SE510618C2 - Förfarande och anordning för övervakning av funktionsdugligheten hos en katalysator i avgaskanalen till en förbränningmotor - Google Patents

Description

lO 510 618 z temperaturskillnad aktiveras en alarmanordning, vilken signa- lerar att katalysatorn måste bytas.

Uppfinninqens fördelar Uppfinningen medför den fördelen, att av två temperatursigna- ler, som behövs för bedömning av katalysatorns funktions- duglighet, bara den första temperatursignalen behöver alstras utgående från en mätning. Den andra temperatursignalen be- stämmes med hjälp av en temperaturmodell. Särdeles fördel- aktigt är därvid att den mätta temperatursignalen och den medelst temperaturmodell bestämda temperatursignalen kan vid ett förutbestämt driftstillstånd för förbränningsmotorn jämföras med varandra. I synnerhet sker jämförelsen mellan de båda temperatursignalerna vid hög gasgenomströmning genom förbränningsmotorn, eftersom då den genom den exoterma kon- verteringen alstrade temperaturförhöjningen är relativt låg.

Bedömningen av funktionsdugligheten hos katalysatorn sker i åtminstone ett förutbestämbart driftstillstånd för förbrän- ningsmotorn, särskilt vid en låg gasgenomströmning genom förbränningsmotorn, eftersom då den genom exoterm konverte- ring framkallade temperaturhöjningen är relativt hög och därmed lätt att mäta.

Vid det föredragna utföringsexemplet efterbildar temperatur- modellen temperaturen nedströms en helt funktionsoduglig katalysator. Katalysatorn bedömes som tillräckligt funktions- duglig, om en av skillnaden mellan den första temperatur- signalen och den andra temperatursignalen beroende signal överskrider ett tröskelvärde.

Vid ett ytterligare fördelaktigt utföringsexempel bildar temperaturmodellen temperaturen nedströms en jämnt och nätt funktionsduglig katalysator. Katalysatorn bedömes som till- räckligt funktionsduglig, om en av den första temperatursig- nalen beroende signal överskrider en av den andra temperatur- signalen beroende signal. lO s 510 618 Slutligen existerar ännu ett utföringsexempel, där tempera- turmodellen efterbildar temperaturen nedströms en helt funk- tionsduglig katalysator. Katalysatorn bedömes som tillräck- ligt funktionsduglig när en av skillnaden mellan den andra temperatursignalen och den första temperatursignalen beroende signal underskrider ett tröskelvärde.

En ytterligare fördel med uppfinningen består däri, att för angivande av gasgenomströmningen genom förbränningsmotorn kan användas signaler, som redan finns. Exempelvis kan en signal användas, som alstras från en luftmängdsmätare eller luft- massemätare, eller också kan en signal användas, som beror av en signal för belastningen och en signal för varvtalet hos förbränningsmotorn.

Uppfinningen kommer nu att närmare beskrivas i anslutning till i ritningarna visade utföringsexempel.

Fig. 1 visar schematiskt en förbränningsmotor med katalysa- tor.

Fig. 2 visar ett blockschema av ett utföringsexempel.

Fig. 3 visar ett flödesdiagram för áskàdliggörande av det uppfinningsmässiga förfarandet.

I fig. 1 visas en förbränningsmotor 100, som via ett insug- ningsrör 102 tillföres luft/bränsle-blandning, och vars avgaser avges i en avgaskanal 104. I insugningsröret 102 finns - i den insugna luftens strömriktning sett - en luft- mängdmätare eller luftmassemätare 106, exempelvis en värme- film-luftmassemätare, ett gasspjäll 108 med en sensor 110 för avkänning av gasspjällets 108 öppningsvinkel och minst ett insprutningsmunstycke 112. I avgaskanalen 104 finns - i avgasernas strömriktning sett - en avgassond 114 och en katalysator 116. Vid utgången till katalysatorn 116 är anord- nad en temperatursensor 118.

Vid förbränningsmotorn 100 finns en varvtalssensor 120 och en temperatursensor 121. Vidare har förbränningsmotorn 100 exempelvis fyra tändstift 122 för tändning av luft/bränsle- lO 510 618 4 blandningen i cylindrarna. Utgångssignalerna mL fràn luft- mängdmätaren eller luftmassemätaren 106, a från sensorn 110 för mätning av gasspjällets öppningsvinkel, Ä från avgasson- den 114, THK från temperatursensorn 118, n från varvtalssen- sor 120 och TBKM från temperatursensorn 121 ledes till en central styranordning 124 via motsvarande kopplingsledningar.

Styranordningen 124 utvärderar sensorsignalerna och styr via ytterligare kopplingsledningar insprutningsmunstycket eller insprutningsmunstyckena 112 och tändstiften 122. Vidare genomföres genom styranordningen 124 det uppfinningsmässiga förfarandet för övervakning av katalysatorns 116 funktions- duglighet.

Fig. 2 visar ett blockschema i enlighet med uppfinningen. Ett block 200 alstrar ur gasgenomströmningen genom förbrännings- motorn 100 en signal TStat för den stationära avgastemperatu- ren och håller denna signal TStat färdig på utgången. Den erforderliga informationen över gasgenomflödet tillföres blocket 200 exempelvis i form av en signal mL för luftmassa- strömmen, som alstras av den i fig. 1 inritade luftmassemäta- ren eller luftmängdmätaren 106. Blocket 200 kan sedan vara utfört som en karakteristika, som ur signalen mL alstrar signalen TStat. Alternativt i stället för signalen mL kan även signalen n för varvtalet hos förbränningsmotorn 100 och tL för belastningen inmatas i blocket 200. Blocket 200 kan i sådant fall vara utfört som en tvàdimensionell tabell, som bestämmer signalen TStat ur signalerna n och tL. Som signal tL kan varje förekommande belastningssignal användas, ex- empelvis öppningsvinkeln a för gasspjället 108 eller trycket vid insugningsröret 102, som kan avkännas med en trycksensor, OSV.

Utgángen från blocket 200, där signalen TStat föreligger, är kopplad till en första ingång till en förbindelsepunkt 202.

På den andra ingången till förbindelsepunkten 202 ligger utgàngssignalen TKor från ett korrektionsblock 204. Korrek- tionsblocket 204 tjänar till att genomföra en jämförelse mellan temperaturmodellen och temperatursensorn 118. Detaljer beträffande detta beskrives mera senare. Förbindelsepunkten s 510 618 202 förknippar signalen TStat med signalen TKor och håller resultatet därav färdigt på utgången. Utgången från före- ningspunkten 202 är kopplad till en ingång till ett block 206, som efterbildar avgastemperaturens dynamik. Blocket 206 kan vara anlagt som filter, exempelvis làgpassfilter. Över- föringsförhållandet för blocket 206 kan vara påverkat av gasgenomflödet genom förbränningsmotorn 100. För den skull inmatas i en ytterligare ingång till blocket 206 signalen mL för luftmasseströmmen respektive signalerna n för varvtalet och tL för belastningen inmatas. Om blocket 206 är utfört som lågpassfilter, kommer överföringsförhållandet att påverkas genom motsvarande ändring av dess tidskonstant. Vid en före- dragen variant av uppfinningen sker i block 206 en uppdelning i en snabb och en långsam andel av avgastemperaturen, vilka har olika tidsförhàllanden och bearbetas vidare åtskilda och sedan åter överlagras till en signal. Detaljer beträffande uppdelning, skiljaktig vidarebearbetning och påföljande överlagring beskrives i DE 44 24 811.

Vid utgången på blocket 206 hålles en signal TVKM, som anger temperaturen omedelbart uppströms katalysatorn 116. Utgången på blocket 206 är kopplad till en ingång på ett block 208, som efterbildar temperaturförhållandet hos katalysatorn 116, varvid antages att i katalysatorn 116 ingen konverteringsvär- me frigöres. Överföringsförhållandet för blocket 208 är - liksom vid blocket 206 - påverkbart i beroende av gasgenom- strömningen genom förbränningsmotorn 100. Inmatningen av den därtill behövliga signalen, signalen mL respektive signalerna n och tL, sker via en ytterligare ingång på blocket 208.

Förverkligandet av blocket 208 kan ske såsom filter, särskilt làgpassfilter. På utgången till blocket 208 ligger en signal THKM, som anger temperaturen omedelbart nedströms katalysa- torn 116, och alltså för det fall att i katalysatorn 116 inte frigöres någon konverteringsvärme, dvs. för en helt funktion- soduglig katalysator.

Signalen THKM inmatas i två förbindelsepunkter, en första ingång till en förbindelsepunkt 210 och en första ingång till en förbindelsepunkt 212. Vid den andra ingången på förbindel- 510 618 6 sepunkten 212 föreligger signalen THK, som alstras av tempe- ratursensorn 118. Förbindelsepunkten 212 bildar skillnaden mellan signalerna THK och THKM, dvs. mellan den med tempera- tursensorn ll8 mätta temperaturen bakom katalysatorn 116 och den medelst temperaturmodell för en funktionsoduglig kataly- sator bildad temperatur pà samma ställe. Resultatet av diffe- rensbildningen föreligger som signal dT på utgången till förbindelsepunkten 212. Denna utgång är via en strömställare 214 kopplad till ingången pà ett block 216.

Blocket 216 dämpar kortvariga svängningar i signalen dT för temperaturskillnaden. På så sätt kommer att alstras en signal dTl, vilken kan hämtas vid utgången på blocket 216. Blocket 216 kan vara utfört som filter - exempelvis ett lågpassfil- ter. Utgàngen på blocket 216 är sammankopplad med ingången på ett block 218 och ingången på ett block 220.

I blocket 218 tages hänsyn till att det värme som frisättes vid konverteringen i katalysatorn 116 medför olika stark temperaturhöjning, beroende av hur hög gasgenomströmningen genom katalysatorn 116 och därmed genom förbränningsmotorn 100 är. Ju högre genomströmningen är, desto mindre är vid lika ingångssignal dTl den från blocket 218 avgivna signalen dT3. Informationen över gasgenomströmningen meddelas till blocket 218 via en ytterligare ingång i form av en signal mLF, varvid signalen mLF alstras genom filtrering ur signalen mL respektive ur signalerna n och tL.

I blocket 220 sker en dämpning av de kortvariga svängningarna i signalen dT1. Eftersom signalen dT1 redan utgör en dämpad signal, får den från blocket 220 utkommande signalen dT2 ett mycket glatt förlpp. Signalen dT2 återger den från kortvariga störpáverkningar befriade skillnaden mellan signalen THK (den nedströms katalysatorn 116 mätta temperaturen) och THKM (den medelst temperaturmodell bestämda temperaturen nedströms katalysatorn 116). Eftersom i signalen THK finns temperatur- höjningen genom exoterm konvertering i katalysatorn 116 och signalen THKM icke innehåller denna temperaturhöjning, så framställer skillnaden mellan de båda signalerna just själva v 510 618 temperaturhöjningen. Ur den temperaturhöjning som åstadkommas genom den exoterma konverteringen kan katalysatorns 116 funktionsduglighet bestämmas. För den skull ledes signalen dT2 till ett utvärderingsblock 222 och jämföres där med åtminstone ett tröskelvärde. Om tröskelvärdet överskrides, så bedömes katalysatorns 116 funktionsduglighet som tillräcklig, underskrides det däremot, så föreligger en ej längre till- räcklig funktionsduglighet, och katalysatorn 116 skall bytas ut. Alternativt kan i utvärderingsblocket 222 även undersökas om signalen dT2 ligger inom ett förutbestämbart intervall.

För att möjliggöra en bedömning av katalysatorns 116 funk- tionsduglighet, som är så god som möjligt, användes - som redan nämnts ovan - den från kortvariga störpåverkningar befriade signalen dT2. Vidare säkerställes genom omkopplaren 214 att den temperaturförhöjning som orsakas av exoterm omvandling i katalysatorn 116, bara användes vid låg gas- genomströmning för att bedöma katalysatorn 116. Vid låg gasgenomströmning leder den exoterma omvandlingen i katalysa- torn 116 till särdeles stark temperaturförhöjning, vilken är lätt att påvisa. Styrningen av omkopplaren 214 sker genom ett styrsteg 224. Styrsteget 224 styr omkopplaren 214 vid låg gasgenomströmning - vanligtvis 15 till 25 kg/timme - till slutet tillstånd, och vid högre gasgenomströmning till öppet tillstånd. Vid ingången på styrsteget 224 är inkopplad den filtrerade signalen mLF för luftmasseström.

Signalen mLF alstras av ett block 226 antingen ur signalen mL eller ur signalerna n och tL. Blocket 226 kan vara anordnat som filter, exempelvis lágpassfilter. Överföringsförhållandet för blocket 226 är påverkbart i beroende av gasgenomflödet, varvid som signal för gasgenomflödet antingen signalen mL eller signalerna n och tL inmatas till en ytterligare ingång i blocket 226.

I blockdiagrammet i fig. 2 föreligger ännu en ytterligare åtgärd när det gäller att få tillförlitligast möjliga be- dömning av funktionsdugligheten hos katalysatorn 116. Det övervägandet ligger till grund för åtgärden, att de för 510 618 8 bedömningen nödvändiga signalerna THK och THKM kan vara behäftande med fel. Det framstår därför som meningsfullt att göra en jämförelse mellan signalerna THK och THKM. Vid denna jämförelse skall hänsyn tagas till att bara i signalen THK, men inte i signalen THKM, temperaturhöjningen på grund av den exoterma omsättningen i katalysatorn 116 föreligger. Därför kommer i föreningspunkten 210, vars första ingång är kopplad till utgången på blocket 208 och vars andra ingång är kopplad till utgången på blocket 218, över signalen THKM överlagrad en signal dT3, vilken anger temperaturhöjningen genom den exoterma omsättningen i katalysatorn 116. Den sålunda alstra- de signalen THKME föreligger på utgången till blocket 210.

Blockets 210 utgång är kopplad till en första ingång på en förbindelsepunkt 228, vid vars andra ingång signalen THK föreligger. Den av förbindelsepunkten bildade skillnaden mellan de båda ingångssignalerna ledes via en strömställare 230 till ingången på korrektionsblocket 204. Korrektions- blocket 204 alstrar därur korrektionssignalen TKor, vilken vid förbindelsepunkten 202 förknippas med signal TStat för den stationära avgastemperaturen, dvs. jämförelsen mellan temperatursensorn 118 och temperaturmodellen sker genom korrektion av signalen TStat med signalen TKor.

Via styrningen av strömställaren 230 åstadkommas en ytterli- gare åtgärd för att höja tillförlitligheten vid bedömningen av katalysatorns 116 funktionsduglighet. Styrningen sker genom styrsteget 224. Vid hög gasgenomströmning, i regel cirka 40 till 90 kg/timme, styr styrsteget 224 omkopplaren 230 till slutet läge, så att utgången från förbindelsepunkten 228 blir kopplad till ingången på korrektionsblocket 204. Om gasgenomströmningen dock är mindre, så styr styrsteget 224 omkopplaren 230 till öppet läge och bryter därmed förbindel- sen mellan utgången på förbindelsepunkten 228 och ingången på korrektionsblocket 204. Den här återgivna styrningen medför att det från korrektionsblocket 204 avgivna korrektionsvärdet alltid bara tas in vid hög gasgenomströmning, dvs. i ett driftsintervall där temperaturhöjningen genom exoterm om- vandling i katalysatorn är förhållandevis ringa. Följaktligen 9 510 618 påverkar fel, som uppträder vid bestämning av temperatur- höjningen, ej så starkt på utjämningen.

Sammanfattningsvis kan sägas att vid hög gasgenomströmning genom förbränningsmotorn 100 sker en utjämning mellan tempe- ratursensorn 118 och temperaturmodellen, och vid låg gas- genomströmning en bedömning av katalysatorns 116 funktions- duglighet under användning av temperatursensorn 118 och temperaturmodellen.

-Fig. 3 visar ett flödesdiagram för förfarandet i enlighet med uppfinningen. Vid ett första steg 300 bildas med hjälp av temperatursensorn ll8 signalen THK för temperaturen omedel- bart nedströms katalysatorn 116. I följande steg bestämmes medelst blocket 200 i fig. 2 signalen TStat för den stationä- ra avgastemperaturen. Därefter förknippas signalen TStat i steget 304 med korrektionsvärdet TKor, för att jämföra tempe- raturmodellen och temperatursensorn 118. Denna jämförelse sker med hjälp av förbindelsepunkten 202. Därpå följer ett steg 306, där medelst blocket 206 den korrigerade signalen för den stationära avgastemperaturen signalen TVKM för tempe- raturen omedelbart uppströms katalysatorn 116 alstras. I följande steg 308 alstras ur signalen TVKM medelst blocket 208 en signal THKM för temperaturen omedelbart nedströms katalysatorn 116, under antagande att i katalysatorn 116 ej sker någon exoterm konvertering. I därpå följande steget 310 beräknas medelst blocket 226 signalen mLF för den filtrerade luftmassegenomströmningen_ Till steget 310 ansluter ett frågesteg 312, som undersöker huruvida signalen mLF ligger inom ett förutbestämbart in- tervall. Det förinställbara intervallet ligger vid små luft- massegenomströmningar, typiskt kring cirka 15 till 25 kg/tim- me. Om frågesteget 312 är uppfyllt, dvs. om mLF ligger inom intervallet, så genomföres en rad steg, för att bestämma temperaturhöjningen genom exoterm omsättning av avgaserna i katalysatorn 116 och utgående från denna temperaturhöjning_ bedöma funktionsdugligheten hos katalysatorn 116. Därvid slutes först i steg 314 omkopplaren 214 för att aktivera 510 618 lo motsvarande område i blockschemat i fig. 2. Vidare öppnas i påföljande steg 316 omkopplaren 230, för att hindra att det för utjämningen mellan temperaturmodellen och temperatursen- sorn 118 behövliga korrektionsvärdet TKor nybildas. Bild- ningen av nya värden för TKor bör bara äga rum vid hög luft- massegenomströmning. Till steget 316 ansluter ett steg 318 för bildning av en signal dT för skillnaden mellan signalen THK, som anger den temperatur, som mätes med temperatursen- sorn 118 omedelbart nedströms katalysatorn ll6, och signalen THKM, som anger den med temperaturmodellen bestämda tempera- turen pà samma ställe. I följande steg 320 bortfiltreras respektive dämpas kortvariga svängningar i signalen dT med- elst blocket 216, och därmed alstras en signal dTl. Signalen dTl filtreras respektive dämpas ytterligare en gång i steg 322 medelst blocket 220, och därmed alstras en signal dT2.

Till steget 322 ansluter ett frågesteg 324. Frågesteget 324 tjänar till att genom jämförelse mellan signalen dTl och minst ett tröskelvärde ta reda på om katalysatorn ll6 har försämrad funktionsduglighet. Frågesteget 324 kan exempelvis vara så anlagt, att det frågas om signalen dT2 är större än ett tröskelvärde. Om så är fallet, så ansluter ett steg 326, där det fastställes att katalysatorn är tillräckligt funk- tionsduglig. Om signalen dT2 däremot inte är större än trös- kelvärdet, så anslutes till frågesteget 324 ett steg 328, där det fastställes att katalysatorn 116 ej är tillräckligt funktionsduglig. Både med steget 326 och steget 328 avslutas flödesschemats genomlöpande, och man börjar på nytt med steget 300.

Om frågesteget 312 icke ger ja-svar. dvs. signalen mLF för den filtrerade luftmassegenomströmningen ligger utanför det förutbestämbara intervallet, så ansluter till frågesteget 312 ett steg 330. I steget 330 öppnas strömställaren 214, efter- som föreliggande driftstillstånd för förbränningsmotorn 100 ej är lämpat för att insamla nya data för bedömning av kata- lysatorns 116 funktionsduglighet. 11 510 618 Till steget 330 ansluter ett frågesteg 332, beträffande om signalen MLF ligger inom ett ytterligare förutbestämbart intervall. Detta ytterligare intervall ligger vid höga värden för luftmassegenomströmningen, exempelvis vid cirka 40 till 90 kg/timme. Om frågesteget 332 ger ja-svar, dvs. det före- ligger en dylik hög luftmassegenomströmning, så genomföres en rad av steg för att utjämna temperaturmodellen på temperatur- sensorn 118. För den skull slutes först i ett steg 334 ström- ställaren 230, för att tillåta bestämning av nya värden för temperaturkorrektionen TKor medelst blocket 204. I därpå följande steg 336 bestämmes ur den senast bestämda signalen dTl för temperaturhöjningen medelst blocket 218 en signal bT3, i det att signalen dTl i beroende av gasgenomströmningen genom katalysatorn 116, som representeras av signalen mLF, förminskas. I det därpå följande steget 338 förknippas den så bildade signalen dT3 med signalen THKM, och på så sätt bildas signalen THKME, vilken anger den med temperaturmodellen bestämda temperaturen omedelbart nedströms katalysatorn 116, och detta under hänsynstagande till den exoterma konverte- ringen i katalysatorn 116. Om temperaturmodellen och tempera- tursensorn 118 är optimalt kalibrerade mot varandra, svarar den sålunda bestämda signalen THKME noggrant mot signalen THK, som avges av temperatursensorn 118. Efter steget 338 följer steg ett steg 340. I steget 340 bildas skillnaden mellan signalerna THK och THKME. Denna operation sker i förbindelsepunkten 228. Som resultat alstras en signal TAbw, ur vilken i det påföljande steget 342 medelst blocket 204 korrektionsvärdet TKor bildas för korrektion av signalen TStat för den stationära avgastemperaturen. Med steget 342 avslutas genomloppet av flödesdiagrammet, och detta börjar på nytt med steg 300.

Det uppfinningsmässiga förfarandet kan även ändras på så sätt, att bestämningen av funktionsdugligheten hos katalysa- torn 116 sker på grundval av en jämförelse mellan den ned- ströms katalysatorn 116 mätta temperaturen och den tempera- tur, som bestämts under hänsynstagande till temperaturhöj- ningen genom exoterm konvertering medelst en temperaturmodell för samma ställe. Vid den därvid använda temperaturmodellen l5 510 618 12 kan antingen temperaturhöjningen för en helt funktionsduglig katalysator ll6 eller temperaturhöjningen vid en ännu till- räckligt funktionsduglig katalysator 116 utnyttjas. I det förra fallet betraktas katalysatorn ll6 som tillräckligt funktionsduglig när skillnaden mellan mätt temperatur och modelltemperatur ligger under ett tröskelvärde. Vid det senare fallet betraktas katalysatorn 116 som tillräckligt funktionsduglig, om den mätta temperaturen ligger över mo- delltemperaturen.

Uppfinningen kan användas både för bedömning av funktions- dugligheten hos en förkatalysator och en huvudkatalysator.

Vid ett utföringsexempel av uppfinningen kan temperatursen- sorn ll8 bortfalla. Signalen THK för den mätta temperaturen nedströms katalysatorn alstras då med hjälp av en avgassond, som är monterad nedströms katalysatorn ll6. Därvid kan ex- empelvis det temperaturberoende innermotståndet i avgassonden mätas. När avgassonden är försedd med ett värmeelement för dess elektriska uppvärmning, så kan även det temperaturbero- ende motståndet i värmeelementet användas för alstring av signalen THK.

Vid ett ytterligare utföringsexempel kan temperatursensorn ll8 även vara integrerad i en nedströms katalysatorn 116 monterad avgassond.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 1s- 510 618 Patentkrav

1. Förfarande för övervakning av funktionsdugligheten hos en katalysator (116) i avgaskanalen till en förbränningsmotor (100), varvid - funktionsdugligheten bestämmes utgående från två tempera- tursignaler (THK, THKM) och - den första temperatursignalen (THK) alstras genom en mät- ning nedströms katalysatorn (116), kännetecknat av att - den andra temperatursignalen (THKM) alstras med hjälp av en temperaturmodell, och - de båda temperatursignalerna (THK, THKM) kalibreras mot varandra vid åtminstone ett förutbestämbart driftstillstånd hos förbränningsmotorn (100).

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att kalibrering- en mellan de båda temperatursignalerna (THK, THKM) sker vid hög gasgenomströmning genom förbränningsmotorn (100).

3. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att bestämningen av katalysatorns (116) funktionsduglighet sker i åtminstone ett förutbestämbart driftstillstånd för förbränningsmotorn.

4. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att bestämningen av katalysatorns (116) funktionsduglighet sker vid låg gas- genomströmning genom förbränningsmotorn (100).

5. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att temperaturmodellen imiterar temperaturen nedströms en alldeles funktionsoförmögen katalysator (116) och katalysa- torn (116) bedömes som tillräckligt funktionsduglig om en av skillnaden mellan den första temperatursignalen (THK) och den andra temperatursignalen (THKM) beroende signalen (dT2) överskrider ett tröskelvärde.

6. Förfarande enligt något av krav 1-4, kännetecknat av att temperaturmodellen imiterar temperaturen nedströms en åt- 10 15 20 25 30 35 510 618 14 minstone inskränkt funktionsduglig katalysator (116), och katalysatorn (116) bedömes som tillräckligt funktionsduglig, om en av den första temperatursignalen (THK) beroende signal överskrider en av den andra temperatursignalen (THKM) be- roende signal.

7. Förfarande enligt något av krav 1-4, kännetecknat av att temperaturmodellen imiterar temperaturen nedströms en helt funktionsduglig katalysator (116), och katalysatorn (116) bedömes som tillräckligt funktionsduglig, om en av skillnaden mellan den andra temperatursignalen (THKM) och den första temperatursignalen (THK) beroende signal underskrider ett tröskelvärde.

8. Förfarande enligt något av krav 2-7, kännetecknat av att gasgenomflödet genom förbränningsmotorn (100) representeras av en signal (mL), vilken alstras utgående från en luft- mängdsmätare eller luftmassemätare (106) eller av en signal, som beror av en signal (tL) för belastningen och en signal (n) för varvtalet för förbränningsmotorn (100).

9. Anordning för övervakning av funktionsdugligheten hos en katalysator (116) i avgaskanalen (104) till en förbrännings- motor (100), med - ett temperaturavkänningsmedel (118) för alstring av en första temperatursignal (THK) för temperaturen nedströms katalysatorn (116), - ett temperaturmodellmedel för alstring av en andra tempera- tursignal (THKM) för temperaturen nedströms katalysatorn (116), - ett kalibreringsmedel för kalibrering av den första tempe- ratursignalen (THK) och den andra temperatursignalen (THKM) inom åtminstone ett förutbestämbart driftstillstànd för förbränningsmotorn, och - ett bestämningsmedel (222) för bestämning av funktionsför- màgan för katalysatorn (116) utgående från den första tempe- ratursignalen (THK) och den andra temperatursignalen (THKM). 1s- 51Û 618

10. Anordning enligt krav 9, kännetecknad av att tempera- turavkänningsmedlet är en temperatursensor (118), som är monterad nedströms katalysatorn (116) eller en avgassond, som är monterad nedströms katalysatorn (116) eller ett värme- element för elektrisk uppvärmning av avgassonden.