SE444122B - Ventilenhet for en aerosolavgivningsanordning - Google Patents

Description

6-2 . 780226 X; effekt dessa materiäl kan ha på atmosfärens ozonskikt. På grund av osäkerheten vad gäller de fluorerade lolvätenas inverkanpå Ozonskik- tet måste aerosolindustrin räkna med att dessa materials använd- ning som drivmedel helt eller delvis måste upphöra. Även om det finns vätskeformiga drivmedel, som:mkeLmgöresavfluoreradekolväten, nämligen vissa kolväten, exempelvispropan,butan och isobuten, medför dock deras användning tillsammans med lösningsmedelsbase- rade produkter, exempelvis alkohol, viss eldfara. Dessa problem med antändningsrisk kan undanröjas genom användning av vatten- haltiga systern, varvid drivmfledlet förekommer såsom en separat vätskefas eller såsom en emulsion, men tidigare kända avgivnings- anordningar av denna typ kräver en hög andel drivmedel och har icke kunnat erbjuda de önskade sprutningsegenskaperna. Problemet har att göra med stor och ojämn droppstorlek och en oacceptabelt långsam torkningshastighet. Sålunda föreligger för en anordning, där drivmedlet och produkten väsentligen är oblandbara, ett stort behov av en avgivningsanordning, som åstadkommer en dusch, vars egenskaper liknar den som erhålles med anordningar med en löslig drivmedelsprodukt.

Vid anordningar, för vilka begagnas ett olösligt drivmedel har organiska organ anordnats för uppbrytning för erhållande av en finare dispersion av produkten. Ett vanligt mekaniskt organ är exempelvis en kammare vid eller nära avgivningsöppningen för centri- fugalvirvling av produkten före avgivningen. Även avgivningsven- tiler med änguttag eller öppningar i förbindelse med drivmedels- ångan i behållarens huvudutrymme bidrager till den mekaniska upp- brytningen genom att drivmedelsånga införes i produktströmmen innan denna inkommer i virvelkammaren. Vid olösliga system är sprutegenskaperna, exempelvis liten droppstorlek, fördelnings~ likformighet och mönstret för en mekaniskt alstrad dusch, under- lägsna de som erhålles med ett lösligt system.

Ett annat sätt att avge produkter såsom en fin dispersion under sådana betingelser, att drivmedlet icke är lösligt i pro- dukten, är att utnyttja venturiprincipen såsom visas i de ameri- kanska patentskrifterna 3 326 469 och 3 437 272. Produkt och drivmedel hålles i separata behållare, varvid produkten förvaras under atmosfärtryck och drivmedlet under ett annat men avsevärt högre tryck. En ström drivmedelsgas ger på grund av Bernoulli- 'f2 b.) effekten upphov till ett undertryck, som drager produkten till en venturianordning, där produktströmmen skjuvas till små droppar, då den möter drivmedelsströmmen. Sådana venturisprutningsanord- ningar kan ge många acceptabla duschegenskaper, men nackdelen med sådana venturisprutanordningar är behovet att hålla produkt och drivmedel i olika behållare, vilket gör hanteringen av produkt och anordning mer komplicerad för tillverkare och användare. Det finns inga kända, ventilförsedda aerosolavgivningsanordningar, som erbjuder samtidig och separat frigöring av produkt och driv- medel från en enda behållare till ett utmatningsutlopp, där pro- dukten och drivmedlet är i kontakt med varandra i behållaren och där vidare ventilen och påverkningsanordningen är anordnade i eller intill behållarens tillslutningselement.

Föreliggande uppfinning syftar till att erbjuda en med en enda behållare försedd aerosolsprutanordning, där produkten och drivmedlet kan vara oblandbara och vars duschegenskaper är till- fredsställande. Uppfinningen skall möjliggöra användandet av billiga kolvätedrivmedel, exempelvid butan, isobutan och propan, och skall tillåta vattenhaltiga produktsammansättningar med dusch- kvaliteter, som är åtminstone lika goda som de som tidigare erh hållits med lösliga system. Antändningsbara drivmedel skall kunna användas på säkert sätt för avgivning av vattenhaltiga produkter, eftersom antändningsbarheten undanröjes genom förhandenvaron av vatten i duschen. Vidare skall det förhållande mellan drivmedel och produkt, som erfordras för god duschkvalitet, avsevärt kunna minskas och medföra kostnadsbesparingar i jämförelse med lösliga system, Exempelvis erfordrar vïanlígafhårsprayeflen vikt av drivande fluoreratkolväte, somärlika med vikten av de övriga komponenterna, medan föreliggande uppfinning syftar till att möjliggöra en driv- medelsvikt av en femtedel till en tiondel av vikten av de övriga kom- ponenterna med likvärdiga duschkvaliteter. Vad beträffar det yttre skall aerosolavgivningsanordningen enligt uppfinningen ha samma utseende och arbeta på samma sätt som de för konsumenten kända aerosolavgivningsanordningarna för lösliga system. Vidare skall konstruktionen vara sådan, att förhandenvarande utrustning för påfyllning skall kunna användas.

Föreliggande uppfinning äger tillämplighet på system, där vätskedrivmedlet och produkten är ömsesidigt lösbara eller emul- 7802266-2 4 gerbara, och det förväntas, att tillämpningen av uppfinningen på sådana system skall förbättra den avgivna produktens duschegen- skaper, men uppfinningen äger sin mest behövliga tillämpning pà system, där drivmedlet_är oblandbart i den vätskeformiga produkten och, i synnerhet och extra betydelsefullt, på system, där driv- medlet är oblandbart och produkten är vattenbaserad.

Ierosolavgivningsanordn.innefattarenventilenhetmedernventiloch páverkningsanordning monterade inbördes reciprokt, så att rörelse hos den ena ger upphov till en väsentligen motsvarande rörelse hos den andra för avgivning av en vätskeformig produkt i aerosol- form från en enda behållare medelst ett drivmedel, varvid både drivmedlet och produkten befinner sig under tryck i behållaren, varjämte ventilenheten innefattar en stötblandningskammare, organ, inklusive dimensionsmässigt fasta ledningar, för tillförsel på separat sätt och samtidigt av strömmar av hög hastighet av vätska och drivmedel till kammaren för bildande av en fin dispersion av gas i vätska i kammaren, samt organ för avgivning av den förformade dispersionen från ventilenheten. Lämpligen innefattar ventilenhe- ten separata produkt- och drivmedelsledningar eller -passager, som leder från behållaren till stötblandningskammaren. Det inre av blandningskammaren är ohindrat av ventil- eller andra element och är så anordnat, att de snabba stràlströmmarna, som inkommer i kammaren, träffar varandra, genomtränger och slår sönder varandra (genom stöt, skjuvning eller en kombination av stöt och skjuvning, beroende på inträdesvinklarna och strömmarnas relativa lägen när de kommer in i kamrarna), så att en fin dispersion av gas i vätska bildas. Den ena av de ledningar eller passager, som leder till kammaren, har lämpligen en venturistrypning, som i kombination med kammaren bildar en venturiejektor. Förutom att befordra stöt- effekten tillåter venturistrypningen genom att alstra en under- tryckseffekt ett lägre drivmedelsångtryck. I den föredragna ut- föringsformen av uppfinningen bygges ett virvelströmningsmönster upp i blandningskammaren, som åstadkommer en snabb och grundlig hopblandning av produkt och drivmedel.

Närmare bestämt innefattar anopdningen en ventilenhet för utmatning av en vätska från en behållare medelst ett gasformigt drivmedel under tryck i behållaren, vilken ventilenhet innefattar en ventilkropp med avgivningsledningsorgan och en ventilpáverkare 7811226 6- 2 i kombination med en stötblandningskammare i vätskans och det gasformiga drivmedlets avgivningsväg samt organ för tillförsel av ohindrade, snabba strömmar av vätska och gas samtidigt och var för sig till kammaren efter påverkan av ventilpåverkaren för åstadkommande av att den ena av strömmarna träffar den andra, varigenom en fin dispersion av den ena fasen i den andra alstras ikæmææn.

I anordningen ingår lämpligen stötblandningskam- maren i en venturiejektor, och den ena av strömmarna inmatas i kammaren lämpligen i en axiell riktning, genom en venturistryp- ning. Vidare införes vid den föredragna utföringsformen lämp- ligen den andra strömmen tangentiellt för alstrande av ett vir- velströmningsmönster i kammaren. Ventilenheten har en avgiv- ningsöppning, varifrån strömmarna efter blandning i blandnings- kammaren utkastas såsom en fin dispersion.

Vidare innefattar anordningen en under tryck varande aerosolsprutanordning innefattande en behållare för vätska och drivmedel under tryck och en ventilenhet enligt ovan. Lämpligen är vätskan av vattenhaltig beskaffenhet och drivmedlet ett kol- väte. H Vid en föredragen utföringsform matas blandningskammaren antingen med drivmedlet eller produkten genom en central pas- sage eller ledning, medan den andra inmatas genom en ringformig passage, som omsluter den första passagen.

Stötblandningskammaren och den venturiejektor, i vilken den kan ingå, kan vara placerad i ventilpåverkningsanordningen eller i ventilkroppen eller i ventilskaftet, eller kan en kam- mare vara anordnad i påverkningsanordningen och en annan kam- mare vid vilket som helst läge i ventilen.

Såsom angivits kan blandningskammaren placeras inuti pà- verkningsanordningen. Det har emellertid överraskande befunnits, att en kammare, som placeras inuti ventilen, ger upphov till mycket accepterbara duschar. Därför placeras vid en utförings- form av uppfinningen kammaren i ventilhuset, ett läge, som icke kräver, att de separata drivmedels- och produktpassagerna för- ses med ventiler. Detta tillåter användandet av varje förhanden- varande ventil genom enkel anbringning av venturiblandnings- kammaren pà densamma, vilket gör tillverkningen tämligen enkel. 7802266-2 Medan kammaren kan placeras i form av en plugg i den nedre delen av huset, som normalt-mottager doppröret, placeras den enligt en utföringsform inuti ventilhuset.

Vid ännu en utföringsform placeras kammaren i ventilskaftet direkt i området för ventiltätningen. Även om detta arrangemang kräver separata, ventilförsedda passager för produkt och drivme- del, kan dessa passager avslutas inom ventiltätningsomràdet. vid alla utföringsformer finnes tillräcklig mängd restdrivmedel i dispersionen för rengöring av passagerna på nedströmssidan av ventilen, varigenom hopbakning eller torkning av produkten i av- givningspassagerna förhindras.

För erbjudande av ett bekvämt och effektivt organ för för- flyttning av drivmedel och produkt från behållaren, i vilken båda förekommer under lika tryck, har den föredragna utföringsformen av uppfinningen en ventilenhet, som innefattar ett ventilhus, vilket innehåller en enda rörlig urtagen ventilkropp och en enda, ringformig elastisk ventilpackning och en fjäder för be- lastning av ventilkroppen uppåt mot stängt läge. ventilkroppen kan innefatta ett ventilskaft med en central passage, som omges av en ringformig passage, och en nacke av mindre diameter än skaftet, vilken nacke har en tvärgàende öppning i förbindelse med skaftets ringformiga passage och ytterligare en öppning i förbin- delse med skaftets centrala passage, varjämte ventilkroppen kan vara försedd med en excentrisk, axiell öppning i förbindelse med den urtagna delen av ventilskaftet. ventilkroppens nacke omges av den ringformiga packningens innerperiferi, vilket tillåter packningen att tillsluta alla tre öppningarna och att avböjas bort från dem, när ventilkroppen nedtryckes mot fjädern.

Vid en utföringsform kan nacken vara försedd med lämpliga organ, exempelvis àsar, för isolering av produkt- och drivmedels- öppningar från varandra, när packningen avböjes. Vid en andra och föredragen utföringsform åstadkommas separeringen icke på mekaniskt sätt utan genom att öppningen för det gasformiga driv- medlet och den axiella, excentriska öppningen i ventilkroppens klack placeras så nära som möjligt respektive tvärgående öppningar för avgivningen av produkten och det gasformiga drivmedlet. För reglering av mängden drivmedel är en drivmedelsflödesregleranord- ning anordnad pà ventilkroppens yttervägg i form av lister, flänsar och/eller öppningar. 7-802266-2 Vmtílkonstruktionen och kmstruktionen och placeringen av ejektor- enheten och stötblandningskammaren kan variera såsom kommer att framgå avmedan- stående beskrivning , och det för Lppfinningensäregna och kännetecknande fram- går av de bifogade patentkraven.

De bästa resultaten erhålles, när blandningskammaren är anordnad att att ge den ena av fluidströmmarna ett virvelströmningsmönster, och när den andra strömmen insprutas genom en venturistrypníng axiell~t~i för- hållande till virvelströmningsmönstret.

Nedan beskrives uppfinningen med avseende på ett system där drivmedel och produkt är oblandbara. Tre separata, skiktade faser förekommer i behållaren i kontakt med varandra, dvs driv- medelsånga, vätskeformigt drivmedel och vätskeformig produkt.

Vätskefasen av drivmedlet är vanligen av mindre densitet än den vätskeformiga produkten, och de inbördes olösliga drivmedels- och produktvätskefaserna skiktas i behållaren, varvid drivmedlet flyter ovanpå produkten.

Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hänvis- ning till bifogade ritningar.

Fig. 1 visar ett snitt genom en ventil och påverkningsanord- ning enligt en första utföringsform, fig. 2 ett snitt genom en ventil och påverkningsanordning, enligt en andra utföringsform, fig. 3 är en isometrisk vy, som delvis i snitt och med de- larna isärförda visar de inre delarna av den pàverkningsanordning, som begagnas vid vissa utföringsformer, varvid pàverkningsanord- ningen visas med bruten konturlinje, fig. 4 visar ett snitt genom en ventil och pàverkningsanord- ning enligt en tredje utföringsform, fig. 5 är en sidovy av ventilkroppen enligt fig. 4, fig. 6 är en vy uppifrån av den övre änden av ventilkroppen enligt fig. 5, fig. 7 är en isometrisk vy av ventilkroppen enligt fig. 5, fig. 8 visar ett snitt genom en ventil och pàverkningsanord- ning enligt en fjärde utföringsform " fig. 9 ett snitt genom modifikationer av utföringsformen enligt fig. 8, fig. 10 är en perspektivvy i större skala av väggen hos ventilkroppen och ventilskaftet inom elipsens A i fig. 9, 7802266-2 fig. 11 en perspektivvy i större skala av ventilkroppen och ventilskaftet inom cirkeln B i fig. 9, fig. 12 är en perspektivvy i större skala av ytterligare en modifikation av utföringsformen enligt fig. 8, fig. 13 visar ett snitt genom en ventil och påverknings- anordning enligt en femte utföringsform av uppfinningen, fig. 14 ett snitt i planet 14-14 i fig. 13, fig. 15 ett snitt genom en modifikation av ventilkroppen och fjädern vid utföringsformen enligt fig. 13 fig. 16 visar ett snitt genom en modifikation av utförings- formen enligt fig. 15, fig. 17 visar i sidovy med vissa delar bortskurna ytterli- gare en modifikation av utföringsformerna enligt fig. 13-16, fig. 18 visar ett snitt genom en ventil och pàverknings- anordning enligt en sjätte utföringsformj och fig. 18a ett snitt i planet 18a-18a i fig. 18.

Fig. 1 visar en öppnad avgivningsventilenhet innefattande ett ventil- och påverkningsanordningsaggregat enligt en första ut- föringsformx av uppfinningen. Ventilen utgöres av en dubbelventil med separata produkt- och drivmedelspassager, som öppnas vid ned- tryckning av påverkningsanordningen. Ventilhuset 10 är fäst vid sockeldelen 70 såsom en konventionell ventilmonteringsskål medelst veck 72. Ventilmonteringsskålen (ett i behållartillslutningen in- gående element) är fäst vid mynningen av ett kärl eller en behål- lare, som på konventionellt sätt håller förrådet av produkt och drivmedel, och erbjuder därmed en tillslutning för kärlet eller behållaren. En typisk aerosolbehållar- och tillslutningskonstruk- tion visas i exempelvis den amerikanska patentskriften 3 735 955.

Ventilhuset 10 har ett produktutloppsrör 18, som med friktion är inpassat i en inloppsnippel 12 vid botten samt drivmedelsinlopps- öppningar 14, som sträcker sig genom husets sidovägg. Ett verti- kalt rörligt ventilkroppsaggregat är format i två delar, ett nedre ventilkroppselement 20 och ett övre ventilkroppselement 30. Ventil- kroppsaggregatet belastas uppåt mot tillslutet läge av en tryck- fjäder 40. Det övre ventilkroppselementet 30 är utfört i ett stycke med ett ventilskaft 34, som sträcker sig genom en öppning i mon- teringsskàlens sockel 70 och på vilken påverkningsknappen 50 är passad med friktion. Ventilskaftet 34 innefattar en central pas- faozäss-z sage 36, som koncentriskt omges av en ringformig passage 38.

Det nedre ventilkroppselementet 20 innefattar en central passage 24 i förbindelse med det övre ventilkroppselementets 30 ringformiga passage 38. Den nedre ventilkroppen 20 innefattar en tvärgàende ventilöppning 26, som blockeras av en ringformig, elas- tisk packning 42, när ventilen är stängd och frilägges såsom visas, när ventilen pâverkas genom nedtryckning av knappen 50 mot fjädern 40.

Den övre ventilkroppen 30 innefattar en tvärgående ventil- öppning 32, som blockeras av en andra, ringformig, elastisk pack- ning 44, när ventilen är stängd och som såsom visas frilägges när ventilen påverkas.

Påverkningsanordningen 50, fig. 3, har formen av en knapp med en kropp 52 med en muff 54, som på sin nedre yta mottager ven- tilskaftet för att med friktion kvarhâlla påverkningsanordningen på ventilskaftet 24. Kroppen 52 innefattar en första passage 56 i förbindelse med ventilskaftets 34 centrala passage 36 och en andra passage 58 i förbindelse med ventilskaftets ringformiga pas- sage 38. En av två delar bestående insats 60,80 är med friktion ínpassad i påverkningskroppen. Det inre insatselementet 80 omges koncentriskt av det yttre insatselementet 60. En passage 88 med en strypning i nedströmsänden sträcker sig axiellt till det cy- lindriska, inre insatselementet och avslutas koaxiellt till det yttre elementets 60 avgivningsöppning 64. Passagen 88 är i förbin- delse med pâverkningskroppens 52 passage 58. Ett spår i det yttre insatselementets 60 innervägg bildar en passage 66 i förbindelse med påverkningskroppens 52 passage 56. Insatselementet 80 har vid sin ände en ringformig reducering, så att en ringformig kammare 86 bildas, när det inre och det yttre insatselementet 80,60 sättes samman. Den ringformiga kammaren 86 är i förbindelse med passagen 66. En stötblandningskammare 84 i det inre insatselementets 80 ändyta är i förbindelse med den ringformiga kammaren 86 genom ett flertal spår 82 i insatsens 80 ändyta, vilka spår sträcker sig tangentiellt till kammarens 84 cirkulära periferi och skär den ringformiga kammaren 86. Vid ingången till kammaren 84 har sålunda spåren 82 en vägg hos kammaren på vardera sidan och direkt mitte- mot desamma. Passagen 88 avslutas centralt i kammarens 84 bakre vägg. Avgivningsöppningen 64 börjar centralt i karmarens 84 främre 7802266-2 10 vägg.

Förhållandet mellan utformningen av det inre insatselemen- tets 80 ände och det yttre insatselementet 60 framgår av den iso- metriska vyn i fig. 3, där den tangentiella anordningen av de mellan den ringformiga kammaren 86 och kammaren 84 förlöpande spåren 82 framgår.

Då anordningen användes medför nedtryckning av påverknings- knappen 50 att den rörliga ventilkroppen 30, 20, fig. 1, rör sig nedåt mot fjädern 40, så att ventilerna öppnas genom att de elas- tiska packningarna 42, 44 bringas att avböjas, så att ventilöpp- ningarna 26, 32 frilägges. En produktväg upprättas, vilken sträcker sig från produkten i behållaren genom utloppsröret 18, genom nip- pelns 12 inloppspassage 13 samt genom den frilagda ventilöppningen 26 och in i passagen 24 i den nedre ventilkroppen 20. Produkten går genom passagen 24 och kommer in i det övre ventilelementets 30 ringformiga passage 38. Produkten inkommer därefter i pâverk- ningsanordningens passage 58 och kommer in i det inre insatsele- mentets 80 axiella passage 88. Den går genom vcnturistrypningen vid passagens 88 nedströmsände och kommer in i stötblandnings- kammaren 84. Kammaren 84, som är i förbindelse med atmosfären ge- nom avgivningsöppningen 64, befinner sig under ett lägre tryck än det inre av den produkten och drivmedlet innehållande behål- laren. Samtidigt öppnas det övre ventilelementets 30 ventilöpp- ning 32, så att en drivmedelsångväg upprättas, vilken sträcker sig från behållarens huvudutrymme genom öppningarna 14 och in i det inre av ventilhuset 10. Drivmedelsànga passerar genom den öppna ventilöppningen 32 och rör sig uppåt genom ventilskaftets 34 cent- rala passage 36 till påverkningskroppens 52 passage 56. Drivmed- let rör sig genom passagen 66 till den ringformiga kammaren 86.

Drivmedlet fortsätter sedan genom de tangentiella passagerna 82 och kommer tangentiellt in i kammaren 84 samt virvlas runt i denna.

Här träffas det av produktströmmen från venturistrypningen. Den venturiutstötningsverkan, som förorsakas av produkt- och driv- medelsutloppens relativa dimensioner och placering ger den frank kommande eller avgivna strömmen högre hastighet än vad som skulle erhållas genom behållarens inre tryck enbart. Det framkommande drivmedlet, som virvlats i virvelkammaren, fortsätter att rotera, medan det träffar produkten. Blandningen av finfördelat drivmedel t *viaezzss-z 11 och produkt rör sig sålunda till avgivningsöppningen 64 och fram- kommer från denna i ett koniskt duschmönster.

Fig. 2 visar en andra utföringsform liknande utföringsfor- men enligt fig. 1, men produkten och drivmedlet har växlats i pà- verkningsanordningens passager. Delar, vilka är identiska med dem som ingår i utföringsformen enligt fig. 1 har samma hänvisnings- beteckningar. Modifierade delar har motparternas hänvisningssiff- ror plus etthundra.

För växling av produkten och drivmedlet i påverkningsanord- ningen 50 är den övre ventilkroppens 130 konstruktion ändrad.

Ventilskaftets centrala urborrning 136 är i förbindelse med den nedre ventilkroppens 20 centrala passage 24. Ventilskaftets ring- formiga passage 138 är i förbindelse med den övre ventilöppningen 132. Pàverkningsanordningen 50 och den nedre ventilen förblir o- förändrade.

Utföringsformen enligt fig. 2 arbetar pà liknande sätt som utföringsformen enligt fig. 1, varvid dock strömflödena är omkastade. Vid nedtryckning av påverkningsanordningen 50 mot fjädern 40 strömmar produkt uppåt i utloppsröret 18, genom den nedre ventilens öppning 26, uppför passagen 24, Qenom ventilskaf- tets 134 passage 136 och in i påverkningsanordningens passager 56, 66 till stötblandningskammaren 84 samt ut genom avgivningsöpp- ningen. Drivmedlet strömmar genom husöppningarna 14 och genom den övre ventilens öppning 132 och in i ventilskaftets 134 ring- formiga passage 138, in i pàverkningsanordningens passager 58, 88 samt framkommer genom avgivningsöppningen 64. Eftersom pro- dukten inkommer i kammaren 84 genom de tangentiella passagerna 82, roterar produkten, medan den framkommer från avgivningsöpp- ningen 64, varigenom centrifugalkraften bryter upp den framkom- mande strömmen till en fin dusch. Hastigheten hos det drivmedel som framkommer från den strypta passagen 88 innanför avgivnings- öppningen 64 medför en tryckreduktion vid kammarens 84 ringfor- miga utlopp, så att produkten ytterliga accelereras. Sammanstöt- ningen mellan det med hög hastighet strömmande drivmedlet och produkten och den centrifugalkraft, som verkar på produkten tjä- nar att dela upp denna till en fin dispersion av likformig stor- lek och jämn fördelning.

Fig. 4-7 visar en tredje utföringsform, 7802266-2 12 där en i ett stycke utförd ventilkropp, vilken visas i detalj i fig. 5-7, tjänar att ventilstyra produkten och drivmedlet var för sig genom en enda packning. Pàverkningsanordningen 50 är i- dentiskt lik påverkningsanordningen vid utföringsformerna enligt fig. 1 och 2 och dess delar har samma hänvisningsbeteckningar.

Den i fig. 4-7 visade ventilkroppen 330 är sammanbyggd med ett ventilskaft 334 med en central passage 336, som omslutes av en ringformig passage 338. Tre radiella lister 339 i den ringfor- miga passagen 338 är den inre ringformiga del 337, som innefat- tar den centrala passagen 336. En första ventilöppning 326 kom- municerar med passagen 336 och är då den är öppnad i förbindelse genom öppningen 341 med produktutlopputloppsröret 318. En andra ventilöppning 332 är placerad diametralt motsatt den första ven- tilöppningen 326. Den andra öppningen 332 är i förbindelse med den ringformiga passagen 338 och är då den är öppnad i förbinelse med det inre av huset 310, som är öppet för drivmedelsänga i behällarens huvudutrymme genom drivmedelsöppningar 314.

Fig. 5 visar ventilkroppens 330 yttre form sådan denna ses vid betraktande från höger till vänster i fig. 4. Mellan ventilskaftdelen 334 och den förstorade nedre delen 331 av krop- pen 330 finnes en halsdel 333 av reducerad diameter, vilken om- slutes av periferin hos den ringformiga, elastiska packningens 344 centrala öppning för tätning av den första och den andra ven- tilöppningen 336, 332, när ventilen är stängd. Ett par âsar eller lister 335 av V-form biter in i periferin hos packningens 344 centrala öppning för bildande av tätningar, som håller isär produkten från drivmedlet, när packningen avböjes, så att pack- ningsöppningens periferi föres bort från den första och den andra ventilöppningen 336, 332, när ventilen öppnas såsom visas i fig. 4. Listerna 335 delar den ringformiga separationen mel- lan packningens öppningsperiferi och halsen 333 i ett par halv- cirkulära utrymmen, ett för varje ventilöppning. Ett grunt spår 332a upptill på kroppens del 331 i linje med den andra ventil- öppningen 332 tillförsäkrar en väg för drivmedlet förbi pack- ningens 334 inre kant, när ventilen öppnas såsom visar i fig. 4.

Utföringsformens enligt fig. 4-7 arbetssätt är likartat utföringsformens enligt fig. 2 arbetssätt. vid nedtryckning av páverkningsanordningen 50 bringas den rörliga ventilkroppen 330 att röra sig nedåt mot fjädern 340, varigenom periferin hos den -s '7802266-2 13 ringformiga packningens 344 centrala öppning avböjes bort från ventilöppningen 326, så att en produktväg öppnas, vilken sträcker sig från produktutloppsröret, genom öppningen 326 och genom ven- tilskaftpassagen 336 till päverkningsanordningens passage 56.

Samtidigt föres packningen bort frân ventilöppningen 332, så att en drivmedelsväg upprättas, vilken sträcker sig från behållaren genom husets 310 öppning 314, genom öppningen 332 och genom ven- tilskaftets ringformiga passage 338 till påverkningsanordningens passage 58. Pàverkningsanordningens arbetssätt är identiskt likt det som beskrivits i samband med fig. 2.

Fig. 8 visar en utföringsform, vilken är likartad utfö- ringsformen enligt fig. 4-7, varvid dock produkt- och drivme- delspassagerna växlats. Pàverkningsanordningen 50 är oförändrad.

Vid denna utföringsform är ventilöppningen 432 anordnad att till- föra ventilskaftets 334 centrala passage 336 drivmedel, och ven- tilöppningen 436 är anordnad att tillföra ventilskaftets 334 ringformiga passage 338 produkt med följd att produkt tillföres påverkningsanordningens passage 58 och drivmedel påverkningsan- ordningens passager 66, 86, 82, 84, så att produkten omges av drivmedel såsom vid utföringsformen enligt fig. 1.

Fig. 9 visar utföringsformen enligt fig. 8 men med modi- fikationer avseende ventilkroppen och skaftet. Pâverkningsan- ordningen 50 är oförändrad liksom ventilenhetens övriga kompo- nenter med de undantag som anges nedan. Vid denna modifikation förekommer icke åsarna eller listerna 335 (fig. 5-7). Det torde även observeras, att då ventilen är i öppen ställning pack- ningen 334 icke behöver komma till beröring med ventilkroppens 330 övre klack 330a.

Ventilkroppens 330 yttervägg har vertikala styrstàndare 438, som sträcker sig från en ringformig fläns 439, vilken är belägen nedtill vid ventilkroppens 330 yttervägg. En strypnings- öppning 440 är belägen i flänsen 439 i huvudsak vertikalt i lin- je med spåret 441 och ventilskaftsöppningen 432. Öppningen 437 i ventilkroppens 330 yttre klack 330a är belägen nära öppningen 436 i ventilskaftet och är i förbindelse med produktutloppsröret 318 genom den inre passagen 330b.

De ovan beskrivna modifikationernas detaljer framgår bäst av fig. 10 och 11. 7802266-2 14 Det har befunnits, att vid påverkan av ventilenheten en- ligt fig. 9, det gasformiga drivmedlet och vätskeformiga produk- ten utan avsevärd hopblandning passerar genom ventilskaftsöpp- ningen intill respektive drivmedels- och produktpassage i ven- tilskaftet, eftersom öppningens 440 strypningseffekt balanserar gas- och vätsketrycken vid packningen 334. Vid den i fig. 12 visade modifikationen föres flänsen 439 uppåt i förhållande till ventilkroppens nedre ände. Ventilkroppens nedre kant, som sträcker sig under flänsen, kan vara försedd med uddar eller formar på an- nat sätt för erbjudande av en yta, som ligger mot fjädern 340 men som ändå tillåter det gasformiga drivmedlets fria strömning omkring fjädern, även om denna förskjutes i sidled. Regleringen av det gasformiga drivmedlets strömning åstadkommes genom öpp- ningen 440a i flänsen 439 liksom vid utföringsformen enligt fig. 9. 5 Modifikationerna enligt fig. 9-12 kan givetvis lätt an- passas till anordningen enligt fig. 4, där produkt- och drivme- delsströmningen genom ventilskaftet är omkastat.

Fig. 13-16 visar en utföringsform, där en stötblandnings- kammare, som åstadkommer en venturiverkan, är anordnad nedtill i ventilhuset.

I fig. 13 visas påverkningsanordningen 50 konstruerad så- som vid de tidigare beskrivna utföringsformerna. Ventilhuset 501 är fäst vid sockeldelen 70 hos en konventionell monteringsskål medelst veck 72. Ventilhuset 501 har en ihålig nippel 503, som bildar ett urtag 505. En öppning 507 sträcker sig genom husets 501 nedre vägg. En vertikalt rörlig ventilkropp 509 belastas uppåt mot stängt läge av en tryckfjäder 511. Ventilkroppen 509 är sammanbyggd med ett ventilskaft 513, som sträcker sig genom en öppning i monteringsskålens sockel 70 och på vilken påverk- ningsanordningen 50 är passad med friktion. Ventilskaftet 513 innefattar en central passage 515, som koncentriskt omslutes av en ringformig passage 517. Ventilskaftet 513 har tvärgående öpp- ningar 519 och 521, som kommunicerar med den centrala passagen 515 respektive den koncentriska, ringformiga passagen 517. öppningarna 519 och 521 tätas av den elastiska packningen 523, när ventilen är i stängt läge, samt är båda öppna för ge- nomströmning, när ventilen är i det påverkade eller öppna läget. 7802266-25 15 En stötblandningskammare i form av ett pluggelement 525 är med friktion inpassad i urtaget 505. Pluggelementet 525 har en central öppning 527, som avslutas med en venturistrypning 529, som mynnar i en stötblandningskammare. Pluggelementet 525 har en knopp 533, som befinner sig utanför urtaget 505 och är formad för att med friktionspassning mottaga produktdoppröret 536.

Pluggens 525 knoPP 533 befinner sig på avstånd från änden av urtagets 505 väggar, så att ett ringformigt mellarum 535 er- hålles. Nippelns 503 innervägg har ett flertal vertikala spår 537, som sträcker sig längs dess längd. Spåren 537 kommunicerar med ett ríngformígt spår 535 i plaggens 525 övre del och ínnan- för och öppningen 535 utanför urtaget.

Pluggens 525 övre yta visas bäst i fig. 14. Nippeln 503 är försedd med spår 537. Spåren 537 kommunicerar med det ringfor- miga spåret 539 i pluggen 525. Från det ringformiga spåret eller passagen 539 sträcker sig tvärgående spår eller passager 542, vilka ansluter sig till stötblandningskammaren 541. öppningen 507 nedtill i huset 501 verkar som en avgivningsöppning från kammaren 541.

Då påverkningsanordningens knapp 50 nedtryckes, bringas den rörloiga afentilkrqppen 509 tatt röra sig nedåt mot fjädern 539,. så att öppningarna 519 och 521 öppnas genom att den elastiska packningen 523 avböjes. Sedan ventilen öppnats passerar gasforß migt drivmedel successivt genom öppningarna och passagerna 535, 537 och 542 till blandningskammaren 541. Trycket i blandnings- kammaren 541, som före påverkan i huvudsak varit detsamma som trycket i inloppet, sänkes avsevärt, när kammaren sättes i för- bindelse med atmosfären genom ventilkroppen 501, öppningarna 519 och 521, passagerna 515 och 517 samt påverkningsanordningen 50.

I blandningskammaren 541 träffar det virvlande gasformiga driv- medlet den produkt, som inkommer i kammaren genom doppröret 535 och venturistrypningen 529 i pluggen 503 och bildar en fin disper- sion av gas i vätska. Dispersionen passerar genom öppningen 507, genom det inre av ventilhuset 501 och därefter genom öppningarna 519 och 521 till passagerna 515 och 517 i ventilskaftet 513.

Såsom framgår av fig. 13 passerar de med varandra blan- dade drivmedlet och produkten genom påverksanordning 50, som har en ytterligare stötblandningskammare som den tidigare beskriv- na i pluggen 533. 7802266-2 16 Det torde observeras, att såsom framgår av fig. 14 vart och ett av spåren 542 är så anordnat, att en förlängning av det- samma skär kammaren 541 på excentriskt sätt, så att en virvlande rörelse erhålles däri.

Anordningen enligt fig. 15 är densamma som den i fig. 13 visade utföringsformen så när som på att ventilkroppen 543 utgöres av ett ihåligt, omvänt, skålliknande element. Ett flertal öppningar 545 är anordnade i ventilkroppens 543 klack 545 för underlättande av strömningen av de med varandra blandade gasformiga drivmedlet och produkten till ventilskaftets öppningar och passager. Fjädern 511 hålles av den ringformiga vulsten 547.

Anordningen enligt fig. 16 är densamma som utföringsfor- men enligt fig. 13 och 15 så när som på att ventilskaftet 513 har en enda passage 515, vilken kan förses med en konventionell aerosolsprutningspåverkningsanordning.

Den i fig. 17 visade utföringsformen har stötblandnings- kammaren 601 anordnad inuti ventilhuset 600. Såsom vid anord- ningen enligt fig. 15 har huset en central öppning 602 med en venturistrypning för produktinförseln i kammaren 601. Kammaren 601 och dess tillförselpassager bildas av husets nedre vägg 606 och ett skivliknande element 603, som ligger mot husets nedre vägg. Den nedre väggen 606 är urskuren, så att blandningskammaren 601, tvärgående passager 607 och ett ringformigt urtag 604 erhål- les, vilka är formade som dem i fig. 14. öppningar 609 för infö- rande av gasformigt drivmedel i det ringformiga urtaget och däri- från till de tvärgående passagerna är anordnade i den nedre väg- gen utanför produkttillförselpassagen 602. En fjäder 605 är pla- cerad ovanpå det skivliknande elementet 603 och tvingar vid på- verkan skivelementet mot husets inre bottenvägg.

Genom att stötblandningskammaren anordnas inuti behållaren förhindras att produkten i enhetens avgivningspassager torkar eller på annat sätt menligt förändras. Innanför behállarens vägg befinner sig produkten i passagerna i behållarinnehållets miljö och torkar sålunda icke och utsättes icke för atmosfäriskt indu- cerade förändringar. Sedan ventilen stängts avlägsnas eventuella rester av drivmedel-produktblandningen i ventilöppningens atmosfärs- sida från virvelpassagerna på grund av den kraft, som alstras av det expanderande drivmedlet. 1ao22ss-2= 17 Vid den i fig. 18 och 18a visade utföringsformen av upp- finningen är stötblandningskammaren anordnad i ventilskaftets nedre område. I fig. 18 visas ventilkroppens 630 nedre del 631 utformad på liknande sätt som enligt fig. 9 och är försedd med en fläns 639 med en slits eller öppning 640 för gasens passage genom flänsen.

"Splines" eller styrståndare 638 är även anordnade liksom spår 641 i ventilkroppens klack. En öppning 637 är även anordnad i ven- tilkroppens klack i förbindelse med produktutloppsröret 650.

Ventilkroppen i fig. 18 har ett skaft 642 med en central urborrning 643, i vilken en insats 644 är placerad. Insatsen 644 har en central ledning 645 och 645a. Insatsens 644 nedre yta har ett ringformigt spår 646, en centralt anordnad blandningskammare 648 och tvärgående spår 650, se fig. 18a.

Nära spåret 641 i ventilkroppens klack finnes en sidoled- ning 651 och en vertikal ledning 654, vars övre ände kommunicerar med det ringformiga spåret 646. öppningen 637 i ventilkroppens klack kommunicerar med sidoledningen 656, vilken vid den ena än- den kommunicerar med den axiellt centrala ledningen 658, som vid den andra änden kommunicerar med blandningskammaren 648. Ventil- skaftet 642, som har en enda central urborrning 643, kan förses med en konventionell aerosolsprutningspåverkningsanordning.

Då pâverkningsanordningens knapp nedtryckes bringas den rörliga ventilkroppen 632 att röra sig nedåt mot fjädern 660, så att ledningarna 652 och 656 öppnas genom att den elastiska packningen 662 avböjes. Sedan ventilen öppnats passerar gasfor- migt drivmedel successivt genom öppningen 640, spåret 641, sido- ledningen 652 och den vertikala ledningen 654, de ringformiga och de tvärgående spåren 646 respektive 650 och till blandningskam- maren 648. I denna träffar det virvlande gasformiga drivmedlet den produkt, som inkommer i kammaren genom doppröret 650 och ven- turistrypningen eller den axiellt centrala ledningen 658, varvid bildas en fin dispersion av gas i vätska. Dispersionen passerar genom den centrala ledningen 645, 645a och genom ventilskaftets 642 centrala urborrning 643 till avgivningsöppningen.

Claims (9)

71802266 -2 18 PATENTKRAV

1. Ventilenhet för en aerosolavgivningsanordning med en behållare för under tryck varande vätskeformig produkt, exem- pelvis en vattenbaserad komposition, och gasformigt drivmedel, vilken ventilenhet innefattar ett behållaren tillslutande ele- ment (70), vid vilket är anbragt ett ventilhus (501, 600), som innehåller en packning (523) och en rörlig och tillbakadrag- ningsbar, av en tryckfjäder (511) uppåt mot stängt läge mot packningen belastad ventilkropp (509) samt en med ventilhuset genom ett ventilskaft (513), vilket är försett med öppningar ' (519, 521) och dimensionsmässigt fixerade ledningsorgan (515, S17), förbunden ventilpåverkningsanordning (50) med en produkt- avgivningsöppning, varvid ventilkroppen och påverkningsanord- ningen är så monterade, att en rörelse hos den ena ger upphov till en motsvarande rörelse hos den andra, k ä n n e t e c k- n a d av ett venturiverkan åstadkommande, nedtill i ventil- huset (501, 600) anordnat utstötningsorgan (525) innefattan- de en stötblandningskammare (541, 601) och organ (527, 529,_ 535, 537, 539, 542, 602, 604, 607) för tillförselav höghastig- hetsströmmar av produkt och drivmedel till blandningskammaren, varigenom produkt och drivmedel kan blandas i kammaren, innan' de passerar genom ventilhuset och ventilskaftet (513) till av- givningsöppningen.

2. Ventilenhet enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att utstötningsorganet utgöres av ett i ett urtag (505) anordnat element (525) med en central ledning (527), som ilängdledsträcker sig genom detsamma, och med en övre del, som har friktionspassning i urtaget (505) nedtill i ventilhu-_ set (501) och vars övre yta har ett ringformigt urtag (539), varvid stötblandningskammaren (541) är anordnad intill den (centrala ledningen samt tvärgående spår (542) sträcker sig från det ringformiga urtaget till blandningskammaren, var- jämte vertikala ledningar (537), som begränsas av urtagets innervägg och utstötningsorganets övre dels yttervägg, sträck- er sig till det ringformiga urtaget och erbjuder en strömnings- väg till detta för det gasformiga drivmedlet. '

3. Ventilenhet enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k-, n a d av att utstötningsorganet (525) har en nedre del (S33), 19 vid vilket ett rör (536) är anbragt för förande av vätska till blandningskammaren (541).

4. Ventilenhet enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c.k n a d av att ventilskaftet (513) har ett flertal ledningar (515, 517), med vilka ett andra, venturi- verkan åstadkommande utstötningsorgan nära ventilpåverknings- anordningens (50)*avgivningsöppning är i förbindelse.

5. Ventilenhet enligt något av patentkraven 2 - 4, k ä n- n e t e c k n a d av att utstötningsorganets (525) övre yta har ett flertal tvärgående spår (542), som befinner sig på inbördes lika avstånd och som är så anordnade i förhållande till blandningskammaren (541), att en inre del av de tvärgå- ende spåren sträcker sig på sådant sätt, att den skär en ytt- re del av kammaren.

6. Ventilenhet enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k- n a d av åtminstone två tvärgående spår (542), varvid antalet av utav urtaget (505) nedtill i ventilhuset (501) och utstöt- ningsorganet (525) bildade vertikala spår (537) är lika med antalet tvärgående spår.

7. Ventilenhet enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a d av att ventilkroppen (509) utgöres av ett omvänt skålformigt element med en eller flera öppning- ar (519, 521) i väggarna.

8. Ventilenhet enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a d av att ventilskaftet (513) har en enda ledning (515) för en blandning av produkt och drivmedel.

9. Ventilenhet enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att ventilhuset (600) har en nedre, inre vägg (606), i vilken ett urtag bildar stötblandningskammaren (601), från vilken slitsar (607) sträcker sig utåt till ett ringformigt urtag (604), som är förbundet med öppningar (609) i husets yttre vertikala vägg, varvid en central ledning (602) sträcker sig genom ventilhusets nedre vägg till stötblandningskammaren, Å samt en plugg (603) med en central öppning, som är förbunden 7 med avgivningsöppningen och kommunicerar med stötblandnings- kammaren, tvingas mot den nedre väggen av en fjäder (605).