SE453359B - Oral komposition mot tandsten - Google Patents

Description

453 359 aminogrupperna i munhålans matrix-system vid fysiologiska pH-värden och temperaturer och även tvärbinder proteinet.

Ett avsevärt antal olika typer äv föreningar och kompositioner har framställts, avsedda att användas som antibakteriella medel, antiplackmedel och medel mot tandsten i orala kompositioner, inkluderande exempelvis sådana katjonaktiva material som bisbiguanidföreningar och kvaternära ammoniumföreningar, t ex bensetonium- klorid och cetylpyridinklorid, beskrivna i den ameri- kanska patentskriften 4 080 441. material har emellertid tendens att missfärga tänderna Dessa katjonaktiva vid kontinuerlig användning.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad oral komposition mot tandsten med relativt ringa eller ingen tendens att missfärga tänderna.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en oral komposition vilken förhindrar omvandlingen av amorft kalciumfosfat till den hydroxiapatitkristallstruktur som normalt är förknippad med tandsten.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat sätt att förhindra bildandet av tandsten.

Andra syften och fördelar kommer att framgå av den fortsatta beskrivningen.

I enlighet med vissa syftemål avser uppfinningen en huvudsakligen vattenfri oral kompositi0n, som väsentligen är fri från antibakteriella antiplackmedel som orsakar missfärgning, och som innefattar en oralt godtagbar vehikel och en mot tandsten effektiv mängd av minst en bis(o-karboxifenyl)ester av en C2_8alifatisk di- karboxylsyra, samt appliceringen av kompositionen på tänderna. 453 359 Medlen mot tandsten enligt uppfinningen kan, i form av de fria syrorna, återges med följande formel: OOC'"1CRRTñ-C00 ¿ COCHPi *\ Ü ”Ü i vilken företrädesvis de olika radikalerna R oberoende av varandra betecknar H eller Cl_4-alkyl, företrädesvis H, och n är ett heltal mellan 0 och 6, företrädesvis 2, varvid det föredragna medlet mot tandsten följaktligen är bis(o-karboxifenyl)succinat (BOCS). Gruppen-(CRR)n- kan emellertid vara en enkel bindning, när n är 0, såsom i diestrarna av oxalsyra, eller också kan den vara en C1_6-alkylen- eller alkenylengrupP, d v s rak eller grenad, mättad eller omättad, med kedjan avbruten av 0 eller S, C1_4-alkoxisubstituerad eller liknande. När gruppen -CRR är en del av en etylengrupp kan ett eller båda R vara 0, d v s ersättas med en enkel bindning, bis(o-karboxifenyl)- estrarna av följande alifatiska dikarboxylsyror kan nämnas som exempel på medlen mot tandsten enligt före- liggande uppfinning: oxalsyra (etandionsyra) malonsyra (propandionsyra) bärnstenssyra (butandionsyra) glutarsyra (pentandionsyra) adipinsyra (hexandionsyra) pimelinsyra (heptandionsyra) suberinsyra (oktandionsyra) maleinsyra (1,2-etylendikarboxylsyra HO0CCH=CH-COOH) itakonsyra (metylenbärnstenssyra HOOCC(=CH2)CH2-COOH) isobärnstenssyra (2-metylpropandionsyra) mukonsyra (2,4-hexadiendionsyra HOOCCH=CHCH=CH-COOH) dihydromukonsyra (HOOCCH2CH2CH=CHCOOH) dihydroitakonsyra (metylbärnstenssyra) 3-etylhexandionsyra Vidare kan den ena eller båda fenyldelarna hos föreningen på ringen vara substituerade med en eller flera C1_4-alkyl- ”w 453 359 eller-alkoxigrupper, såsom metyl eller isobutoxi, eller med halogen, såsom klor, brom, jod eller fluor.

Lämpliga metoder för framställning av dessa medel mot tandsten beskrives i den ovannämnda amerikanska patent- skriften 4 080 441. Ett annat förbättrat sätt vid framställningen beskrives nedan i exempel A.

Den fria syraformen av dessa medel mot tandsten kan natur- ligtvis omvandlas till och användas i form av ett ekvi- valent salt, genom behandling med någon bas innehållande en oralt godtagbar katjon, såsom en alkalimetall (t ex natrium, kalium), en alkalisk jordartsmetall (t ex kalcium, magnesium), en metall, ammonium, mono-, di-, eller tri-C1_18-alkyl eller -alkanolsubstituerad ammonium eller en organisk amin (t ex med metyl-, etyl- eller hydroxietylsubstituenter).

Medlen mot tandsten enligt uppfinningen är antinukleära medel, och de orala kompositionerna enligt uppfinningen innehållande desamma är effektiva då det gäller att ned- bringa bildandet av tandsten utan att på ett olämpligt sätt avkalka tandemaljen, och i motsats till de ovan- nämnda katjonaktiva antibakteriella antiplack- och anticalculusmedlen och kompositionerna har de ringa eller ingen tendens att missfärga tänderna, och de kan vidare visa sig effektivt reducera eller inhibera gingivit.

Koncentrationen av dessa medel mot tandsten i orala kompositioner kan variera avsevärt, typiskt från ca 0,01 vikt-% och uppåt, utan någon övre gräns för den mängd som kan användas, med undantag av vad som dikteras av kostnaderna eller oförenligheten med vehikeln. Gene- rellt användes koncentrationer mellan ca 0,01 och ca vikt-%, företrädesvis mellan ca 0,05 och ca 8,0 vikt-% och ännu hellre mellan ca 0,1 och ca 4 vikt-%. Orala kompositioner som vid normal användning oavsiktligt 453 359 kan sväljas skall företrädesvis innehålla de lägre kon- centrationerna inom de nämnda områdena. Även om dessa medel mot tandsten varierar med avseende på lösligheten i vatten, beroende på deras molekylvikt, identitet och halter av saltbildande katjoner etc, så är de tillräckligt lösliga i vattenhaltiga medier, t ex i munhålan, i de låga koncentrationer som här användes för att i den omfattningen betecknas som vattenlösliga.

Det har emellertid oväntat visat sig att orala kompo- sitioner innehållande dessa medel i ett vattenhaltigt medium är föremål för en betydande hydrolys eller annan försämring vid lagring. I enlighet med ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning åstadkommas företrädes- vis orala kompositioner vilka huvudsakligen är vattenfria, t ex innehållande 0 eller mindre än ca 0,2 mol vatten per_mol anticalculusmedel.

När de orala kompositionerna enligt uppfinningen föreligger i flytande form, pasta- eller krämform, som munvatten och sköljmedel, tandpastor och tandkrämer, användes företrädes- vis en med vatten blandbar (företrädesvis vattenlöslig) organisk, vanligen flytande, oralt godtagbar vehikel.

Typiskt inkluderar vehikeln vattenlösliga C2_4monohydro- eller polyhydro-alkaner och C1_4-alkyletrar därav, såsom etanol, etylenglykol, metyl-, etyl- och butyletrar därav šflßßyl-, ßšyl- och butyl-Cellosolve), propylenglykol, tetrametylenglykol och glycerol, samt vattenlösliga poly- (etylenglykoler) såsom dietylenglykol, metyl-, etyl-, dietyl- och butyletrar därav (metyl-, etyl-, dietyl- och butyl- Carbitol), trietylenglykol, polyetylenglykoler med låg molekylvikt, t ex 400, 600 och blandningar därav etc.

Polyhydroföreningarna i den ovannämnda gruppen, i synnerhet propylenglykol, glycerol och polyetylenglykolerna med låg molekylvikt, fungerar generellt även som fuktig- hetsbevarare, vilka är önskvärda komponenter i de orala kompositionerna enligt uppfinningen. 453 359 Andra typer av sådana med vatten blandbara flytande vehiklar som kan användas är de polära aprotiska lös- ningsmedlen, såsom dimetylformamid och sulfoxid, N- metylpyrrolidon, sulfolan, tetrametylsulfon, acetonitril och företrädesvis etylen- och propylenkarbonat.

Med vatten huvudsakligen icke blandbara organiska flytande vehiklar kan även användas, och typiska sådana är kolväten, fettsyror och fettsyraesteroljor, såsom mineralolja, tetradekan, pentan, kapronsyra, enantinsyra, metylkaproat och -laurat, etylenglykol-dikaprylat och liknande.

Blandningar av samma typer och/eller olika typer av vehiklar enligt ovanstående beskrivning kan naturligt- vis användas.

Mängden av den nämnda flytande vehikeln som ingår i de orala kompositionerna beror naturligt oftast på den önskade graden av fluiditet eller viskositet och kan lätt rutinmässigt bestämmas i det speciella fallet. Typiskt innehåller flytande kompositioner, såsom munvatten och sköljmedel, mellan ca 70 och ca 99,9 vikt-% och tandpastor och tandkrämer mellan ca 10 och ca 80 vikt-% av den fly- tande vehikeln, varav mellan ca 10 och ca 100 vikt-% kan vara ett fuktighetsbevarande medel. Normalt kan även fasta fuktighetsbevarande medel, såsom sorbitol, ingå.

De orala kompositionerna enligt uppfinningen har i vatten- haltigt medium, t ex i munhålan eller i form av en 20 %-ig vattenuppslamning eller lösning, typiskt ett pH av ca 3,5 till ca 8, företrädevis mellan ca 4 och ca 7, och ännu hellre ca 4 - 6. Detta pH-värde kan regleras genom tillsats av erforderliga mängder sura substanser, såsom citron- eller bensoesyra, basiska substanser såsom natrium- hydroxid, och/eller medel med buffertverkan såsom natrium- citrat, -bensoat, -bikarbonat eller -karbonat, dinatrium- vätefosfat, natriumdivätefosfat eller blandningar därav.

Vehikeln i fasta eller pastaformiga kompositioner, såsom tandpulver, tabletter, tandpastor och dentala krämer innehåller generellt polermedel. Exempel på polermedel är vattenolösligt natriummetafosfat (IMP), kaliummeta- fosfat, trikalciumfosfat, vattenfritt monohydratiserat och dihydratiserat kalcium- och dikalciumfosfat, kalcium- pyrofosfat, magnesium-ortofosfat, trimagnesiumfosfat, magnesium- och kalciumkarbonat och -sulfat, aluminiumoxid, hydratiserad aluminiumoxid, aluminiumsilikat, alkali- metall- och alkaliska jordartsmetall-aluminiumsilikater, zirkoniumsilikat, kiseldioxid, bentonit och blandningar därav. Föredragna polermedel är kristallin och kolloidal kiseldioxid, kiseldioxidgel, komplext amorft alkali- metall-aluminiumsilikat, hydratiserad aluminiumoxid och IMP.

Aluminiumoxid, i synnerhet den hydratiserade aluminiumoxid som försäljes av Alcoasom C333, som har en aluminiumoxid- halt av 64,9 vikt-%, en kiseldioxidhalt av 0,008%, en ferrioxidhalt av 0,003% och en fukthalt av 0,37% vid 110°C, och som har en specifik vikt av 2,42 och en partikel- storlek som är sådan att 100% av partiklarna är mindre än 50 mikron och 84% av partiklarna är mindre än 20 mikron, är mycket effektiv.

När visuellt klara geler användes är ett polermedel av kolloidal kiseldioxid, såsom de som försäljes under varumärket Syloid som Syloid 72, 74 eller 244 eller under varumärket Santocel som Santocel 100, samt alkalimetall- aluminiumsilikatkomplex speciellt lämpliga, eftersom deras brytningsindex ligger nära brytningsindexen för de gel- ningsmedel-vätskesystem som vanligen användes i tand- krämerna. 453 359 Många av de så kallade "vattenolösliga" polermedlen är av anjonaktiv karaktär och inkluderar även små kvanti- teter lösliga material. Sålunda kan olösligt natriummeta- fosfat framställas på något lämpligt sätt, såsom fram- går av Thorpe's Dictionary of Applied Chemistry, volym 9, fjärde upplagan, sid 510 - 511. Formerna av olösligt natriummetafosfat, kända som Madrell's salt och Kurrol's salt, är andra exempel på lämpliga material. Dessa meta- fosfatsalter uppvisar en minimal löslighet i vatten och betecknas därför vanligen som olösliga metafosfater. De innehåller mindre mängder lösligt fosfatmaterial i form av föroreningar, vanligen några få procent såsom upp till 4 vikt-%. Mängden lösligt fosfatmaterial, som anses innefatta ett lösligt natriumtrimetafosfat då det gäller olösligt metafosfat, kan nedbringas genom tvättning med vatten, om så önskas. Det olösliga alkali- metall-metafosfatet användes typiskt i form av ett pulver med sådan partikelstorlek att ej mer än ca 1% av materialet är större än ca 37 mikron.

Polermedlet ingår generellt i kvantiteter mellan 20 och ca 99 vikt-% av den orala kompositionen. Före- trädesvis förefinns det i kvantiteter mellan 20 och ca 75% i tandkräm, och mellan ca 70 Och ca 99% i tand- pulver.

Vid framställningen av tandpulver är det vanligen till- räckligt att mekaniskt, t ex genom malning, sammanblanda de olika beståndsdelarna i lämpliga kvantiteter och partikelstorlekar.

I en tandpasta, kräm eller gel anpassas typiskt de fasta och flytande materialen på ett lämpligt sätt så att man får en krämartad eller gelad massa som kan tryckas ut ur en tryckbehållare eller ur en hopklämbar tub. För- 453 359 tjockningen till den önskade viskositeten underlättas generellt eller uppnås genom att man inkluderar ett binde- medel, förtjockningsmedel eller gelningsmedel, såsom ett naturligt eller syntetiskt gummi eller gummiliknande material, vanligen karragen, Pluroner, natriumkarboxi- metylcellulosa och -karboxietylcellulosa, metylcellulosa, hydroxietylcellulosa, hydroxipropylcellulosa, hydroxi- propylmetylcellulosa, hydroxibutylmetylcellulosa, La- ponite CP eller SP (syntetisk hektoritlera från Laporte Industries Ltd.), viskarin, gelatin, glukos, suckros, Carbopoler (t ex 934, 940, 941), karajagummi, gummi arabicum, gummidragant, polyvinylpyrrolidon, polyvinyl- alkohol och stärkelse. De är vanligen närvarande, ensamma eller i flertal, i en mängd av upp till ca 1 vikt-%, företrädesvis inom omrâdet mellan ca 0,3/péígía 5%. De föredragna gelningsmedlen är Pluroner och hydroxipropyl- cellulosa. Pluroner såsom F108 och F127 är polyoxipropylen- polyoxietylen-segmentpolymerisat vilka samtidigt fungerar som nonjonaktiva ämnen.

De orala kompositionerna enligt uppfinningen kan inne- hålla ett icke tvålhaltigt syntetiskt tillräckligt vattenlösligt organiskt anjonaktivt eller nonjonaktivt ämne i koncentrationer som generellt är mellan ca 0,05 och ca 10 vikt-%, företrädesvis mellan ca 0,5 och ca vikt-%, för att befordra de vätande, rengörande och skummande egenskaperna. Den amerikanska patentskriften 4 041 149 beskriver lämpliga anjonaktiva ämnen i kolumn 4, raderna 31 - 38, och lämpliga nonjonaktiva ämnen i kolumn 8, raderna 30 - 68 och kolumn 9, raderna 1 - 12, vilka avsnitt härmed införlivas genom hänvisning.

I vissa utföringsformer av denna uppfinning finns en fluoravgivande förening närvarande i den orala komposi- tionen. Sådana föreningar kan vara något lösliga i vatten åu$53ëd.:§59' eller fullständigt vattenlösliga. De kännetecknas av sin förmåga att kunna frigöra fluorinnehålland jcner i vatten och är huvudsakligen helt befriade från reaktion med andra föreningar i den orala kompositionen. Bland dessa material kan nämnas oorganiska fluoridsalter såsom lösliga alkalimetall-, alkaliska jordartsmetall- och tunga metallsalter, exempelvis natriumfluorid, kalium- fluorid, ammoniumfluorid, kalciumfluorid, en koppar- fluorid såsom koppar(I)fluorid, zinkfluorid, en tenn- fluorid såsom stannifluorid eller stannoklorfluorid, bariumfluorid, natriumfluorsilikat, ammoniumfluorsili- kat, natriumfluorzirkonat, natriummonofluorfosfat, aluminium-mono- och di-fluorfosfat, och fluorerat natriumkalciumpyrofosfat. Alkalimetall- och tennfluorider, såsom natrium- och stannofluorider, natriummonofluor- fosfat och blandningar därav föredrages.

Mängden av fluoravgivande förening beror i viss ut-' sträckning på typen av förening, dennas löslighet och typen av oral komposition, men det måste vara en icke toxisk mängd. I en förtjockad eller fast oral kompo- sition, såsom tandpasta eller tandpulver, anses en mängd sådan förening som frigör maximalt ca 1 vikt-% av kompositionen vara tillfredsställande. Varje lämp- lig minsta möjliga mängd av föreningen kan användas, men företrädesvis ingår en mängd förening som är till- räcklig för att frigöra ca 0.005 till 1% och före- trädesvis ca 0,1% fluoridjoner. Typiskt då det gäller alkalimetallfluorider och stannofluorid ingår denna komponent i en mängd av upp till ca 2 vikt-%, räknat på kompositionens vikt, och företrädesvis i en mängd mellan ca 0,05 och 1 vikt-%. Då det gäller natrium- monofluorfosfat kan föreningen finnas närvarande i en mängd av upp till 7,6 vikt-% och mer typiskt mellan ca 0,5 och ca 1 vikt-%. 11 I en flytande oral komposition, såsom ett mun- vatten, är den fluoravgivande föreningen typiskt när- varande i en mängd som är tillräcklig för att fri- göra mellan ca 0,0005 och upp till ca 0,2 vikt-%, företrädesvis ca 0,001 till ca 0,1 vikt-% och ännu hellre ca 0,0013 vikt-% fluoridjoner.

Flera andra material kan införlivas i de orala kompositionerna enligt uppfinningen, såsom blekmedel, konserveringsmedel, silikoner, klorofyllföreningar, andra anticalculusmedel, antibakteriella antiplack- medel och/eller ammoniumhaltiga material såsom karbamid, diammoniumfosfat och blandningar därav. Dessa tillsats- medel ingår, när de förekommer i kompositionerna, i kvantiteter som ej påtagligt ogynnsamt påverkar de önskade egenskaperna och kännetecknen.

Något lämpligt smakämne eller sötningsmedel kan även användas.

Exempel på lämpliga smakämnen är aromatiska oljor, t ex oljor av grönmynta, pepparmynta, vintergröna, sassafras, kryddnejlika, salvia, eukalyptus, mejram, kanel, citron och apelsin, mentol, eugenol, cineol och metylsalicylat. Lämpliga sötningsmedel är suckros, fruktos, laktos, maltos, sorbitol, xylitol, natrium- cyklamat, perillartin, APM (aspartylfenylalanin, metylestern) och sackarin. Smak- och sötningsmedlen utgör lämpligen tillsammans mellan ca 0,01 och 5 vikt-% eller mer av kompositionen.

Vid framställning av kompositionerna enligt föreliggande uppfinning är det fördelaktigt men ej nödvändigt att tillsätta medlet mot tandsten sedan de andra ingredien- serna sammanblandats eller bringats i kontakt med varandra, för att undvika en tendens hos detta medel att utfällas. 452m 559 12 De orala kompositionerna skall naturligtvis på konventio- nellt sätt försäljas eller på annat sätt distribueras i lämpligt märkta förpackningar. En behållare för mun- vatten skall sålunda ha en beskrivning som i huvudsak beskriver detta som ett sköljmedel eller munvatten med anvisningar för dess användning; och en tandkräm skall generellt förpackas i en hopklämbar tub, typiskt av aluminium, överdraget bly eller plast, eller någon annan hopklämbar behållare för utportionering av inne- hållet, vilken är försedd med en etikett som i huvudsak beskriver den som en tandpasta eller dental kräm.

Vid tillämpning av föreliggande uppfinning anbringas en oral komposition enligt uppfinningen, t ex ett mun- vatten eller en tandkräm innehållande det beskrivna medlet mot tandsten, i en mängd som effektivt förhindrar bildandet av tandsten på tandytorna, regelbundet i mun- hålan, speciellt på tandemaljen, mellan ca en och tre gånger dagligen.

Exempel A Framställning av bis(o-karboxifenyl)succinat 0,4 mol salicylsyra (55,2 g) 0,4 mol pyridin (31,2 ml) 0,2 mol bärnstenssyraklorid (31,0 9).

Salicylsyra och pyridin löstes i 90 ml aceton. Till den resulterande klara lösningen sattes bärnstenssyrakloriden i 90 ml aceton under omrörning och med en hastighet som höll acetonen under âterflöde en halvtimme. Under till- satsen började den önskade produkten av BOCS separera och blandningen blev mörkt purpurröd. Uppslamningen om- rördes under en halvtimme efter det att all bärnstens- syraklorid tillförts. Därefter tillsattes 200 ml vatten, acetonen avdunstades från uppslamningen i en roterande 13 indunstare vid 35°C, och den önskade BOCS-produkten uppsamlades på ett sugfilter, tvättades med vatten och torkaaes 1 vakuum vid so°c.

Utbyte: 66,5 9 (93%) smä1tpunkt= 177 - 177,s°c Neutral. ekvivalent: 179,9 * Förtvålningsekvivalent: 186,0 C H O Beräknat för: 18 14 8 Följande exempel åskådliggör ytterligare uppfinningens särdrag, men naturligtvis är uppfinningen ej begränsad därtill. Alla mängder och halter som ges här och i de bifogade kraven avser vikt och temperaturerna är angivna . o _ 1 C om ej annat anges.

Exempel 1 Följande komposition är belysande för en tandkräm enligt uppfinningen vilken effektivt förhindrar tandsten.

Viktdelar Propylenglykol 42,0 Hydroxipropylcellulosa 1,0 Polyetylenglykol 600 10,0 Natriumsackarin 0,2 TiO2 0,4 IMP 28,0 Syloid 244 12,0 Natriumlaurylsulfat 1,5 Smakämne 1,0 BOCS 3,0 Föjande kompositioner, angivna i viktdelar, är belysande för munvatten enligt föreliggande uppfinning, vilka effektivt förhindrar tandsten. 453 559 14 Exempel 2 3 4 Smakämne 0,22 0,22 0,22 C, Etanol 15,0 15,0 15,0 Pluronic F108 3,0 3,0 :3,0 Glycerol 10,0 10,0 10,0 Natriumsackarin - 0,03 0,03 0,03 BOCS 0,05 0,50 1,0 Munvattenkompositionerna enligt exemplen 2 - 4 ovan kan införas i munhålan som sådana eller efter ut- spädning med 2 - 4 gånger volymerna vatten, d v s ett volymförhållande mellan komposition och vatten mellan ca 1:2 och ca 1:4.

Utbyte av BOCS i kompositionerna enligt exemplen 2 - 5 mot ekvivalenta mängder av följande bis-ester- haltiga föreningar gav även kompositioner som effektivt förhindrade tandsten. Q Exempel .bis-esternaltig förening bis(2-karboxi-4-butoxifenyl)oxtalat 6 bis(2-karboxi-4-propyl-6-klorfenyl)glutarat 7 bis(2-karboxi-4-metyl-6-bromfenyl)adipat 8 bis(2-karboxi-4-jod-6-etoxifenyl)suberat 9 bis(2-karboxifenyl)pimelat bis(2-karboxi-5-metoxifenyl)malonat 11 bis(2-karboxi-6-butylfenyl)maleat 12 bis(2-karboxifenyl)itakonat 13 bis(2-karboxi-4-fluorfenyl)mukonat Exempel 14 Vid detta försök gavs till 24 råttor ett placebo av vatten och en 0,1 %-ig lösning av BOCS i dimetylsulfoxid, pH 7,10 som ett anticalculus-munvatten för att undersöka effekten mot bildandet av tandsten under en period av 453 359 hne-Mendel-råttor an- 22 ympades de intraoralt med dagar. En kull vuxna O vändes. På dagarna 21 oc Strep-mutanš och Actinom kariesaktiva Osborne-Mendel-råttor och gavs calculogen diet 580F berikad med 0,2% P i form av Na2PO4; placebo och försöksmunvattnet applicerades var för sig på oxel- s viscsous och fekalier från tänderna hos en grupp av 12 sådana råttor, två gånger dagligen under måndag till fredag och en gång om dagen under lördag och söndag, under en period av 30 dagar.

Djuren vägdes vid början och slutet av försöken för att kontrollera att råttorna för övrigt var i normal kondi- tion. Vid slutet av perioden bestämdes bildandet av tandsten i enlighet med rutinförfaranden, och följande resultat erhölls: Genomsnittlig Medeltal slutlig vikt- calculus- Antal djur ökning enheter x Effekt Placebo(vatten) 12 128 gram 17,9 Munvatten 12 135 gram 14,8 o<< 0,01 (o,1% ßocs) x 20 enheter vid risk.

Ovanstående resultat bevisar att BOCS i en halt av 0,1% när det appliceras topiskt är påtagligt effektivt (vid i 99% nivån) då det gäller att nedbringa tandstensbildningen.

Föreliggande uppfinning har beskrivits med avseende på föredragna utföringsformer, men en fackman inom området inser naturligtvis att olika modifieringar och variationer kan göras vilka ligger innanför ramen för denna ansökan och de bifogade kraven.

Claims (6)

10 15 20 25 453 359 16 P a t e n t k r a v

1. Oral komposition, huvudsakligen vattenfri och huvudsakligen fri från missfärgande antibakteriella antiplackmedel, k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller en oralt godtagbar vehikel och som ett medel mot tandsten en effektiv mängd av minst en bis(o-karboxifenyl)ester av en alifatisk C2_8-dikar- boxylsyra.

2. Oral komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att medlet mot tandsten är bis(o-karboxi- fenyl)succinat.

3. Oral komposition enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller 0,01 - 10 vikt-% av medlet mot tandsten.

4. Oral komposition enligt krav l eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att den innehåller 0,05 - 5 vikt-% av medlet mot tandsten.

5. Oral komposition enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att den består av ett munvatten vilket innehåller en flytande vehikel och vilket i vatten- haltigt medium har ett pH-värde av mellan 3,5 och 8.

6. Oral komposition enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att den består av en tandkräm, vilken innehåller en flytande vehikel, ett gelningsmedel och ett dentalt godtagbart polermedel, och vilken i vatten- halftigt medium har ett pH-värde av mellan 3,5 och 8.