt detta bevarar förmåga att dämpa buller under skjuvpåkänning genom att fästet är anordnat att tillåta väsentligen obehindrade skjuvrörelser åt båda hållen i åtminstone radiell riktning mellan stomplåt och täckplåt inom gränsen för bindemedlets elasticitet.

Vid ett sådant sågblad säkras genom fästet, som i detalj kan vara utfört på olika sätt, täckplåten i sitt läge på stompiåten så att den inte kan lossna ens under de största påkänningar medan å andra sidan genom att skjuvrörelser tillåtes mellan de genom binde- medelsskiktet med varandra sammanhängande delarna de för dämpningen bestämande skjuvspänningarna kan uppträda i bindemedelsskiktet. Här- vid ligger en alldeles särskild fördel i att vid valet av material för bindemedelsskiktet, speciellt ett viskoelastiskt material, vikten inte behöver läggas så mycket på bind- eller fästfunktionen utan att för dämpningsverkan i föreliggande fall viktiga kriterier kan stå i för- grunden såväl beträffande materialets slag och inläggning, speciellt med hänsyn till elasticitetsmodulen resp skjuvmodulen, som även med avseende på de geometriska förhållandena t ex bindemedelsskiktets tjocklek. a Vid en fördelaktig utbildning av verktyget utgörs fästet av ett hålldon, som åtminstone delvis övertäcker täckplåtens utsida och med sitt yttre kantområde är fäst vid ett från täckplåten skilt, stom- plåtsfast stöd. Hålldonet har lämpligen formen av en ringskiva eller rondell.

Det fasta stödet för hålldonet kan vara bildat av själva stom- plåten eller en därmed förbunden ring. I sistnämnda fall motsvarar lämpligen ringens tjocklek väsentligen totaltjockleken av bindemedels- skikt och täckplåten. Ringen kan bestå av stål eller av en iokejärn- metall, speciellt en kopparlegering med gynnsamma dämpningsegenskaper. Även plast kan komma i fråga som material för ringen.

Ringen kan förbindas med stomplåten genom nitning eller mate- Irialförening. Härmed förstås förband som unpkommit genom smältning eller uppmjukning och följande stelning av materialet i själva de delar som skall fästas vid varandra eller i ett tillsatsmaterial. Närmast tänker_man därvid på svetsning, såväl pressvetsning, t ex punktsvets- ning, och smältsvetsning. Särskilt fördelaktig med avseende på de ter- miska förhållandena är elektronstrålesvetsning eller laserstråle- svetsning. Det kan vara lämpligt att ha ett hålldon för täckplåten och en ring som bildar stöd för hålldonet samt att samtidigt förbinda dem vid varandra och vid stomplåten. 7810555-8 Som hålldon kan man speciellt använda en förhållandevis tunn folie med en tjocklek av exempelvis storleksordningen hundradels millimeter.

Som material för hålldonet kommer utom stål i fråga även annan metall än järn men också plast. För hålldonets fastsättning på sitt underlag kan gälla vad ovan sagts om förbandet mellan en ring och stom- plåten. Särskilt fördelaktigt är att fixera hålldonet genom elektron- strålesvetsning eller laserstrålesvetsning.

Mellan täokplåten och hâlldonet kan finnas ett glidskikt an- tingen i form av en fri smörjämnesfilm eller i form av en beläggning på utsidan av täckplåten och/eller hålldonets insida med ett frik- tionsminskande material.

Ett annat utförande av sågbladet kännetecknas av att täckplåten i närheten av sin utkant är försedd med minst en deformation och är fäst vid stomplåten i en över deformationen utskjutande del. Även här hàlles täckplåten säkert fast och på grund av deforma- tionsstället finns möjlighet till skjuvrörelse av täckplåt och stom- plåt relativt varandra med uppträdande av motsvarande skjuvspänningar i bindemedelsskiktet. Under begreppet deformationsställe skall förstås varje lämplig utbildning som tillåter utjämning mellan täckplåtens fixerade kant och den i skjuvspänningsalstringen i bindemedelsskiktet deltagande övriga delen därav. För fästandet av täckplåtens ytterkant vid stomplåten gäller på samma sätt och motsvarande vad ovan sagts för fästande av en hållkropp på dess stöd.

I förbindelse med den beskrivna utbildningen av cirkelsågs- bladet är det oavsett utförandet i detalj fördelaktigt att välja såg- bladets inbördes tandavstånd, alltså tanddelningen, olika eller oregel- bunden. Därigenom bortkopplas det ogynnsammaste inflytandet av den vid lika tanddelning förhandenvarande konstanta ingreppsfrekvensen så att det uppkommande bullerspektret även från denna sida inte har några höga enstaka amplituder eller spetsar vid bestämda.frekvenser.

Uppfinningen är särskilt avsedd för sågar för trä- och plast- bearbetning men den kan också med fördel användas vid sågblad för metaller.

Andra detaljer, kännetecken och fördelar hos uppfinningen fram- går av följande förklaring av utförandeexempel av cirkelsågsbladet, av tillhörande ritning samt av kraven. Därvid visar fig 1 ett cirkelsågs- blad enligt uppfinningen i sidovy, fig 2 ett snitt efter linjen II-II i fig 1, fig 3 en detalj av sågbladet i förstoring, fig 4 ett annat utförande av sågbladet i en sektion liknande fig 3 och fig 5 ett annat ?81G555-8 utförande av sågbladet.

Det i fig 1 - 3 visade cirkelsågsbladet innehåller en av stål bestående skivformad stomplåt 1 som vid sin omkrets är försedd med tänder 2. Hed avvikelse från figuren kan stomplåten eventuellt även vara sammansatt av flera skikt eller delar. I fig 1 är endast en del av de över omkretsen fördelat anordnade tänderna inritade varvid tand- spetsarnas yttercirkel är antydd med den punktstreckade linjen 3.

Tänderna 2 kan vara försedda med pålödda hårdmetallspetsar eller med keramikskär 4 eller utbildade på annat sätt eller eventuellt bestå av själva stomplåtens material. Bottnen av tandluckorna är beteoknad med siffran 5. Tanddelningen, d v s avståndet av tändernas skärytor från varandra är inte konstant runt omkretsen utan växlar. Detta antyds i fig 1 genom de olika avstånden a, b och c varvid avståndet a är t ex 5 eller 10 % större än avståndet b och avståndet c t ex 5 % mindre än avståndet b varvid en sådan följd kan upprepas eller varvid andra tänders avstånd kan väljas på annat sätt. Genom en sådan utbildning undvikes en annars förhandenvarande tandingreppsfrekvens med sina ogynnsamma följder. Detta är fördelaktigt särskilt i förbindelse med den andra nedan förklarade utbildningen av sågbladet vid vilken även andra frekvensers svängningsamplituder minskas.

Stomplåten 1 är på båda sidor försedd med täckplåtar 7 i form av genomgående plana tunna rondeller av stål (tjocklek t ex 0,2 mm) som sträcker sig från stomplåtens mitthål 8 till närheten av tandlueks- bottnen 5. Hellan täokplåtarna 7 och stomplåten 1 befinner sig ett skikt 9 som bildas av ett viskoelastiskt material, speciellt av ett plastbindemedel framför allt med stor elasticitet vid icke alltför stor hårdhet och vars tjocklek utgör t ex 0,05 mm eller mer. Detta skikt 9 förbinder inte endast resp täckplåten 7 med stomplåten 1 utan har dessutom den väsentliga uppgiften att dämpa svängningar och därmed ljud. Vid stomplåtens svängningar vare sig i tomgång eller i arbete uppträder skjuvrörelser mellan täckplåtarna 7 och stomplåten 1 vilka leder till skjuvpåkänningar i skikten 9 och därmed alstrar skuv- spänningar i dessa. 5 I området mellan ytterkanten 6 på resp täckplåt 7 med binde- 3 medelsskiktet 9 och en linje 3a (punktstreckad i fig 1) som följer i tandluckornas botten 5 är på stomplåten 1 fäst en ring 10 som kan bestå av stål eller av ett annat material, speciellt ett material som själv har dämpningsegenskaper. Ringarna 10 kan t ex genom nitar 11 (punktstreckade i fig 3) eller genom svetsning vara förbundna med stomplåten 1. Schematiskt antydda svetsställen är i fig 3 hefießknfiåe 7810555-8 med 12 och 13. Det kan därvid vara bredvid varandra liggande punkt- svetsningar eller i perifeririktningen genomgående sömmar, speciellt sådana som åstadkommes med strålsvetsning.

För täckplåtarna 7 är anordnade av bindemedelsskikten 9 obe- roende fästanordningar som vid det visade utförandet är utbildade som hålldon 14 i form av folier av stål eller ett material med låg elas- ticitetsmodul. Foliernas 14 tjocklek utgör t ex 0,05 mm eller mer.

Folierna 14 ligger över täckplâtarna 7 och sträcker sig radiellt utåt över dessa och ringarna 10, vilkas yttersídor 15 alltså bildar fasta upplag för folierna. Dessa är vid utföringsexemplet fästa vid ringarna 10 genom en medelst elektron- eller laserstråle framställd, i omfånge- riktningen genomgående, i fig 3 schematiskt antydd svetssöm 16. Even- tuellt kan man förbinda såväl ringen 10 med stomplåten 1 (svetsställe 13) som även det av folien 14 tildade hålldonet med ringen 10 (svets- ställe 16) i ett enda svetsförlopp. Tjockleken av stomplåten med de på båda sidor därav befintliga påläggen är mindre än tändernas största bredd B (fig 2) d v s sågskårans bredd.

De genomgående släta yttre hålldonen 14 säkrar täckplåtarnas 7 läge och hindrar dem från att lossna från stomplàten 1 utan att på något sätt inkräkta på möjligheten att sätta in sågbladet. Dessutom får man fördelen att materialet i skikten 9 kan väljas särskilt med hänsyn till den önskade dämpningsverkan och att fästfunktionen inte behöver spela huvudrollen och i vissa fall t o m kan helt träda till- baka. Skiktet 9 kan därför bättre betecknas som dämpningsskikt än som bindemedelsskikt. Detta gäller oavsett verktygets utbildning i detalj.

Mellan hålldonet 14 och täckplåten 7 kan finnas ett i fig 3 med 17 betecknat glidskikt, t ex en vid montaget pålagd tunn film av ett smörjmedel, speciellt av eller under användning av molybden dísul- fid, eller i form av en beläggning på hälldonets 14 insida och/eller täckplåtens 7 utsida, t ex ett skikt av PTEE.

I fig 2 antyds med punktstreckade linjer 18 vanliga flänsdelar för inspänning av cirkelsågsbladet. Såväl täckplåtarna 7 som de folie- artade hålldonen 14 för dessa är inneslutna mellan flänsdelarna 18 och hålls därmed fast. Därutöver kan hâlldonen 14 vid sina innerkanter också vara förbundna med stomplåten 1 antingen genomgående eller endast på enstaka ställen, t ex genom svetsning.

Alltefter omständigheterna och det erfordrade snittdjupet för sågbladet kan utförandet vara sådant att hålldonet endast delvis täck- er den tillhörande täckplåten, t ex övergriper endast i ett yttre område på omkretsen. 78105598 Vid utförande av sågbladet enligt fig 4 finns på stomplåten 1 ett bindemedels- eller dämpningsskikt 9 med därpå befintlig täckplåt 7 samt för den senare ett hâlldon 24 i form av en folieartad rund metallskiva. Det fasta upplaget 25 för hälldonets 24 yttre kantområde bildas här av stomplåten 1 själv. Hålldonet är med sin över täokplâten 7 och skiktet 9 utskjutande del indragen med en välvning mot stomplå- ten 1 och förbunden med denna genom en längs omkretsen utsträckt svets- söm 23.

I fig 5 visas ett utförande av sågbladet med stomplåt 1, binde- medels- eller dämpningsskikt 9 och täckplåt 27, vid vilket inget håll- don används utan där den mekaniska fasthâllningen av täckplåten åstad- kommes med denna själv. Denna t ex av tunt stålbleck bestående täck- plåt 27 har vid ytterkanten en deformation 28 i form av en profilering med väsentligen U-format tvärsnitt som sträcker sig över hela om- kretsen och i tvärriktningen skjuter in i en liten urtagning 29 i stomplåten 1. I sin radiellt däröver utsträckta kantdel 27a är täck- § plåten 27 genom en runt omkretsen gående svetssöm 30 förbunden med ' stomplåten 1 och därigenom fasthållen. Deformationsstället 28 verkar ungefär som en expansionskrök vid rörledningar eller liksom ett baro- metermembrans profilering så att i hela den innanför det ringformade profileringsstället 28 liggande delen av täckplâten 27 vid uppträdande av svängningar en skjuvrörelse relativt stomplåten 1 och därmed en skjuvpåkänning i dämpningsskiktet 9 kan uppstå. Såsom antydes genom en punktstreckad linje 31 kan täckplåten 27 också ha mindre vägg- tjocklek vid deformationsstället 28. Deformationsställets 28 hålrum kan eventuellt utfyllas med ett mjukt material 32, t ex ett skummate- rial, så att man får en jämn utsida.

Alla i ovanstående beskrivning nämnda eller på ritningen visade kännetecken skall såvitt teknikens ståndpunkt så medger var för sig eller i kombination anses falla under uppfinningen.

Claims (14)

ve1osss-e 7 P a t e n t k r a v :.'

1. Cirkelsàgblad med en en- eller flerskiktig, tandförsedd stomplåt (1), som åtminstone på ena sidan är försedd med ett binde- medelsskikt (9) med bullerdämpande elasticitet och en på. detta uppfläk- ningssäkert anordnad täckplât, speciellt en obruten, plan, ringformad täckplat (7), k ä n n e t e c k n a t av att täckplåten åtminstone vid sin periferi är fasthållen uppfläkningssäkert på stomplåten av ett fäste (14,24,30), som är oberoende av bindemedelsskiktet (9), och at detta bevarar förmåga att dämpa buller under skjuvpåkänning genom att fästet är anordnat att tillåta väsentligen obehindrade skjuvrörelser åt bada hallen i åtminstone radiell riktning mellan stomplàt (1) och täckplàt (7) inom gränsen för bindemedlets (9) elasticitet.

2. Sàgblad enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att fästet utgörs av ett hàlldon (14,24), som åtminstone delvis övertäcker täekp1atene.(7> utsida een ned eitt yttre nentenrade är fäst vid ett fran täekplaten (7) skilt, etempiatefeet etöd (15,25). '

3. Sågblad enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att hall- donet (14,24) har formen av en ringskiva eller rondell.

4. Sågblad enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att det fasta stödet (25) för hàlldonet((24) är bildat av själva stom- plåten (1).

5. Sàgblad enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att det fasta stödet (15) för hålldonet (14) är bildat av en med stom- plåten (1) förbunden ring (10). '

6. Sàgblad enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att håll- donet (14) för täckplâten (7) och ringen (10), som bildar stöd för håll- donet, är fästa i varandra och stomplåten (1) genom ett samtidigt utfört förband (13),(16). '

7. Sågblad enligt något av kraven 2 - 6, k ä n n e t e c k n a t ev ett neildenet 04,24) är en relativt tunn feiie.

8. Sågblad enligt något av kraven 2 - 7, k ä n n e t~e c k n a t av att hålldonet (14,24) är genom materialförening fäst vid sitt stöd (15,25), speciellt genom elektroneträlesvetsning eller laserstråle- svetsning.

9. Sågblad enligt något av kraven 2 - 8, k ä n n e t e c k - n a t av att ett glidskikt (17) är anordnat mellan hålldonet (14) och täekpiaten (7). g

10. Sàgblad enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att täck- plåten (27) vid sin ytterkant är försedd ned minst en eieetier defor- '781 0555 - 8 8 mation (28) och i en däröver utskjutande del (27a), som bildar fästet, är fäst i stompläten (1). _

11. Ságblad enligt krav 10, k ä n n e t eflc k n a t av att täckplåten (27) har ett minskat tvärsnitt vid deformationsstället (28).

12. Sågblad enligt krav 10 eller 11, k ä n n e t e c k n a t av att täckplåtens (27) deformation (28) sträcker sig iritt rörligt in i en urtagning (29) i stomplåten (1).

13. Sågblad enligt ett av kraven 10 - 12, k ä n n e t e c k - n a t av att tëckplâten (27) är fäst i stomplåten (1) genom material- förening, speciellt genom elektronstràlesvetsning eller laserstràle- svetsning.

14. Sågblad enligt något av föregående krav, n a t av att det har olika tandavetånd (a, b, c). ”k ä n n e t e c k -