SE509776C2 - Anordning och förfarande vid antennlobsstyrning i radiokommunikationssystem - Google Patents

Description

10 15 20 25 569 776 2 interferens som maximalt tilläts. Litet frekvensupprepnings- avstånd ger effektivt utnyttjande av frekvensspektrat.

Användning av adaptiva antenner i radiobasstationer ger en möjlighet att minska interferensen mellan olika radioförbindelser. Därmed finns möjligheter att minska frekvensupprepningsavständet med bibehållen kvalitet av radioförbindelsen.

Patentansökan WO 96/22662 gäller ett radiokommunikationsystem där radiobasstationerna är försedda med gruppantenner och medel att ta fram riktningsestimat för en mottagen signal. Problemet som WO 96/22662 behandlar gäller att inom en cell kunna upprätta kommunikation med flera terminaler över en och samma radiokanal.

Radioförbindelsen med var och en av terminalerna kan selekteras med hjälp av spatiell information, dvs riktningsestimat för vardera terminalen. Den spatiella separationen kräver dock att de terminaler som använder samma radiokanal är spatiellt spridda, dvs att de befinner sig i olika riktningar från radiobasstationen. Dä en ny förbindelse skall sättas upp med en terminal utses en radiokanal för förbindelsen. Den radiokanal som utses får inte användas av en annan terminal i samma riktning. För att kunna utse en lämplig radiokanal är radiobasstationen försedd med en databas med en förteckning över tillgängliga radiokanaler i radiobasstationen samt för vardera var och en av de av radiokanalerna riktningsestimat för mobilstationer som använder radiokanalen.

Problemet som WO 96/22662 angriper är ett annat problem än det föreliggande uppfinning löser, nämligen att använda endast en radiokanal för kommunikationen med flera radioterminaler som betjänas av samma radiobasstation. I WO 96/22662 förutsätts även l0 15 20 25 30 509 776 att radiobasstationen vet identiteten för en mobilstation som använder en viss kanal.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning angriper ett problem att var gång en radioförbindelse med en mobilstation överförs till en ny radiokanal sà måste ett nytt estimat av riktningen till mobilstationen göras innan antennloben kan riktas mot mobilstationen. Detta medför att då den nya radiokanalen börjar användas så blir signal- störförhållandet avsevärt sämre än om antennloben genast kunnat riktas på fördelaktigt sätt.

Vid uppkoppling av en ny trafikförbindelse utbyts signalerings- meddelanden över flera olika radiokanaler. Dessa meddelanden behöver god förbindelsekvalitet för att förbindelserna skall kopplas upp snabbt och korrekt. Dessutom bör signaleringen belägga signaleringskanaler under kort tid för att signalerings- kanalen skall ha god kapacitet.

Byte av radiokanal för en redan uppkopplad förbindelse kan också ske om radiokvaliteten på den första kanalen är dålig. Om då den nya kanalen inte genast ger en bättre kvalitet på radioöverföringen, p.g.a. avsaknad av riktningsestimat, riskerar förbindelsen att brytas.

Ett ytterligare problem är att, i radiokommunikationsystem som det kända GSM-systemet, där en radiobasstation endast förmedlar signaleringsinformation från mobilnätet till mobilstationen och vice versa, kunna använda riktningsestimatet vid kanalbyte utan ändra mellan radiobasstationen och att behöva gränssnittet mobilnätet. 10 15 20 25 30 509 776 4 Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att i ett radiokommunikationsystem vars radiobasstationr är försedda med riktbara antennlober kunna rikta antennloben för en radiokanal genast en radioförbindelsen flyttas dit.

Föreliggande uppfinning anger en lösning för ovanstående problem med en metod vari ett riktningsestimat till mobilstationen tas fram då förbindelsen sker över en första fysisk radiokanal. Även ett igenkänningstecken för mobilstationen identifieras då förbindelsen är uppkopplad över den första radiokanalen.

Igenkänningstecknet samt riktningsestimatet härlett ur igenkänningstecknet registreras i en förteckning. Då en order om kanalaktivitet erhålls via radiobasstationens fasta förbindelse, identifieras även ett igenkänningstecken för den mobilstation för vilken den nya fysiska radiokanalen'skall användas. Då den beordrade kanalen därvid aktiveras avläses förteckningen och med ledning av mobilstationens igenkänningstecken återfinns riktningsestimatet. Detta riktningsestimat används för att rikta antennloben i en fördelaktig riktning så fort den nya kanalen börjar användas.

Föreliggande uppfinning anger även en radiobasstation med medel att kunna. utföra. ovanstående förfarande. Radiobasstationen är såsom tidigare känt försedd med. minst en, vanligtvis flera, sändar- mottagarenheter. Vardera av dessa sändar- mottagarenheter handhar en radiobärväg vilken i TDMA-system uppdelas i ett antal fysiska radiokanaler. Sändar- mottagarenheter omvandlar i upplänk en fysisk radioförbindelse till en bitström som sänds vidare till radionätet över en fast förbindelse och vice versa i nedlänk. Dessa förut kända sändar- mottagarenheter förses enligt uppfinningen med medel att avläsa utväxlas mellan vissa av de signaleringsmeddelanden som 10 15 20 '25 5Û9 776 mobilstationen och radionätet, för att. identifiera igenkänningstecken för mobilstationen och upptäcka meddelanden att förbindelsen flyttas till ny radiokanal. Radiobasstationen förses även med en databas med anslutningar till varje sändar- mottagarenhet i radiobasstationen. En sändar- mottagarenhet registrerar i databasen riktningsestimat för en mobilstation i anslutning till ett identifierat igenkänningstecken för mobilstationen samt eventuellt ny kanal för förbindelsen för det Sändar- fall en sådan identifierats. mottagarenheten har medel att i_ databasen finna ett sådan riktningsestimat under förutsättning att detta riktningsestimat samt den nya kanalen registrerats. Sändar- mottagarenheten använder därefter riktningsestimatet för att forma antennloben på fördelaktigt sätt.

Uppfinningen har den fördelen att dà en radioförbindelse flyttas till en ny radiokanal kan en antennlob som hör ihop med den nya kanalen genast formas i fördelaktig riktning. Därmed förbättras överföringskvaliteten för viktig signalering som överförs direkt efter kanalbytet.

Att anntennloben formas pà fördelaktigt sätt redan från början medför även att interferensen på annan radiotrafik minskas.

Uppfinningen har den ytterligare fördelen att riktningsestimatet kan tas fram redan då kommunikationen sker över en fyrkanal (eng. beacon channel). Upprepningsavståndet för en fyrkanal är större än för ordinära trafikkanaler för att interferens skall vara lägre för den viktiga signaleringen som sker i fyrkanalen.

Detta medför att ett kanalestimat med bättre kvalitet kan göras i en fyrkanal än i en ordinär trafikkanal. 10 15 20 25 509 776 Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritning.

FIGURBESKRIVNING Fig 1 visar en vy över GSM-systemet.

Figur 2a visar ett mappningsschema för den fysiska upplänkskontrollkanalen jämte en logisk kanal i ett GSM-system.

Fig 2b visar ett mappningsschema för den fysiska nedlänkskontrollkanalen jämte några logiska kanaler i ett GSM- system.

Fig 3 visar ett förenklat blockschema över en känd radiobasstation. f Pig 4a visar ett flödesschema över ett förfarande enligt uppfinningen vid tilldelning av kanal för en radioförbindelse.

Fig 4b visar en fortsättning av förfarandet i fig 4a.

Pig 5 visar formatet för en post i ett register.

Fig 6 visar ett blockschema över en uppfinningsenlig radiobasstation.

FÖREDRAGNA UTFöRINGsFoRnaER Föreliggande uppfinning ger en lösning varmed en radiobasstation kan utnyttja. ett tidigare framtaget riktningsestimat till en viss terminal då terminalen senare överförs till en annan radiokanal. Radiobasstationen identifierar därför ett igenkänningstecken. för terminalen samt riktningsestimatet och registrerar dessa i en förteckning. I samband med ett kanalbyte 10 15 20 25 509 776 hämtas därefter riktningsestimatet från förteckningen och används vid radioöverföringen i den nya kanalen. Exempelvis äteranvänds riktningsestimatet enligt uppfinningen vid uppkoppling av ett samtal när terminalen övergår fràn en kontrollkanal till en talkanal eller vid överkoppling inom radiobasstationen (eng. intracell handover) mellan två trafikkanaler.

Uppfinningen beskrivs längre ned med utgångspunkt från det väl kända och standardiserade GSM-systemet. Här skall inledningsvis beskrivas delar av GSM-systemet för att underlätta förståelsen av uppfinningen. Fig 1 visar en vy över GSM-systemet. I systemet till växeln MSC finns ingår minst en växel MSC, ett antal basstationsväxlar BSCl-BSC2 anslutna. Till en basstationsväxel BSCl-BSC2 finns ett antal radiobasstationer BTSl-BTS6 anslutna.

Växeln MSC och basstationsväxlarna BSCl-BSC2 utgör ett kommunikationsnät med förgreningar till radiobasstationerna BTSl-BTS6.

Via en radiobasstation BTSl-BTS6 kan förbindelse upprättas med de mobilstationer MSl-MS3 som befinner sig inom ett geografiskt omrâde som radiobasstationen betjänar sä som fig 1 visar.

Således kan radiobasstationen BTSl betjäna mobilstationer inom cellen Cl, i fig 1 är detta mobilstationen MS1 medan radiobasstationen BTS2 kan betjäna mobilstationen MS2.

Intressant för denna uppfinning är det befintliga radiogränssnittet mellan en mobilstation MSl-MS3 och en radiobasstation BTSl-BTS6, samt gränssnittet A" för den fasta förbindelsen mellan en radiobasstation BTSl-BTS6 och en basstationsväxel BSC1-BSC2. Det sista gränssnittet benämns Abisgränssnittet. 10 15 20 25 509 776 Vad gäller radiogränssnittet är en radiofrekvenskanal, på det för TDMA-systena karaktäristiska sättet, uppdelad i ett antal tidluckor. Åtta tidluckor utgör en TDMA-ram, numrerade fràn noll till sju. En fysisk radiokanal utgörs av en radiofrekvenskanal och en av dessa tidluckor som cykliskt upprepas i tiden. Den fysiska kanalen består av en upp- och en ned- länksförbindelse med ett fast frekvensavstànd emellan.

De fysiska radiokanalerna överför logiska kanaler. Dessa logiska kanaler överför olika typer av information. De logiska kanalerna indelas i olika grupper av kanaler beroende på den överförda informationen.

CCCH-kanalerna är en sådan grupp av gemensamma kontrollkanaler som används vid accessbegäran och vid kanaltilldelning. I GSM- systemet finns tvâ olika CCCH-kanaler_ i nedlänk. Den s k sökkanalen eller PCH-kanalen (eng. Paging Channel) används för överföring ett sökmeddelande eller pagingmeddelande till en adresserad mobilstation då mobilnätet vill komma i kontakt med eller AGCH-kanalen mobilstationen. Tilldelningskanalen (eng.

Access Grant Channel) är en nedlänkskanal som överför kanaltilldelningsmeddelande till en adresserad mobilstation.

Till denna kanal lyssnar mobilstationer som nyligen begärt access för att upptäcka ett kanaltilldelningsmeddelande avsett för den egna mobilstationen.

I upplänken finns i ett GSM-system endast en typ av CCCH-kanal, accesskanalen eller RACH-kanalen (eng. Random Access Channel).

Accesskanalen. är tillgänglig' för alla 'mobilstationer för att överföra en accessbegäran till mobilnätet. Accesskanalen används av mobilstationen för att begära access till radioförbindelse antingen initiativet till accessen tas vid mobilstationen eller 10 15 20 25 om initiativet kommer via nätet och ett sökmeddelande när mobilstationen över PCH-kanalen.

En annan grupp av kanaler är de dedikerade kanalerna vilka tilldelas för en förbindelse med en utsedd mobilstation. I denna grupp kanaler finns tre dedikerade kontrollkanaler samt en trafikkanal som överför användardata. Trafikkanalen är den viktiga kanalen i den meningen att på den överförs information mellan användare och på övriga kanaler överförs information varmed trafikkanalen kan upprätthàllas. dedikerade En av de kontrollkanalerna är den fristående dedikerade kontrollkanalen eller SDCCH-kanalen. SDCCH-kanalen användes under uppkopplingsförfarandet av en ny trafikförbindelse. Under uppkopplingsförfarandet tilldelas en ny vilken de övriga tvâ dedikerade fysisk kanal pà kontrollkanalerna samt den logiska trafikkanalen överförs. Denna dedikerade fysiska kanal kallas därför fortsättningsvis för den fysiska trafikkanalen. En fysisk trafikkanal består av en upp- och en ned- länksförbindelse.

I nedlänken finns även en grupp logiska fyrkanaler eller BCH- kanaler (eng. Broadcast Channels) som alla mobilstationer lyssnar till. BCH-kanalerna omfattar tvà kanaler som används för synkronisering av mobilstationen samt BCCH-kanalen. BCCH-kanalen utgör logisk fyrkanal och sänder' ut cellinformation som alla omkringliggande mobilstationer MSl-MS3 lyssnar till.

En radiobasstation BTS1-BTS6 har minst en, vanligtvis ett flertal frekvenskanaler tilldelade för radiokommunikation. En av dessa tilldelade frekvenskanaler utgör fyrkanal (beacon channel). Fyrkanalen har sitt namn för att den bär den logiska gruppen fyrkanaler. I fyrkanalen överförs även de gemensamma 5o9l77s r 10 15 20 25 10 509 776 kontrollkanalerna samt vanligtvis även SDCCÉ-kanalen. Med fyrkanal avses i\ den fortsatta texten den frekvenskanal som bl. a. ' Övriga frekvenskanaler vid dedikerade bär de logiska fyrkanalerna. radiobasstationen BTS1-BTS6 bär endast fysiska kanaler vanligtvis trafikkanaler.

I fig 2a visas en frekvenskanal i upplänk och hur den uppdelas i tidluckor. Fig 2a visar även en TDMA-ram 201, den utgörs av åtta på varandra följande tidluckor i frekvenskanalen. TDMA-ramen 201 har tidluckor numrerade noll till sju. Fig 2a visar även en fysisk kanal 202. Den fysiska kanalen 202 utgörs av en viss tidlucka som upprepas i var TDMA-ram. En uppsättning om femtioen på varandra följande tidluckor i den fysiska kanalen utgör en multiram för CCCH-kanalerna och BCH-kanalerna. Det förfarande som används för att överföra de logiska kanalerna på fysiska Accesskanalen" som indikeras med R kanaler kallas mappning. mappas i varje tidlucka i multiramen och har således ensam tillgång till den fysiska kanalen 202. En multiram 202 upprepas cykliskt.

I fig 2b visas också en frekvenskanal, med en TDMA-ram 201, fast denna frekvenskanal utgör en nedlänkskanal. Fig 2b visar ytterligare en fysisk kanal 203 i nedlänk i vilken både BCH- kanalerna och CCCH-kanalerna överförs. Kanalerna mappas enligt ett förutbestämt schema. BCH-kanaler indikeras med B och CCCH- kanaler indikeras med C. CCCH-kanalerna kan vara av typen AGCH- kanaler eller PCH-kanaler. Sist i en ingående multiram mappas en “tom" kanal indikerad med I.

I den fortsatta framställningen antages för enkelhetens skull att kommunikation sker med mobilstationen MS1 via radiobasstationen BTS1 och basstationsväxeln BSC1 i fig 1. 10 15 20 25 30 11 ,_ 309 776 Data som radiobasstationen BTSl erhåller från basstationsväxeln BSCl och vidarebefordras till mobilstationen MSI signalbehandlas för att det ursprungliga datat skall kunna estimeras i mobilstationen MSl trots att en del data förlorats p.g.a. radioöverföringen. Signalbehandlingen omfattar i. nedlänk kanalkodning, interleaving, kryptering och i upplänk, detektering, dekryptering, deinterleaving samt kanalavkodning.

Abisgränssnittet beskriver formatet för kommunikationen nællan radiobasstationen BTS1 och basstationsväxeln BSCl. Över Abisgränssnittet sänds både meddelanden mellan radiobasstationen BTSl och. basstationsväxelru BSC1 och data som skall överföras mellan basstationsväxeln BSCl och mobilstationen MS1 och som är avsedd att passera radiobasstationen BTS1 transparent. Dä data avsett för mobilstationen MS1 i nedlänk omvandlas från formatet på .Abisgränssnittet till format enligt radiogränssnittet ökas signalens bandbredd genom att ytterligare databitar bär informationen efter signalbehandlingen. I upplänk minskas däremot signalbandbredden då data fràn radiokanalen genomgår den motsatta signalbehandlingen för att passa Abisgränssnittet.

Fig 3 visar ett förenklat blockschema över en känd radiobasstation BTSl. Radiobasstationen BTSl omfattar en antenn och tre sändar- mottagarenheter TRU. Vardera av dessa sändar- mottagarenheter TRU är anslutna till antennen och till förbindelsen A" med en basstationsväxeln BSCl-BSC2.

Kommunikationen via denna sista förbindelse sker enligt det beskrivna Abisgränssnittet. En sändar- mottagarenhet TRU ansvarar för förbindelsen över en radiofrekvenskanal. Detta innebär att den i nedlänk fràn Abisgränssníttet selekterar data som ska överföras via radiofrekvenskanalen och omvandlar datat till radiogränssnittet och sänder därefter ut det över 10 15 20 25 30 509 776 A I” frekvenskanalen. I upplänken tar en sändar- nwttagarenhet TRU emot data i en \frekvenskanal och omvandlar detta data fràn radiogränssnittet till Abisgränssnittet. Därefter sänds datat vidare i upplänken till en ansluten basstationsväxeln BSCl-BSC2.

GSM-standarden anger inte att radiobasstationen BTS1 kan förses med gruppantenn för att kunna forma en antennlob och rikta den på fördelaktigt sätt efter det att en förbindelse med en mobilstation etablerats över en fysisk radiokanal. Det är dock väl känt för en fackman att förse den i fig 3 visade radiobasstationen BTS1 med en gruppantenn samt medel i sändar- mottagenhetenerna TRU att skapa ett riktningsestimat för en mottagen signal. Det är också väl känt att förse sändar- mottagarenheterna TRU' med medel att via gruppantennen rikta antennloben för var dedikerad fysisk kanal. Likaså är det väl känt att separat styra antennloben för upp- respektive ned- länksförbindelsen var för sig. Ett problem är dock att det inte finns någon kommunikation mellan sändar- mottagarenheterna TRU. en första sändar- Ett riktningsestimat som är framtaget i mottagarenhet TRU kan inte, efter att en förbindelse flyttats till en ny radiokanal, användas i en andra sändar- mottagarenhet som handhar den nya radiokanalen.

Ovan har har bakgrunden till uppfinningen beskrivits, härefter följer beskrivning av själva uppfinningen. Uppfinningen består dels av en metod som i det föreliggande exemplet tillämpas i radiobasstationen BTS1. Den ovan beskrivna radiobasstationen BTS1 måste dock modifieras för att kunna utföra förfarandet.

Beskrivning av en sådan radiobasstation som kan utföra förfarandet enligt exemplet ges längre fram i texten.

Enligt metoden identifieras igenkänningstecken för mobil- stationen MS1 varpå igenkänningstecknen samt ett framtaget 10 15 20 25 13 509 776 riktningsestimat för mobilstationen MS1 registreras. Då en ny radiokanal öppnas för mobilstationen MS1 återfinns riktningsestimatet med hjälp av det registrerade igenkännings- tecknet för mobilstationen MS1. Riktningsestimatet användes därefter för att forma antennloben i fördelaktig riktning direkt då den nya kanalen börjar användas.

Fig 4a visar ett exempel på hur den uppfinningsenliga metoden fungerar i samband med att samtalsuppkoppling begärs av mobilstationen MS1 och den begärda uppkopplingen beviljas.

Förfarandet inleds med att radiobasstationen BTSl tar emot en accessbegäran fràn mobilstationen MS1. Accessbegäran erhålls i accesskanalen och i en viss TDMA-ram. I detta fall antas att accessbegäran sker på mobilstationens initiativ. Accessbegäran innehåller ett slumptal (5-bit discriminator) alstrat av mobilstationen. Detta steg visas av ett steg A1 i fig 4a.

I ett följande steg, A2, avkodar radiobasstationen BTSl slumptalet. Detta avkodade slumptal är ett första igenkänningstecken för mobilstationen MS1 varmed radiobasstationen BTSl kan identifiera att det är mobilstationen MS1 som accessmeddelandet mottagits ifrån. Dessutom identifierats TDMA-ramnumret i vilken accessen är mottagen. Även ett riktningsestimat baserat på den mottagna accessbegäran från mobilstationen MS1 tas fram, enligt ett steg A3.

Därpå öppnas för mobilstationen MS1 en ny post i ett register.

Posten innehåller ett flertal informationsfält. I ett av dessa fält skrivs riktningsestimatet in och i ett annat skrivs slumptalet och TDMA-ramnumret in. Detta visas av ett steg A4 i fig 4a. 10 15 20 25 509 776 W A14 I ett följande steg, A5, identifieras i nedlänken en besvaran av accessbegäran. d GSM-terminologin benämns denna besvaran av accessbegäran “Immediate Assign". Denna besvaran är avsedd att för mobilstationen MS1 ange vilken ny kanal som skall användas för radioförbindelsen. Den nya radiokanalen är utsedd av basstationsväxeln BSC.

Radiobasstationen BTSl avkodar slumptalet samt den nya radiokanalen och TDMA-ramnummer som denna besvaran anger, enligt ett steg A6. Det avkodade TDMA-ramnumret är detsamma som TDMA- ramnumret i vilket accessignalen mottogs i upplänken. Den nya fysiska radiokanalen anges med ett kanalnummer. I det föreliggande exemplet är den nya radiokanalen en logisk SDCCH- kanal.

Det avkodade kanalnumret utgör_ ytterligare ett igenkänningstecken för mobilstationen MS1. Detta igenkànningstecken registreras i ett informationsfält avsett för nytt kanalnummer i den uppgjorda posten. Den rätta posten återfinns genom hänvisning till slumptalet och ramnumret som tillsammans med kanalnumret medföljde besvaran av accessbegäran.

Detta visas av ett steg A7.

Kommunikation sker därefter över SDCCH-kanalen varvid signaldata för upprättande av en trafikförbindelse utbyts mellan mobilstationen MS1 och basstationsväxeln BSCl, enligt ett steg A8. Då kommunikationen påbörjas över SDCCH-kanalen, flyttas SDCCH-kanalens kanalnummer från det fält som anger nytt kanalnummer, i den uppgjorda posten i registret, till ett fält som anger pågående kanalnummer. Detta sker pà initiativ av den radiobasstationen BTSl som handhar sändar- mottagarenhet i SDCCH-kanalen. 10 15 20 25 15 i i I 5Û9 776 Ett riktningsestimat baserat även på den senaste mottagna signalsekvensen tas fram, se ett följande steg A9.

Det senast framtagna riktningsestimatet registreras i den uppgjorda posten i stället för det tidigare framtagna. Rätt post återfinns genom hänvisning till kanalnumret, enligt ett steg A10.

I ett följande steg, A11, utförs kontroll, “sänds ett kanal- tilldelningsmeddelande i nedlänk?”. Är svaret nej, inget kanaltilldelningsmeddelande överförs, fortsätter kommunikationen över kanalen enligt steget A8. Ett nytt riktningsestimat tas fram som baseras även på den senast mottagna signalskuren enligt steget A9, varpå stegen A10, A11 osv följer. ' Skulle däremot svaret pà frågan enligt steget A11 vara ja, det finns ett kanaltilldelningsmeddelande i nedlänken, avkodas det nya kanalnumret tilldelas enligt ett steg A12 som visas i fig 4b.

Det avkodade kanalnumret registreras i informationsfältet för nytt kanalnummer i den uppgjorda posten, enligt ett följande steg .A13. I detta fall är den tilldelade fysiska kanalen en fysisk trafikkanal.

I det föreliggande exemplet bärs den tilldelade fysiska trafikkanalen av en annan frekvenskanal än fyrkanalen och handhas av en annan sändar- mottagarenhet. Riktningsestimatet avläses från den uppgjorda posten med hänvisning till det nya Det är kanalnumret, dvs den fysiska trafikkanalens kanalnummer. den nya sändar- mottagarenheten som utför denna avläsning.

Detta visas av ett steg A14 i fig 4b. 10 15 20 25 509 776 W EM Direkt då trafikkanalen börjar används för kommunikation formas antennloben sätt med pâg fördelaktigt vägledning av riktningsestimatet, vilket visas av ett steg A15. I samband med att trafikkanalen börjar användas så flyttas den fysiska trafikkanalens kanalnummer från fältet för nytt kanalnummer till fältet för aktivt kanalnummer. Detta sker på initiativ av den sändar- mottagarenhet TRU som handhar den fysiska trafikkanalen.

Ett aktuellt kanalestimat baserat även på den senaste mottagna signalen tas därefter fram, enligt ett steg A16.

Enligt ett följande steg A17 utföres kontroll av nedlänken, “överförs kommando till mobilstationen om överkoppling (eng. handover) till ny kanal?”. År svaret på frågan i steg A17 ja, ett äwerkopplingskommando överförs till mobilstationen MS, återgår förfarandet till steget A12 varvid det kanalnumret som nya medföljer överkopplingskommandot avkodas. Därefter utföres det följande stegen A13, A14 osv. Är svaret på frågan i steg A17 däremot nej, inget överkopplingskommando i nedlänken, utföres ett steg A18.

Enligt steget A18 kontrolleras huruvida radiobasstationen BTS1 erhåller ett kommando om deaktivering av den aktuella kanalen.

Kommandot sänds av basstationsväxeln BSCl till radiobasstationen BTSl, då förbindelsen med mobilstationen MS1 redan flyttats till en ny kanal eller förbindelsen kopplats ned. Vilken orsaken är har radiobasstationen BTS1 inte möjlighet att kontrollera. Är svaret på frågan i steget A18 nej, inget kommando om deaktivering av kanalen, fortsätter kommunikationen över kanalen enligt steget A15, varpå stegen A16, A17 osv följer. lO 15 20 25 30 l 17 Z l I A 509 776 Är däremot svaret pá frågan i steget A18 ja, ett kommando om deaktivering av kanalen erhålls, görs ett försök att ta bort den Detta sker skall upprättade posten i registret enligt ett steg A19. genom att med hänvisning till det kanalnummer som deaktiveras gör försök att återfinna posten i registret. Om posten återfinns tas den bort. Posten går endast att återfinna om deaktiveringen orsakats av att förbindelsen med mobil- stationen skall kopplas ned. I annat fall har ett överkopplings- kommando föregátt deaktiveringskommandot och det kanalnummer för den kanal som deaktiveras ersatts med det nya kanalnumret i postens fält för aktivt kanalnummer.

I det ovan beskrivna förfarandet registreras riktningsestimatet redan dà mobilstationen MSl gör sin första access över accesskanalen. Men riktningsestimatet användes för att forma antennloben först dä kommunikation sker över trafikkanalen enligt steget A16. Detta beror på att i det beskrivna förfarandet antages att SDCCH-kanalen överförs av fyrkanalen. En mängd mobilstationer MSI-MS3 mäter effektnivån från fyrkanalen nedlänk. Därför får sändning nedlänk i fyrkanalen inte effektregleras och det är heller inte möjligt att rikta antennloben vid utsändning via fyrkanalen. Däremot är det möjligt att i upplänken forma antennloben även vid mottagning på fyrkanalen. Det i fig 4a visade flödesschemat kompletteras efter steget A7 med ett nytt steg motsvarande stegen A14 vari riktningsestimatet avläses samt att det följande steget A8 kommunikation över SDCCH-kanalen kompletteras med att antennloben riktas i upplänk.

Det förekommer även att SDCCH-kanalen sänds över en annan frekvenskanal än fyrkanalen. För detta fall är det möjligt att forma antennloben i såväl ned- som i upp- länk. Flödesschemat 10 15 20 25 509 776 4 '18 kompletteras då som föregående stycke beskriver men att i steget A8 antennloben riktas i såväl upp- som i ned- länk.

Det finns andra sätt att utföra uppkoppling i GSM-systemet än den i fig 4a och 4b visade uppkopplingen. Sker uppkopplingen på initiativ av mobilstationen MSl som i det visade exemplet är det även möjligt att basstationsväxeln BSCl direkt tilldelar en trafikkanal i stället för en fysisk SDCCH-kanal. Ett riktningsestimat baserat på accessmeddelanden från mobilstationen MSI kan då avläsas av den sändar- mottagarenhet som handhar den fysiska trafikkanalen och användas för att forma antennloben fördelaktigt i såväl upp- som i ned- länk. En förutsättning är att den fysiska trafikkanalen inte använder fyrkanalen.

Det är även. möjligt att initiativ' till accessen kommer från mobilnätet MSC, BSCl. Även då kommer mobilstationen MS1 att över accesskanalen sända accessignaler innehållande ett slumptal. Ett första riktningsestimat kan därför så som visas i fig 4a tas fram baserat på denna accessignal. Riktningsestimatet kan också återfinnas först senare det med hjälp av slumptalet och tilldelade kanalnumret.

Steget A14 avläsning av det nya kanalnumret sker strax före radioförbindelsen flyttas till den nya kanalen.

Radiobasstationen BTSl får då ett kommando fràn basstationsväxeln BSCl att aktivera den aktuella kanalen.

Basstationsväxeln BSCl ger ingen upplysning till radiobasstationen BTSl om att mobilstationen MSl kommer att använda kanalen. Men med hänvisning till den nya kanalens kanalnummer, som är känt av radiobasstationen BTS1, kan riktningsestimatet som hör ihop med mobilstationen MSl avläsas. 10 15 20 19 509 I 776 I steg A17 kontrolleras huruvida ett kommando om överkoppling till en ny kanal sänds i nedlänken. Om svaret är ja, ett överkopplingskommando sänds nedlänk, avkodas kanalnumret för den nya kanalen och registreras. Den sändar~ mottagarenhet TRU som därefter handhar den nya kanalen kan avläsa registret och använda riktningsestimatet för den nya kanalen.

Tvä fall vid överkoppling till ny kanal är möjliga. Den första är en intracell överkoppling, dvs den nya kanalen är belägen inom radiobasstationen BTSl. I detta fall avläser sändar- mottagarenheten TRU, som handhar den nya kanalen, registret och finner riktningsestimatet som direkt kan användas för att forma antennloben.

Det andra fallet är en intercell överkoppling, dvs den nya kanalen är belägen vid en annan radiobasstation BTS2-BTS6 än radiobasstationen BTSl. I detta fall kan inte riktningsestimatet användas direkt. Riktningen från den nya radiobasstationen BTS2- BTS6 till mobilstationen är ju än annan än den som riktningsestimatet anger. Med hjälp av ett positioneringssystem gàr dock riktningen till mobilstationen MSl frán den nya radiobasstationen BTS2-BTS6 att beräkna. Det finns en mängd positioneringssystenx beskrivna bl a i patenttexter. En grupp sàdana system beräknar en mobilstations position baserat på riktning till samt avstånd till en mobilstation MSI- MS6 fràn en radiobasstation BTS1-BTS6.

I det föreliggande exemplet är det i radiobasstationen BTS1 som det uppfinningsenliga förfarandet som utförs. Det har den fördelen att Abisgränssnittet inte behöver förändras, om riktningsestimatet endast användes vid kanalbyte inom radiobasstationen BTSl. 10 15 20 25 30 '20 509 776 Det är dock möjligt att använda förfarandet i en annan nod, t ex i basstationsväxeln BSC1, men då mäste nya meddelanden mellan radiobasstationen' och basstationsväxeln BSC1 tillföras Abisgränssnittet. Abisgränssnittet mäste även förändras om riktningsestimat skall användas vid 'överkoppling mellan radiobasstationer BTSl-BTS6.

I förfarandet enligt fig 4a och 4b registreras riktningsestimatet samt ett antal igenkänningstecken för mobilstationen. Det första kända och registrerade av dessa igenkänningstecken är slumptalet tillsammans med ett ramnumret, därefter registreras allteftersom de blir kända, nytt kanalnummer och aktivt kanalnummer.

Tillsammans med slumptalet och TDMA-ramnumret är det även lämpligt att registrera accesskanalens identitet. Ifall att mer än en accesskanal finns tillgänglig vid radiobasstationen BTSl utgör även accesskanalens identitet ett igenkänningstecken då det används tillsammans med. slumptalet. Accesskanalen har en motsvarande tilldelningskanal i nedlänken 'varför även i nedlänken igenkänningstecknet accesskanalidentiet är identifierbart. Accesskanalens identitet registreras därför tillsammans med slumptalet i informationsfältet avsett för slumptalet och TDMA-ramnummer.

I förfarandet enligt fig 4a och 4b sätts en ny post upp för mobilstationen MSl dá ett accessmeddelande erhålls fràn mobilstationen MSl och ingen post ännu finns upprättad. Det är även möjligt att upprätta en ny post för mobilstationen MS1 då överkoppling sker till radiobasstationen BTSl. Principen för en post i registret visas i fig 5. Posten har då den upprättas ett informationsfält DOA_F där riktningsestimatet registreras, ett annat fält 5_D där slumptalet, TDMA-ramnummer och eventuellt 10 15 20 25 '21 509 776 accesskanalens identitet registreras, ett fält N¿CH avsett för nytt kanalnummer¿ ett fält A_CH avsett för kanalnumret för en aktiv kanal. De fält där ingen information registreras vid upprättande av posten nollställs. Igenkänningstecknen registreras i dessa fält varefter de blir kända så som förfarandet i fig 4a och 4b ger exempel pä.

Genom hänvisning till något av de registrerade igenkänningstecknen går rätt post, i detta fall posten för mobilstationen MSI, att finna och riktningsestimatet kan avläsasj Fig 6 visar ett exempel pà en uppfinningsenlig radiobasstation BTS i GSM-systemet. Radiobasstationen BTS är liksom tidigare försedd med en w kända radiobasstationer gruppantenn AN omffattande ett antal n antennelement, i direkt anslutning till antennen en lobformningsenhet RFBF på RF-nivå, tvâ sändar- mottagarenheter TRU samt en förbindelse A" enligt Abisgränssnittet med basstationsväxeln BSC. Förbindelsen A" ansluter till varje sändar- mottagarenhet TRU. Anslutningen till denna förbindelse A" kallas fortsättningsvis för Abisgräns- snittet. Radiobasstationen är även försedd med en förut icke känd databas DB.

Var sändar- mottagarenhet TRU är liksom tidigare känt försedd med en nedlänksgren, en upplänksgren och en centralprocessor.

Nedlänksgrenen omfattar en signalbehandlingsdel Down_SP samt en radiosändare TX. som ansluter till gruppantennen.

Signalbehandlingsdelen Down_SP är ansluten till Abisgränssnittet. Radiosändaren TX är ansluten till signalbehandlingsdelen Down_SP och till gruppantennen AN via lobformningsenheten RFBF. lO 15 20 25 30 509 776 u '22 radiomottagare RX Upplänksgrenen omfattar en samt en signalbehandlingsdel Up_SP. Radiomottagaren RX är via lobformningsenheten RFBF ansluten till gruppantennen AN.

Radiomottagaren RX är även ansluten till signalbehandlingsdelen Up_SP. Signalbehandlingsdelen Up_SP är ansluten till Abisgränssnittet.

En sändar- mottagarenhet TRU omfattar även en centralprocessor CPU samt en databasprocessor DBC som sköter kommunikationen mellan sändar- mottagarenheten TRU och databasen DB. En databasbuss 601 ansluter de bägge sändar- mottagarenheternas TRU databasprocessorer DBC med databasen DB.

Centralprocessorn CPU är ansluten till Abisgränssnittet, samt via en styrbuss CBUS till upp- samt ned- länkens bàda signalbehandlingsdelar Up_SP, Down_SP samt till databasprocessorn DBC i vardera sändar- mottagarenhet TRU.

Centralprocessorn CPU sköter radiobasstationens BTS kommunikation med basstationsväxeln BSC och avlàser meddelanden till den egna sändar- mottagarenheten TRU från Abisgränssnittet samt sänder meddelanden till basstationsväxeln BSC den motsatta vägen. Centralprocessorn CPU styr upp- respektive ned- länksgrenen i de bägge sändar- mottagarenheterna TRU med hjälp av styrdatat från basstationsväxeln BSC.

I upplänksgrenen ansluter radiomottagaren RX via lobformningsenheten RFBF till gruppantennen AN med ett antal n förbindelser. Från gruppantennen AN selekterar radiomottagaren en frekvenskanal, demodulerar radiosignalen i kanalen samt blandar ner signalen från radiofrekvens till basband samt samplar signalen. Den samplade signalen påförs signalbehandlingsdelen Up_SP. Ovanstående gör radiomottagaren RX för vardera av de antalet n anslutningarna från gruppantennen lO 15 20 25 23 ,- 509 776 AN. Vardera av anslutningarna motsvarar en antennlob. Signal- behandlingsdelen 1 Up_SP har medel att ta fram ett riktningsestimat QDOA baserat pá de mottagna signalerna fràn vardera av de antalet n anslutningarna. I signalbehandlingsdelen Up_SP väljs därefter en signal frán den bästa antennloben.

Signalbehandlingsdelen Up_SP har även medel att därefter utföra den tidigare beskrivna avkodningen för att anpassa signalens information till Abisgränssnittet i stället för radiogränssnittet och medel att sända det behandlade datat vidare till basstationsväxeln BSC.

Nedlänkens signalbehandlingsdel Down_SP är försedd med medel att fràn Abisgränssnittet i nedlänken selekterar data avsett för den frekvenskanal som nedlänksgrenen har hand om. Selekteringen styrs från centralprocessorn CPU. Signalbehandlingsdelen Down_SP är även försedd med medel att" behandla den selekterade dataströmmen för att passa radiogränssnittet i stället för Abisgränssnittet. Hur datat behandlas har beskrivits ovan.

Den anslutande radiosändaren RX tar emot datat från signalbehandlingsdelen Down_SP och D/A-omvandlar det, för att därefter' modulera och förstärka det och sist sända ut det i luften via gruppantennen AN.

Från radiosändaren RX finns ett antal n förbindelser till lobformningsenheten RFBF som ansluter till gruppantennen AN.

Vardera av dessa antal n anslutningar motsvaras av en antennlob.

Radiosändaren RX är försedd. med en omkopplare och medel att koppla det sända datat till en angiven antennlob. Vilken antennlob anges av en styrsignal från nedlänkens signalprocessor. 10 15 20 25 1-~. 1 '24 509 776 Från upplänkens signalbehandlingsdel Up_SP finns en förbindelse 602 via vilketï ett riktningsestimat DOA överföres till nedlänkens signalbehandlingsdel Down_SP. Riktningsestimatet DOA användes för att utse antennlob. Signalbehandlingsdelen Down_SP styr utsändningen till den utsedda antennloben via styrsignalen till radiosändaren TX.

Det senast framtagna riktningsestimatet DOA överförs även till till databasprocessorn DBC från upplänkens signalprocessor Up_SP via förbindelsen 602. Tillsammans med riktningsestimatet DOA överförs även information om i vilken kanal riktningsestimatet är framtaget. Är riktningsestimatet framtaget i accesskanalen anges även TDMA-ramnummer för signalen som estimatet baseras på.

Riktningsestimatet DOA registreras därefter i. databasen IE3 av databasprocessorn DBC. - Är riktningsestimatet DOA baserat på en accessignal behöver databasprocessorn DBC även känna till det slumptal som utgör ett första igenkänningstecken för mobilstationen för att uppräta en i databasen. post Från upplänkens signalbehandlingsdel Up_SP till databasprocessorn DBC finns en förbindelse 603. Meddelanden i kontrollkanaler upplänk kopieras och kopian sänds till databasprocessorn DBC. Databasprocessorn identifierar de meddelanden som innehåller ett igenkänningstecken för mobilstationen och avkodar därefter igenkänningstecknet. Ett sådant meddelande är accessbegäran. och igenkänningstecknet är slumptalet.

Tillsammans med det kopierade meddelandet överförs identiteten för den kanal i vilket det mottagna meddelandet överförts. Är även meddelandets överförane kanalen accesskanalen så anges TDMA - ramnummê I' . l0 15 20 25 30 '25 509.776 Databasprocessorn har medel att sammanföra ett riktningsestimat och ett slumptalïsom bägge härrör från samma accessignal med signalens TDMA-ramnummer. hjälp av Riktningsestimatet registreras därefter tillsammans med slumptalet och TDMA- ramnumret i databasen DB. Även från nedlänkens signalbehandlingsdel Down_SP finns en förbindelse 604 till databasprocessorn DBC. Meddelande i någon av kontrollkanalerna nedlänk kopieras i signalbehandlingsdel Down_SP och sänds via länken 604 till databasprocessorn DBC.

Databasprocessorn DBC identifierar meddelanden som innehåller avkodar ett igenkänningstecken för mobilstationen och igenkänningstecknet. Ett sådant meddelande är kanaltilldelningsmeddelandet och igenkänningstecken är den tilldelade kanalen. På samma sätt som för meddelanden erhållna i upplänken anges kanalidentiteten för den kanal som meddelandet hör till.

Ett meddelande i nedlänken som identifieras av databasprocessorn DBC är besvaran av accessbegäran. Besvaran. av accessbegäran innehåller tvà igenkänningstecken. Det första är slumptalet och TDMA-ramnumret och. det andra igenkänningstecknet är den tilldelade kanalens kanalnummer. Med hjälp av det första igenkänningstecknet återfinns rätt post i databasen DB och kanalnumret för den tilldelade kanalen registreras.

Ytterligare en förbindelse 605 finns från databasprocessorn DBC till upplänkens signalbehandlingsblock Up_SP. Via denna förbindelse 605 förs ett riktningsestimat DOA från databasprocessorn DBC till signalbehandlingsblocket Up_SP. Detta sker i samband med att en nya kanal tas i bruk för förbindelsen med mobilstationen.

Centralprocessorn CPU begär att databasprocessorn DBC skall leverera riktningsestimatet DOA för 10 15 20 25 30 '26 509 776 en angiven ny kanal. Databasprocessorn DBC återfinner rätt post i databasen genom¿referens till det nya kanalnumret och läser av riktningsestimatet DOA. Databasprocessorn DBC sänder riktningsestimatet DOA till signalbehandlingsdel Up_SP varifrån det även sänds till nedlänkens signalbehandlingsdel Down_SP.

Därefter använder såväl upp som nedlänkens signalbehandlingsdelar Up_SP, Down_SP riktningsestimatet till att utse lämplig antennlob.

Radiobasstationen BTS så som den visas i fig 6 kan endast läsa och registrera riktningsestimat som tagits fram i den egna Radiobasstationen. Vid överkoppling mellan radiobasstationer (eng. intercell handover) är det önskvärt att använda ett riktningsestimat framtaget i. en annan än nélradiobasstationen target base station). (eng. Genom att ansluta databasprocessorn DBC till Abisgränssnittet A" är det möjligt att ta emot riktningsestimat i radiobasstationen och registrera och använda detta mottagna riktningsestimat i radiobasstationen. Det är även möjligt att sända ett riktningsestimat till basstationsväxeln BSC. För överföring mellan radiobasstationen och basstationsväxeln BSC krävs dock att Abisgränssnittet modifieras så att nya meddelanden kan överföras. Så som ovan har beskrivits måste dessutom kunna riktningsestimatet göras om för att användas i en annan radiobasstation än den som tagit fram riktningsestimatet.

I beskrivningen av radiobasstationen BTS har ovan antagits att lobformningen har gjorts på RF-nivå i lobformningsenheten RFBF.

Det har även antagits att det finns ett antal fasta antennlober att välja med. Det finns dock fler kända metoder att styra en gruppantenn. Enligt ett sådant känt sätt att styra gruppantennen görs lobformningen på basbandsnivå. I basstationen BTS skulle lO 15 20 25 '27 509 776 detta ske i upp- respektive nedlänkens signalbehanlingsdelar Up_SP, Down_SP.¿ Mellan vardera av gruppantennens AN antennelement och radiosändaren TX respektive radiomottagaren RX skall finnas en anslutning. Ytterligare anslutningar motsvarande vardera antennelement följer till upplänkens respektive nedlänkens signalbehandlingsdel Up_SP och Down_SP.

Föreliggande uppfinning kan dock användas med alla kända principer för antennlobformning.

I GSM-systemet finns ett antal olika möjligheter att tilldela en dedikerad kanal. En kanal kan tilldelas genom att, så som ovan beskrivits, en utsedd tidlucka på en viss frekvenskanal utses till att vara den dedikerade fysiska kanalen. Det kan även tänkas att den dedikerade kanalen är en sk half-rate kanal, dvs en fysisk kanal som delas i två sä att varannan tidlucka går till en användare varandra tidlucka till en annan användare.

Det är även möjligt att tilldela en dedikerad fysisk kanal som ständigt byter frekvens, så kallad frekvenshopp.

Med kanalnummer' i texten ovan avses parametrar som entydigt pekar ut en tilldelad fysisk kanal. Ett annat ord som kan användas för kanalnummer är därför kanalidentitet. Vilka de nödvändiga uppgifter är för att indikera kanalidentiteten beror pà vilket sätt kanalen är utformad.

I utföringsexemplen ovan har antagits att endast en fysisk kanal ät gängen kan användas för kommunikationen med mobilstationen MSl. Det är dock tänkbart att mer än en fysisk kanal kan komma till användning. Det är möjligt att antingen flera fysiska kanaler användes samtidigt eller kommunikationen kan ske över någon av ett mindre antal kanaler och snabbt växla mellan 10 15 20 25 30 -28 509 776 kanalerna. För ett sádant fall skall den uppgjorda posten visad i fig 5 förses med ytterligare informationsfält. Alla de kanaler som används för kommunikationen skall förses med ett informatiosfält. Beroende pà hur dessa kanaler tilldelas kan det vara lämpligt att för vardera kanal ha ett fält som användes innan kanalen tagits i bruk och ytterligare ett som användes då kanalen är i användning.

De ovan beskrivna utföringsformerna är endast exempel som visar hur uppfinningen kan användas i ett GSM-system. Att använda ett riktningsestimat som tagits fram i en första kanal för att forma kanal kan dock användas i andra en antennlob i en andra radiokommunikationsystem. Indelningen av kanaler varierar mellan olika typer av radiokanaler men uppfinningen kan likväl användas i system som uppdelar frekvensspektrat på TDMA, FDMA, CDMA eller OFDM (Ortogonal Frequency Division Multiplexing) basis. Mellan olika systenl varierar' den logiska kanalindelningen 'varför de exempel på kanaler sonr ovan visats mäste anpassas efter det aktuella radiosystem i 'vilket uppfinningen tillämpas. Likaså varierar de igenkänningstecken för terminalen och som sänds över radioförbindelsen mellan olika radiokommunikationsystem. En typ av igenkänningstecken som användes i alla kända radiokommunikationsystem är terminalens identitet inom systemet.

Varje terminal mäste ha en unik identitet för att förbindelse skall kunna kopplas till rätt terminal. Denna identitet är användbar för uppfinningen om den exempelvis utväxlas i samband med byte av kanal. Identiteten kan då användas för att läsa av rätt riktningsestimat i ett register, där identiteten tidigare registrerats i anslutning till riktningsestimatet.

En annan typ av radiokommunikationsystem än ett mobilradiokommunikationsystem och som 'uppfinningen är lämplig lO n 509 776 '29 att tillämpas i är ett telefonnät där linjen i abonnentsteget är en radioförbindekse, sk RLL (eng. Radio in the Local Loop). I ett sådant står terminalen, i detta fallet telefonen, alltid på samma plats. Antalet radiokanaler i en ingående radiobasstation är vanligen färre än antalet telefoner som är beroende av radiobasstationen för teleförbindelse. Vilken radiokanal som tilldelas en viss telefon kommer därför att växla mellan olika samtal. Riktningen till telefonen kommer dock att förbli densamma. Så snart telefonen identifierats kan därför ett riktningsestimat som registrerats för ett tidigare samtal användas för att rikta antennloben vid det nya samtalet. 4., .-.,,~

Claims (19)

10 15 20 .30 509 776 PATENTKRAV K

1. Förfarande ii ett radiokommunikationsystem (GSM) med en radiobasstation (BTS) som kan upprätthålla radiokommunikation med minst en terminal (MS) varvid antennloberna kan riktas mot terminalen och varvid kommunikation skall övergå från en första till en andra radiokanal, omfattande följande steg: a)mottagande av signal med en viss infallsriktning från terminalen (MS) över nämnda första radiokanal (RACH, SDCCH, TCH); b)estimering av infallsriktningen, erhålls; varvid ett riktningsestimat k ä n n e t e c k n a d av följande ytterligare steg: c)identifiering av ett igenkänningstecken för terminalen (MS); d)registrering av nämnda igenkänningstecken och registrering av nämnda riktningsestimat; e)identifiering av nämnda andra radiokanal avsedd för kommunikation med terminalen (MS); f)avläsning av nämnda riktningsestimat; g)riktande av antennloben för den andra radiokanalen i beroende av det nämnda riktningsestimatet; h)kommunikation med terminalen (MS) över den andra radiokanalen.

2. Metod enligt patentkravet 1. k ä n n e t e c k n a d av att identifiering av ett igenkänningstecken enligt steget C) görs genom avkodning av ett accessmeddelande sänt av terminalen. lO 15 20 V25 ,31 , , . 509 776

3. Metod enligt patentkravet 2 k ä n n e t e cl igenkänningstecknet utgörs av ett slumptal.

4. Metod enligt patentkravet J. k ä n n e t e c k n a d av att identifiering av ett igenkänningstecken enligt steget c) görs genom avkodning av ett kanaltilldelningsmeddelande i nedlänken.

5. Metod enligt patentkravet 4 k ä n n e t e cl igenkänningstecknet utgörs av identiteten för en ny tilldelad kanal.

6. Metod enligt patentkravet J. k ä n n e t e c k n a d av att igenkänningstecknet enligt steget c) utgörs av identiteten för den första radiokanalen.

7. Metod enligt patentkravet 1 k ä n n e t e c1 identifiering av en andra radiokanal enligt steget e) sker genom innehållande mottagande av en kanalaktiveringsorder kanalidentitet.

8. Metod enligt patentkravet 1. k ä n n e t e c k n a d av att identifiering av en andra radiokanal enligt steget e) sker genom frán mobilstationen (MSl) mottagande av ny accessignal innehållande ett igenkänningstecken för mobilstationen.

9. Metod enligt patentkravet 1 k ä n n e t e c] avläsning enligt steget f) sker genom referens till nämnda igenkänningstecken.

10. Metod enligt patentkravet 1 k ä n n e t e c k n a d av att den första och den andra kanalen är logiska kanaler.

ll. Metod enligt patentkravet 1 k ä n n e t e c k n a d av att den första och den andra kanalen är fysiska kanaler. lO 15 20 25 509 776 Å 132

12. Metod enligt något av patentkraven 1-ll k ä n n e t e c kïn a d av att metoden utföres i GSM-systemet.

13. Radiobasstation (BTS) med en första förbindelse (A") till ett kommunikationsnät vilken på begäran tillhandahåller radioförbindelse med minst en av ett flertal terminaler, omfattande: minst en gruppantenn (AN); minst en sändar- mottagarenhet (TRU) som ansluter till gruppantennen, omfattande, en upplänksgren (RX, Up_SP) med medel att selektera minst en önskad radiokanal, medel (RX, Up_SP) att detektera data mottagen i radiokanalen, medel (Up_SP) att sända det detekterade datat vidare över den första förbindelsen (A"), samt medel att bilda ett riktningsestimat av mottaget data i radiokanalen samt, en nedlänksgren (Down_SP, TX) med medel (Down_SP) att från den första förbindelsen (A") ta emot en bitström och medel (TX) att modulera och förstärka denna. bitströnx och sända ut den. i en radiokanal via gruppantennen, varvid upplänksgrenen och nedlänksgrenen är anordnade att rikta antennloben med vägledning av ett angivet riktningsestimat; k ä n n e t e c k n a d av: medel (DEC) i anslutning till radiomottagargrenen för att identifiera ett igenkänningstecken för mobilstationen; medel (DBC) i anslutning till radiosändargrenen att identifiera nämnda igenkänningstecken för mobilstationen (MS); medel att länka samman ett erhållet riktningsestimat med nämnda igenkänningstecken; en databas (DB) ansluten till sändar- mottagarenheten (TRU); 10 15 20 25 30 33 509 776 varvid i databasen registreras riktningsestimat och igenkänningstecken för terminalen och från databasen avläses riktningsestimat och igenkänningstecken för terminalen.

14. Radiobasstation enligt patentkravet 13 k ä n n e t e c k n a d av att kommunikationsnätet utser vilken skall med till radiokanal som användas för radioförbindelsen mobilstationen och att inget meddelande ges radiobasstationen om vilken mobilstation som använder en viss kanal.

15. Radiobasstation enligt patentkravet 13 k ä n n e t e c k n a d av att även den första förbindelsen har en anslutning till databasen för att registrera riktningsestimat och igenkänningstecken samt avläsa riktningsestimat och igenkänningstecken.

16. Radiobasstation enligt patentkravet 13 k ä n n e t e c k n a d av att sändar- mottagarenheten är försedd med en databasprocessor (DBC) med anslutningar till såväl upp- och ned- länksgrenen som databasen, varvid databasprocessorn identifierar nämnda igenkänningstecknen för mobilstationen samt från upplänksgrenen erhåller nämnda riktningsestimat och registrerar nämnda igenkänningstecken och nämnda riktningsetimat i databasen och varvid databasprocessorn avläser nämnda igenkänningstecken och nämnda riktningsestimat från databasen och meddelar upplänksgrenen.

17. Radiobasstation enligt patentkravet 13 k ä n n e t e c k n a d av att sändar- mottagarenheten (TRU) är 10 ,34 509 776 försedd med en förbindelse mellan upplänksgrenen och nedlänksgrenen över vilken riktningsestimatet överförs.

18. Radiobasstation enligt patentkravet 13 eller 17 k ä n n e t e c k n a d av att upplänksgrenen samt mottagargrenen var för sig har medel att rikta antennloben i upp- respektive ned- länk.

19. Radiobasstation enligt nàgot av patentkraven 13-18 k ä n n e t e c k n a d av att radiobasstationen är direkt ansluten till en basstationsväxel i GSM-systemet.