SE513509C2 - Anordning för routing av datapaket i ett DTM-nät - Google Patents

Description

15 2O 25 30 35 513 509 2 två grupper, kontrolltidluckor och datatidluckor. Kon- trolltidluckor används vanligtvis för överföring av sig- naleringsmeddelanden mellan noderna för nätets interna funktion. Datatidluckorna används vanligtvis för överfö- ringen av data mellan slutanvändare som är anslutna till de olika noderna.

Varje nod är inrättad att dynamiskt sätta upp, ta ner och modifiera DTM-kanaler genom att dynamiskt allo- kera tidluckor.

När en DTM-kanal används för överföring av asynkron trafik, såsom TCP/IP-paket, behövs ofta en mekanism för att åstadkomma routing av paketen genom DTM-nätet. I den kända tekniken åstadkommes vanligtvis en sådan mekanism genom tillägg av en dedicerad routerstation, antingen direktkopplad till DTM-nätet eller indirekt kopplad till DTM-nätet via exempelvis en Ethernet-länk, som ansluter routerstationen till en DTM-accessanordning.

I detta sammanhang medför användandet av en dedice- rad routerstation givetvis extra kostnader och en ökad nätkomplexitet. Ett ändamål med uppfinningen är därför att åstadkomma en routinglösning i ett DTM-nät som redu- cerar kostnaden för införandet av dedicerade routersta- tioner.

Sammanfattning av uppfinningen Det ovan nämnda och andra ändamål uppnås genom upp- finningen sàsom den definieras i de åtföljande patentkra- ven.

Enligt en första aspekt av uppfinningen är det åstadkommet ett elektroniskt kretskort som skall anslutas till en växelkärna och som är försett med ett gränssnitt för mottagning av en eller flera DTM-inkanaler från väx- elkärnan och för sändning av en eller flera DTM-utkanaler till växelkärnan. Vidare innefattar det elektroniska kretskortet organ för härledning av åtminstone ett parti av ett mottaget datapaket, som är indelat i DTM-tid- luckor, på en av DTM-inkanalerna. Kretskortet är också 10 l5 20 25 30 35 513 509 3 försett med routingorgan för val, baserat pà information som tillhandahålls i nämnda åtminstone ett parti av data- av om datapaketet skall sändas pà en eller flera (-a) en paketet, av DTM-utkanalerna och, om sà är fallet, vilken eller flera av DTM-utkanalerna datapaketet skall sändas pà, och med utdataorgan för att förse en eller flera DTM- utkanaler med datapaketet, indelade i DTM-tidluckor, i enlighet med det val av DTM-utkanaler som görs av rou- tingorganet. p Uppfinningen är sàledes baserad pà idén att, i ett DTM-nät, mat för att upptas som en frànskiljbar modul i en växel- förse ett elektroniskt kretskort, som är utfor- anordning och för att kommunicera via dess växelkärna, med en routingmekanism. Således kan en nätoperatör lägga till en routingmekanism till ett DTM-nät genom att endast införa ett elektroniskt kretskort enligt uppfinningen i en vanligtvis redan befintlig växel i nätet.

Följaktligen är det enligt en andra aspekt av upp- finningen ästadkommet en anordning för växling av data i ett kommunikationsnät, vilken anordning innefattar: en växelkärna; ett eller flera elektroniska kretskort, vilka vart och ett ger access till en eller flera nätlänkar; ett eller flera kretskort av ovan nämnt slag; och organ för upptagning av de elektroniska kretskorten och för àstadkommande av anslutbarhet mellan de elektroniska kretskorten och växelkärnan.

Vidare har ytterligare fördelaktiga aspekter påträf- fats vid utformning av gränssnittet mellan växelkärnan och det elektroniska kretskortet pà ett sàdant sätt att fullständiga DTM-ramar byts ut.

Enligt en föredragen utföringsform i enlighet med den första aspekten av uppfinningen innefattar sàledes det elektroniska kretskortets gränssnitt: organ för mot- tagning av sekventiella inkommande DTM-ramar fràn växel- kärnan och för sändning av sekventiella utgàende DTM- ramar till växelkärnan; och organ för bestämning av exi- stensen av en eller flera DTM-inkanaler som överförs i de 10 15 20 25 30 35 515 509 4 inkommande DTM-ramarna, och av en eller flera DTM-utkana- ler vilka överförs i de utgående DTM-ramarna, varvid nämnda utdataorgan innefattar ramalstringsorgan för alst- ring av de sekventiella utgående DTM-ramarna och för åstadkommande av DTM-tidluckor därav, som definierar en DTM-utkanal, med datapaketet, indelat i DTM-tidluckor, i enlighet med valet av DTM-utkanaler som görs av routing- organet.

Pâ samma sätt är växelkärnan företrädesvis inrättad att åstadkomma tid- och rumsväxling mellan DTM-ramar, varvid nämnda en eller flera elektroniska kretskort, som ger access till nätlänkarna, vart och ett innefattar ett gränssnitt för mottagning av sekventiella inkommande DTM- ramar från växelkärnan och för sändning av sekventiella utgående DTM-ramar till växelkärnan.

En fördel med att använda ett sådant gränssnitt mellan det elektroniska kretskortet och växelkärnan är att de protokoll som används för att hantera DTM-ramar i gränssnittet, om så önskas, kan utformas mycket lika de protokoll som används för vilket som helst annat DTM- gränssnitt. ett ”DTM-nät” tidsmultiplexerat nät av det slag där Per definition är, såsom avses här, ett kretskopplat, information överförs mellan noder i nätet på bitströmmar.

Varje bitström är indelad i regelbundet återkommande såkallade och en innefattar ett antal tidluckor med fast storlek, ramar med fast storlek, ”DTM-ramar", vilka var varvid tidluckorna är uppdelade i kontrolltidluckor och datatidluckor. Således definierar en tidluckeposition i antingen en kon- Kontrolltidluckor en DTM-ram, vid varje given tidpunkt, trolltidlucka eller en datatidlucka. används för kontrollsignalering mellan noder i nätet, och datatidluckor används för överföring av användardata (benämnes inte sällan nyttotrafik).

Vidare är skrivaccessen i ett DTM-nät distribuerad bland noder som är anslutna till den bitström som bär DTM-ramen, varvid varje nod vanligtvis har skrivaccess 10 15 20 25 30 35 513 509 5 till åtminstone en kontrolltidlucka och en dynamiskt anpassningsbar uppsättning datatidluckor i varje återkom- mande ram. Att ha skrivaccess till en tidluckeposition i en ram innebär vidare att ha skrivaccess till tidluckepo- sitionen inom varje återkommande ram.

I ett DTM-nät kommer en nod att använda datatidluck- orna som den har skrivaccess till för att sätta upp så kallade DTM-kanaler genom att allokera en eller flera av datatidluckorna till varje DTM-kanal. Därför, såsom avses här, definieras en DTM-kanal av en eller flera tidluckor som upptar samma tidluckeposition inom varje DTM-ram av den bitström av vilken DTM-kanalen bärs. Om emellertid en DTM-kanal exempelvis går över tvà bitströmmar, kan kana- len givetvis definieras av olika uppsättningar av tid- luckepositioner på de två bitströmmarna. Vidare kan en DTM-kanal vara antingen en kontrollkanal eller en dataka- nal, beroende på om kontroll- eller datatidluckor är allokerade till kanalen. Dessutom kan en DTM-kanal vara en en-till-en-kanal (unicast-kanal), en en-till-flera- kanal (multicast-kanal) eller en en-till-alla-kanal (broadcast-kanal).

När kravet på nätkapacitet förändras kan DTM-kanaler sättas upp, tas ner eller modifieras, det sistnämnda genom att man ändrar antalet tidluckor som är allokerade till en DTM-kanal. Vidare kan fördelningen av skrivaccess till tidluckor mellan de olika noderna modifieras dyna- miskt när olika noder utvecklar olika behov av kontroll- signalering och dataöverföring.

Följaktligen är ett elektroniskt kretskort enligt uppfinningen typiskt försett med organ för att bestämma vilka in- och utkanaler som skall hanteras av routingpro- cessorn och vilka som skall förbikopplas, dvs inte routas via routingprocessorn.

De ovan nämnda och andra aspekter av och särdrag hos uppfinningen, såsom användandet av ett växelkärneminne som delas av samtliga växelportar och användandet av ett routerminne som delas av samtliga kanaler som accessas av 10 15 20 25 30 35 513 509 6 routerorganet kommer av framgà närmare av den följande beskrivningen av utföringsformer av uppfinningen.

Kort beskrivning av ritningarna Exemplifierande utföringsformer av uppfinningen kom- mer nu att beskrivas med hänvisning till de åtföljande ritningarna, där: fig l i schematiskt visar ett exempel pà uppbyggna- den av en DTM-ram pà en bitström i ett DTM-nät; fig 2 schematiskt visar överföring av asynkron tra- fik pà en av DTM-kanalerna som visas i fig 1; fig 3 schematiskt visar en växel som är utrustad med ett elektroniskt kretskort enligt uppfinningen; fig 4 schematiskt visar en exemplifierande utfö- ringsform av ett elektroniskt kretskort enligt uppfin- ningen; fig 5 schematiskt visar en vàxelkärna som är anslu- ten till ett elektroniskt kretskort enligt en utförings- form av uppfinningen; och fig 6 schematiskt visar en annan växelkärna som är ansluten till ett elektroniskt kretskort enligt en annan utföringsform av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av en exemplifierande utförings- form Ett exempel pá uppbygganden, eller strukturen, av en DTM-ram pà en bitström i ett DTM-nät kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 1.

Som visas i fig l är en bitström B som, i ett DTM- nät, sammankopplar àtminstone tvà bitströmsaccessenheter indelad i àterkommande DTM-ramar med väsentligen fast storlek, varvid början av varje DTM-ram definieras av en ramsynkroniseringstidlucka F. Varje DTM-ram har typiskt längden l25us.

Varje DTM-ram är vidare indelad i ett flertal tid- luckor med fast storlek, tidluckestorleken 64 bitar och bit- typiskt 64 bitar. När man använ- der ramlängden l25ps, ll 10 15 20 25 30 35 513 509 7 hastigheten 2 Gbps kommer det totala antalet tidluckor i varje ram att uppgå till ungefär 3900.

Tidluckorna är indelade i kontrolltidluckor Cl, C2, C3 och C4, och datatidluckor D1, D2, D3 och D4. Kontroll- tidluckorna används för kontrollsignalering mellan nod- erna i nätet, medan datatidluckorna används för överfö- ringen av nyttotrafik. Varje nod som är ansluten till bitströmmen B har typiskt åtminstone en allokerad kon- trolltidlucka, dvs varje nod kommer att ha skrivaccess till àtminstone en kontrolltidlucka. Vidare är skrivac- cessen till datatidluckor distribuerad bland de till bit- strömmen B anslutna noderna. Som ett exempel kommer en första nod (som år ansluten till bitströmmen B) att ha access till en kontrolltidlucka Cl och en uppsättning datatidluckor D1 i varje DTM-ram av bitströmmen, medan en annan nod (som också är ansluten till bitströmmen) kommer att ha access till en kontrolltidlucka C2 och en uppsätt- ning datatidluckor D2 i varje DTM-ram av bitströmmen, och sà vidare. Uppsättningen av tidluckor som är allokerad till en nod som kontrolltidlucka (-or) och datatidlucka (-or) upptar samma respektive tidluckepositioner i varje DTM-ram av bitströmmen. Således kommer, exempelvis, den första nodens kontrolltidlucka Cl att uppta den andra tidluckan i varje DTM-ram av bitströmmen.

Under drift av nätet kan varje nod öka eller minska sin access till kontrolltidluckor och/eller datatid- luckor, och därigenom omfördela accessen till kontroll- tidluckor och/eller datatidluckor bland noderna. Till exempel kan en nod som har ett litet behov av överfö- ringskapacitet ge bort sin access till datatidluckor till en nod som har ett större behov av överföringskapacitet.

Vidare behöver de till en nod allokerade tidluckorna inte vara efter varandra följande tidluckor, utan kan befinna sig vart som helst i DTM-ramen.

Notera dessutom att varje DTM-ram typiskt börjar med tidluckan för ramsynkronisering, som definierar ramhas- 10 15 20 25 30 35 513 509 8 tigheten pä bitströmmen och som slutar med en eller flera utfyllnadstidluckor G.

I fig 1, vid (c), antas det vidare att den andra noden, som har access till sin kontrolltidlucka C2 och sitt omràde av datatidluckor D2, har satt upp fyra kana- ler CHl, CH2, CH3 och CH4 pà bitströmmen. varje kanal varsin allokerad uppsättning tidluckor. I Såsom visas har exemplet är överföringskapaciteten pä kanal CHI större än överföringskapaciteten pà kanal CH2, eftersom antalet tidluckor som är allokerade till kanalen CHI är större än antalet tidluckor som är allokerade till kanalen CH2.

Tidluckorna som är allokerade till en kanal upptar samma tidluckepositioner i varje periodisk DTM-ram av bitström- men.

Ett exempel pà överföringen av asynkron trafik pà en av de isokrona kanalerna som bärs av den bitström B som visas i fig 1 kommer nu att beskrivas under hänvisning till fig 2. I fig 2 antas det att kanalen CH3, är upprättad för att bära asynkron trafik i form som visas i fig 1, av sekventiellt sända datapaket med variabel storlek, vilka exempelvis kan vara TCP/IP-paket eller Ethernet- ramar. (Notera att fig 2 endast visar sekvensen av sekventiella tidluckor som sänds inom kanalen CH3).

Eftersom fig l schematiskt anger att kanalen CH3 innefat- tar sju tidluckor i varje DTM-ram pà bitströmmen B, kom- mer de sju första tidluckorna som sänds pà kanalen CH3, dvs de sju första tidluckorna i fig 2, att sändas i en DTM-ram, das i nästa DTM-ram och sä vidare. de nästföljande sju tidluckorna kommer att sän- Fig 2 visar tre datapaket som sänds pà kanalen CH3.

Varje datapaket är inkapslat enligt ett fördefinierat inkapslingsprotokoll. I fig 2 antas det att inkapslings- protokollet definierar att varje datapaket skall delas upp i ett antal datablock om 64 databitar (vilket motsva- rar storleken av en tidlucka), att en start_av_paket-tid- lucka S skall läggas till i början av varje datapaket, och att en slut_av_paket-tidlucka E skall läggas till i 10 15 20 25 30 35 513 509 9 slutet av varje datapaket, för att därigenom forma inkapslade datapaket P1, P2, ten är bitströmmen försedd med såkallade tomgångsluckor, och P3. Vid gap mellan pake- vilka identifierar gapen som att de inte innehåller några giltiga data. ” En växel som är utrustad med ett elektroniskt krets- kort enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas med hän- visning till fig 3. I fig 3 visas en växelanordning 50 som innefattar ett växelhölje 52, en vàxelkraft- och styrenhet S4, ett elektroniskt kretskort 56, som tillhan- dahàller en routingmekanism enligt uppfinningen, och ett kort med ett DTM-nätsgränssnitt 58, som ger access till en DTM-nätslänk. Som visas schematiskt i fig 3 är det elektroniska kretskortet 56 och kortet med DTM-nätsgräns- snittet frånskiljbart anslutna till en växelkärna (visas ej), som är anordnad inuti växelhöljet 52.

En utföringsform av ett elektroniskt kretskort 110 enligt en utföringsform av uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 4. I fig 4 innefattar det elektroniska kretskortet en port lll, innefattar ett gränssnitt 113 för inkommande kanal och som i sin tur ett gränssnitt 114 för_utgàende kanal, som mottar respek- tive sänder tidlugkedata på DTM-kanaler fràn/till en väx- elkärna (visas ej). Gränssnitten för inkommande och utgå- ende kanal åstadkommer synkronisering av det elektroniska kretskortets 110 arbete i relation till DTM-ramsfrekven- sen i enlighet med växelkärnan.

Gränssnittenríör,inkommande och utgående kanal är anslutna till en_kanalhanterare 115 för inkommande kanal respektive en kanalhanterare 116 för utgående kanal.

Kanalhanterarna 115 och 116 för inkommande respektive utgående kanal är båda anslutna till en routingprocessor 117, ett delat minne 119 och en bufferthanterare 120.

Routingprocessorn 117 är ansluten till ett routingminne 118. Vidare är en styrenhet 121 ansluten till såväl kanalhanteraren 115 för inkommande kanal som kanalhante- raren 116 för utgående kanal. 10 15 20 25 30 35 513 509 10 I drift tar gränssnittet 113 för inkommande kanal (pil 1) kanaler som övervakas av gränssnittet. Varje datapaket är emot datapaket, exempelvis TCP/IP-paket, fràn de typiskt inkapslat enligt ett fördefinierat protokoll, såsom har beskrivits med hänvisning till fig 2, och tas typiskt emot som en uppsättning av efter varandra föl- jande, sekventiella datablock om 64 bitar. Antalet data- block som bildar ett datapaket kommer att bero pà det faktiska datapaketets storlek.

Gränssnittet 113 för inkommande kanal vidarebe- fordrar därefter, med bibehàllen sekventiell ordning, varje mottaget datablock till kanalhanteraren 115 för inkommande kanal (pil 2).Varje datablock som vidarebe- fordras till kanalhanteraren 115 för inkommande kanal åtföljs av en kanalidentifierare, som anger den kanal fràn vilken den togs emot.

Efter att ha tagit emot tillräckligt mànga block i framänden av ett datapaket för att kunna härleda informa- tion som anger datapaketets storlek kommer kanalhantera- ren för inkommande kanal att sända en förfràgan (pil 3), som innehåller datapaketets storlek, till bufferthantera- ren l20. Förfrågan kommer därigenom att informera buf- ferthanteraren 120 om att kanalhanteraren 115 för inkom- mande kanal behöver lagra ett datapaket av den angivna storleken i det delade minnet 119.

Bufferthanteraren 120 kommer därefter att allokera en adress i det delade minnet 119 för datapaketet, varvid det allokerade adressutrymmet inte är mindre än datapake- tet. Bufferthanteraren 120 kommer att svara pà förfrågan med att returnera (pil 4) en startadress som motsvarar starten av adressutrymmet till kanalhanteraren 115 för inkommande kanal.

Efter att ha tagit emot startadressen frán buffert- hanteraren 120 kommer kanalhanteraren för inkommande kanal att börja skriva datablocken som utgör det tillhö- rande datapaketet i det delade minnet 119 (pil 5), med början pä den från bufferthanteraren 120 mottagna start- 10 15 20 25 30 35 513 509 ll adressen, och inkrementera adressen ett steg för varje datablock som skrivs i det delade minnet 119.

Samtidigt sänder kanalhanteraren 115 för inkommande kanal den från bufferthanteraren 120 mottagna startadres- sen, tillsammans med den i datapaketets startparti angivna adressen, till routningsprocessorn 117 (pil 6).

Med användning av routingminnet 118 (pil 7) bestäm- mer routingprocessorn, baserat på den från gränssnittet 115 för inkommande kanal mottagna destinationsadressen, huruvida det tillhörande datapaketet skall sändas från gränssnittet 114 för utgående kanal och, om så är fal- let, vilken utgående kanal som skall användas när datapa- ketet sänds.

Efter att ha bestämt utgående kanal för datapaketet sänder routingprocessorn 117 en signal till kanalhantera- ren 116 för utgående kanal(pil 8) Som innehåller en iden- tifierare och den från kanalhanteraren för inkommande kanal mottagna startadressen. Kanalidentifieraren identi- fierar den utgående kanalen som skall användas när den tillhörande datapaketadressen sänds, och startadressen anger var i det delade minnet 120 det tillhörande datapa- ketet skall läsas från.

Efter att ha tagit emot kanalidentifieraren för den utgå- ende kanalen och startadressen från routingprocessorn 117 accessar kanalhanteraren 116 för utgående kanal det (pil 9) och börjar läsa (pil 10) datablock som utgör det tillhörande datapaketet från det delade delade minnet minnet 119 med början på den från routingprocessorn 117 mottagna startadressen och inkrementerar adressen ett steg för varje datablock som läses ut från det delade minnet 119.

Samtidigt tar kanalhanteraren 116 för utgående kanal (pil 11) för datablock för respektive utgående kanal från gränssnittet 114 för kontinuerligt emot förfrågningar utgående kanal, vilka förfrågningar sänds fràn gränssnit- tet för utgående kanal med den hastighet som DTM-ramar 10 15 20 25 30 35 513 509 12 efterfrågas för sändning till växelkärnan som är ansluten till gränssnittet 114 för utgående kanal.

Kanalhanteraren 116 för utgående kanal vidarebeford- (pil 12), när förfràgningarna avser en kanal som identifieras av en rar triggad av förfràgningarna om datablock, från routingprocessorn 117 mottagen kanalidentifierare, med bevarad sekventiell ordning, varje datablock av det tillhörande datapaketet, som det läses från det delade minnet 119 med början från den angivna startadressen, till gränssnittet 114 för utgående kanal. Gränssnittet 114 för utgående kanal vidarebefordrar (pil 13) då i sin tur de mottagna datablocken till de respektive kanalerna på den utgående bitströmmen.

Efter att ha läst det sista datablocket i ett data- (pil 14) kanalhanteraren 120 för utgående kanal den tillhörande paket från det delade minnet 119 återlämnar startadressen, som togs emot från routingprocessorn 117, till bufferthanteraren 120. teraren om att behandlingen av det datapaket som är lag- Detta informerar bufferthan- rat på den adressarea som förknippas med startadressen har slutförts och att bufferthanteraren nu är fri att al- lokera adressutrymmet till ett nytt datapaket som tas emot via gränssnittet för inkommande kanal. bland är att, baserat på informationen som tillhanda- Det inses att syftet med styrenheten 121, annat, hålls vid styrsignalering som tas emot på en kanal från kanalhanteraren för inkommande kanal, bestäms vilka kana- ler som skall hanteras av kanalhanteraren 115 för inkom- mande kanal och av kanalhanteraren 116 för utgående kanal, dvs vilka kanaler som skall riktas till/fràn rou- tingprocessorn 117. Om det finns en kanal som är mottagen av kanalhanteraren för inkommande kanal men inte skall skickas till routingprocessorn förbikopplas den kanalen i indata-/utdatagränssnitten 113, 114.

En växelkärna 203, som är ansluten till ett elektro- niskt kretskort 110 enligt en utföringsform av uppfin- ningen, kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 10 15 20 25 30 35 513 509 13 5. Som visas i fig 5 tar växelkärnan 203 emot tidluckor i DTM-ramar från två ingångsportar 20la och 201b, och sän- der mottagna tidluckedata till två utgångsportar 201b och 20lc.

Varje ingångsport 201, 202a är anordnad att skriva in varje mottagen DTM-ram i varsin rambuffert i ett delat ramminne 204. Tidluckedata från tidluckorna i en DTM-ram skrivs sekventiellt i motsvarande tidluckedatafält i respektive rambuffert, dvs ett datafält för varje inkom- mande tidlucka.

Samtidigt är två väljarenheter för val av tidlucke- data (visas ej) inrättade att välja tidluckedata som skall sändas i utgående DTM-ramar genom att, för varje utgående tidlucka som skall sändas i respektive utgående och från vilket (dvs bland de för närvarande lag- DTM-ram, besluta från vilken rambuffert, tidluckedatafält i den rade tidluckedata från bägge i nuläget lagrade DTM- ramarna), tidluckedata skall hämtas, till respektive utgående DTM-ram. Således är eller skickas vidare, varje väljarenhet ansluten till båda rambuffertarna för val och hämtning av tidluckedata från dem.

För att veta vilken rambuffert eller vilket fält därav som skall användas för en specifik utgående tid- lucka har varje väljarenhet tillgång till varsin tidluck- emappningstabell (visas ej) som, för varje tidlucka av respektive utgående DTM-ram och i respektive fält, ger ett fält som anger vilket fält i minnet som skall använ- das för hämtning av den givna utgående tidluckan.

Följaktligen hämtar väljarenheten tidluckedata in en given utgående ordning för varje tidlucka av den utgående DTM-ramen för att ta emot tidluckedata. Givetvis kommer växeln endast att sända tidluckedata i de tidluckor av den utgående DTM-ramen som är allokerade för det ändamå- let. är ett elek- Vidare, som visas schematiskt i fig 5, troniskt kretskort 110 enligt uppfinningen, som således år utrustat med routingorgan, exempelvis såsom har 10 15 20 25 30 35 513 509 14 beskrivits med hänvisning till fig 4, anslutet till väx- elns ingàngs-/utgångsport 202a, 202b och är således inrättat att ta emot DTM-ramar från, och sända DTM-ramar till, jarenhet vilka tidluckor som går in i de DTM-ramar som levereras till det elektroniska kretskortet 110. I den som är defi- växelkärnan 203. Därtill bestämmer ovannämnda väl- situation som visas i fig 5 läses en kanal, nierad av tidlucka 7 i de i porten 20la mottagna DTM- ramarna, ut till utgångsporten 202b, närmare bestämt till den andra tidluckan i den DTM-ram som levereras därifrån, och tas emot av det elektroniska routingkretskortet 110.

Baserat på routingbeslut kommer det elektroniska rou- tingkretskortet 110 att sända datapaket som är mottagna i DTM-ramens tidlucka 2 i porten 202b till antingen en kanal som är definierad av tidlucka 2 eller en kanal som är definierad av tidlucka 3 i DTM-ramen på porten 202a, varvid kanalerna därefter mappas in i tidluckorna 6 respektive 7 i den utgående DTM-ramen på porten 201b.

Följaktligen kommer ett datapaket som tas emot på den kanal som definieras av tidlucka sju på porten 20la att routas till den kanal som definieras av tidlucka 6 eller till den kanal som definieras av tidlucka 7 på utgångs- porten 20lb. (Såsom inses av fig 5 kommer det elektro- niska kretskortet att ta emot och sända hela DTM-ramar från/till växelkärnan. Det kommer emellertid endast att läsa data från och sända data till tidluckor som det elektroniska routingkretskortet 100 är inrättat att åstadkomma routing av. Tidluckor av DTM-ramen vid porten 202a som för närvarande inte används som någon del av en kanal som hanteras av det elektroniska routingkretskortet 110 förses vanligtvis med tomgångsdata.) Vidare är väljarenheten, i den situation som visas i fig 5, ställd så att tidlucka sju av den på porten 201b mottagna DTM-ramen även, utöver vad som har beskrivits ovan, mappas till tidlucka fem i DTM-ramen på porten 20lb. Datapaket som tas emot på den av tidlucka sju defi- nierade kanalen vid porten 20la sänds således alltid på 10 15 20 25 30 35 513 509 15 ett kretskopplat sätt på den kanal som definieras av tid- lucka fem vid porten 20lb, oberoende av vilka routingbes- lut som tas av det elektroniska routingkretskortet 110.

Såsom inses skulle de kanaler som vid beskrivningen med hänvisning till fig 5 definieras med en enda tidlucka kunna innefatta vilket antal tidluckor som helst inom varje ram, såsom väljs dynamiskt i ett DTM-nät.

Fig 6 visar en liknande lösning där växelns växel- kärna 203 är realiserad i form av ett delat medium, när- mare bestämt en delad DTM-ring/-bitström 205 som förbin- der samtliga portar, varvid portarna fungerar som noder i den interna DTM-ringen. Som visas schematiskt skrivs varje tidlucka från ingàngsportarna 201a och 201b i en motsvarande tidlucka i den interna DTM-bitströmsramen. 202b läser därefter utvalda tid- luckor från den interna DTM-bitströmmen 205 när de sänder Varje utgängsport 20lb, utgående DTM-ramar. Vidare är det elektroniska routing- kretskortet anslutet till växelkärnan inrättat att läsa datapaket från kanaler som definieras va tidluckor på den interna DTM-bitströmmen 205 och routa dessa datapaket till kanaler som är definierade på samma sätt av tid- luckor på den interna DTM-bitströmmen.

Exempelvis, i den i fig 6 visade situationen, mappas en inkanal som är definierad av tidluckorna fem och sex vid porten 202a in i tidluckorna 12 och 13 på den interna DTM-bitströmmen 205, tingkretskortet 110. 110 routar därefter datapaketen till exempelvis en kanal och läses av det elektroniska rou- Det elektroniska routingkretskortet som definieras av tidlucka 17 på den interna bitströmmen, varvid kanalen därefter mappas in i såväl en av tidlucka fem definierad, utgående kanal som en av tidlucka sex definierad, utgående kanal i DTM-ramen vid porten 202b.

(Notera att var och en av de utgående kanalerna vid por- ten 201a i detta fall bara har halva bandbredden av den inkommande kanalen vid porten 201a.) Även om uppfinningen har beskrivits ovan med hänvis- ning till exemplifierande utföringsformer av den skall 513 509 16 dessa inte betraktas som begränsande för uppfinningens omfàng. Följaktligen kan, såsom inses av fackmannen inom omrâdet, olika modifieringar, kombinationer och ändringar göras inom ramen för uppfinningen sàsom den definieras i de åtföljande patentkraven.

Claims (12)

lO 15 20 25 30 35 513 509 17 PATENTKRAV

1. Elektroniskt kretskort (56; 110) för anslutning till en växelkàrna, innefattande: ett gränssnitt (111) för mottagning av en eller flera DTM-inkanaler fràn växelkärnan och för sändning av en eller flera DTM-utkanaler till växelkärnan; organ (115) för härledning av åtminstone en del av ett datapaket som har mottagits, indelat i DTM-tidluckor, på en av nämnda DTM-inkanaler; routingorgan (117) för val, baserat på information som tillhandahålls i nämnda åtminstone en del av ett datapaket, av om datapaketet skall sändas på en eller flera av nämnda DTM-utkanaler och, om så är fallet, på vilken/vilka av nämnda en eller flera DTM-utkanaler data- paketet skall sändas; och utgàngsorgan (116) för att förse en eller flera DTM- indelat i DTM-tidluckor, i enlighet med det av nämnda routingorgan gjorda valet av DTM-utkanaler. utkanaler med datapaketet,

2. Elektroniskt kretskort enligt krav 1, varvid gränssnittet innefattar: organ (113, 114) för mottagning av sekventiella, inkommande DTM-ramar från växelkärnan och för sändning av sekventiella, utgående DTM-ramar till växelkärnan; och organ (121) för bestämning av existensen av en eller flera, i de inkommande DTM-ramarna överförda DTM-inkana- ler, och av en ellšírílera, i de utgående DTM-ramarna överförda DTM-utkanaler, och varvid nämnda utgångsorgan (114) innefattar: ramalstringsorgan för alstring av de sekventiella, utgående DTM-ramarna och för tillhandahållande av DTM- vilka definierar en DTM-utkanal, med indelat i DTM-tidluckor, tidluckor däri, nämnda datapaket, i enlighet med nämnda routingorgans val av DTM-utkanaler. 10 15 20 25 30 35 513 509 18

3. Elektroniskt kretskort enligt krav 1 eller 2, innefattande ett minne (119) för temporär lagring av datapaket pà respektive minnesplatser däri, varvid gräns- snittet innefattar organ (115) för skrivning av datapake- tet pà en allokerad minnesplats i minnet vid mottagning av datapaketet och varvid nämnda ramalstringsorgan inne- fattar organ för läsning av datapaketet fràn den alloke- rade minnesplatsen för sändning i enlighet med nämnda routingorgans val av DTM-utkanaler.

4. Elektroniskt kretskort enligt krav 3, vidare innefattande en minneshanterare (120) som är inrättad att temporärt allokera en minnesplats i minnet för lagring av datapaketet och för att förse gränssnittet med informa- tion som anger minnesplatsen.

5. Elektroniskt kretskort enligt krav 4, varvid min- nesplatsen är allokerad av minneshanteraren för lagring av datapaketet som ett resultat av en förfrågan gjord av gränssnittet vid mottagning av datapaketet.

6. Elektroniskt kretskort enligt nägot av föregående (121) in- och utkanaler som skall hanteras av routingprocessorn krav, innefattande orrgan för bestämning av vilka och vilka som skall förbikopplas.

7. Elektroniskt kretskort enligt nägot av föregående krav, varvid datapaketet, när det sänds inom kanalen, är inkapslat i enlighet med ett DTM-inkapslingsprotokoll. (50) innefattande: en växelkärna (203); ett eller flera elektroniska kretskort (58),

8. Anordning för växling av data i ett kommuni- kationsnät, vilka vart och ett ger access till en eller flera nätlänkar; ett eller flera elektroniska kretskort (56; 110) enligt något av föregående krav; och 10 15 20 25 30 35 513 509 19 organ för upptagning av de elektroniska kretskorten och för åstadkommande av konnektivitet mellan de elektro- niska kretskorten och växelkärnan.

9. Anordning enligt krav 8, varvid växelkärnan är inrättad att åstadkomma tids- och rumsväxling mellan DTM- ramar och varvid nämnda ett eller flera elektroniska kretskort, som ger access till nätlänkarna, vart och ett innefattar ett gränssnitt för mottagning av sekventiella, inkommande DTM-ramar från växelkärnan och för sändning av sekventiella, utgående DTM-ramar till växelkärnan.

10. Anordning enligt krav 9, varvid växelkärnan innefattar ett minne (204) som har ett antal minnesplat- ser, vilka är associerade med varsitt elektroniskt krets- kort, och varvid nämnda organ för åstadkommande av kon- nektivitet mellan de elektroniska kretskorten och växel- kärnan innefattar DTM-ramsmottagnings- och - alstringsorgan, vilka är associerade med varsitt elektroniskt kretskort och har skrivaccess till varsin minnesplats av nämnda minnesplatser, för skrivning däri av från respektive kretskort mottagna DTM-ramar, och vilka har läsaccess till alla minnesplatserna, för läsning av tidluckedata från utvalda tidluckefält därav vid alstring av DTM-ramar som skall levereras till respektive elektroniskt kretskort.

11. ll. Anordning enligt krav 10, innefattande organ för uppsättning av DTM-kanaler mellan de elektroniska krets- korten genom bestämning av vilka minnesfält i minnet som nämnda DTM-ramsmottagnings- och -alstringsorgan skall läsa data från vid alstring av DTM-ramar som skall leve- reras till respektive elektroniskt kretskort.

12. Anordning enligt något av föregående krav, var- vid växelkärnan är kretskopplad.