SE521252C2 - Engångsapparat för användning vid blodprov och instrument för användning med apparaten - Google Patents

Description

25 30 521 252 2 En engångsprovtagningsanordning för en apparat för räkning av partiklar i en vätska, såsom blodkroppar i ett blodprov, är känd från WO 99/01742. Denna anordning kan utföra ett utspäd- ningssteg.

En blodprovsapparat för utförande av spädning av en liten be- stämd volym blodprov innehållen i ett kapillärrör är beskriven i US 6,284,548. Utspädningen innefattar ett förspädningssteg och ett slutspädningssteg.

En anordning för utspädning och blandning av ett vätskeprov, såsom ett blodprov för utförande av CRP-analys, är beskriven i WO Ol/75416. Det första provet innehålls i ett kapillärrör och blandas i ett första steg med ett utspädningsmedel för att åstadkomma ett utspätt prov. I ett andra steg kan ett tredje medium, såsom antikroppar, blandas med det utspädda provet. Även om några av de kända anordningarna har förmågan att ut- föra två spädningar, är ingen av dem kapabel att göra två sam- tidiga spädningar till skilda utspädningsgrader, vilket är önskvärt för att utföra till exempel samtidig räkning av vita och röda blodkroppar.

Det är sålunda ett huvudändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en engångsapparat för användning vid blodana- lys, vilken medger samtidig utspädning av ett blodprov till två bestämda utspädningsförhållanden. För att undvika avfall skall engångsapparaten också ha förmåga att inom sig behålla allt kontaminerat material. Ett ändamål med uppfinningen är också att föreslå ett instrument för användning tillsammans med apparaten.

För att uppnå det ovan nämnda huvudändamålet föreslår förelig- gande uppfinning den engångsapparat, som har de i bifogade pa- tentkrav 1 angivna kännetecknande särdragen. Fördelaktiga ut- 7l200c.doc; 2003-03-20 521 252 3 föringsformer anges i de beroende patentkraven 2 - ll. Ett in- strument för användning med apparaten anges i patentkraven 12 och 13.

Uppfinningen skall nu beskrivas i anslutning till en utfö- ringsform av densamma, som utnyttjar en vridventil, varvid hänvisas till bifogade schematiska ritningar, på vilka: Fig. l visar en frontvy av apparaten i sitt förberedande tillstånd, innefattande ett av ett lock hållet ka- pillärrör; Fig. 2 visar en motsvarande vy av apparaten med sitt ka- pillärrör och lock avlägsnade; Fig. 3 visar en vy av det avlägsnade kapillärröret i en position mottagande ett blodprov från en punkterad fingertopp; Fig. 4 visar en vy motsvarande fig. 2 av apparaten med ka- pillärröret och dess blodprov återinsatt i sin ur- sprungliga position inuti apparaten; Fig. 5 visar en frontvy av apparaten såsom den visas i fig. 4 med vridventilen roterad ett steg till en andra position; Fig. 6a visar frontvyer av apparaten i sitt förberedande och b tillstånd enligt fig. l, illustrerande en ytterli- gare möjlighet att beskicka apparaten med ett blod- prov; Fig. 7 visar en vy motsvarande fig. 6 av apparaten med vridventilen roterad ett steg till en andra posi- tion; 7l200c .doc; 2003-03-20 521 252 4 Fig. 8 visar en frontvy av apparaten såsom den visas i fig. 5 och 7 ansluten till schematiskt visade yttre vätskeledningar samt ventil- och kolvpàverkande or- gan i ett analysinstrument; Fig. 9 visar en sidovy av apparaten såsom den visas i fig. 8 samt delar av analysinstrumentet; Fig. 10 visar en frontvy av apparaten, såsom den visas i ventilpositionen enligt fig. 5, 7 och 8 och med kolvarna förskjutna till sina yttersta positiva po- sitioner; Fig. 11 visar en frontvy av apparaten med sina kolvar i en mellanposition och sin ventil roterad ett ytterli- gare steg till en tredje position; Fig. 12 visar en frontvy av apparaten med sin ventil i den tredje positionen och sina kolvar förskjutna till deras yttersta positiva position; Fig. 13 visar en vy motsvarande den enligt fig. 8, men med ventilen i sin tredje position och kolvarna i rö- relse mot sina yttersta positiva positioner; och Fig. 14 visar en vy motsvarande den enligt fig. 13, men med kolvarna i sina yttersta negativa positioner efter att ha utfört ett spolningsslag.

Det är uppenbart för fackmannen att uppfinningen likaväl kan utövas under användning av en slidventil istället för den spe- cifikt beskrivna vridventilen.

I den efterföljande h skrivnin J_\. »vv - -_ gen hänför sig uttrycken övre, undre, höger, vänster etc. till apparatens i de olika figu- rerna visade position. 71200c.doC; 2003-O3-2O 10 15 20 25 30 521 5 Apparatens totala konstruktion skall först beskrivas med hän- visning till fig. 1. Den består av ett blockliknande hus 1 (se också sidovyn enligt fig. 9), som företrädesvis är gjord av ett genomlysligt, formbart material. Huset har en övre ände 2, en bottenände 3, en vänster sidovägg 4, en höger sidovägg 5, en frontvägg 6 och en bakre vägg 7 synlig bara i fig. 9.

I ett centralt parti av huset är anordnat ett cylindriskt hål 8. Två kanaler 9 och 10, som sträcker sig mot den övre änden 2, mynnar i hålet 8 på åtskilda ställen längs dess övre om- krets. På motsvarande sätt mynnar två kanaler 11 och 12, som sträcker sig mot bottenänden 3, i hålet 8 på åtskilda ställen längs dess undre omkrets.

En vridventilkropp 13, som är dimensionerad att passa i hålet 8, är placerad i detta för att vara roterbar mellan åtminstone tre distinkta positioner. Tre separata kanaler, en första ka- nal 14, en andra kanal 15 och en tredje kanal 16, sträcker sig genom ventilkroppen mellan inbördes diametralt motsatta posi- tioner längs ventilkroppens omkrets. Kanalerna har vinkelmel- lanrum, så att det råder väsentligen 60° vinkelavstånd mellan dem längs omkretsen. Genom att vrida ventilkroppen kan kana- lerna 14 - 16 positioneras så att de korsvis sätter kanalerna 9/12 och 10/11 i förbindelse med varandra.

Ventilkroppen visas i fig. 1 i en första rotationsposition 1.

I denna position, förberedelsepositionen, kommunicerar ingen av kanalerna 14 - 16 med kanalerna 9/12 och 10/11. Det framgår emellertid, att en ände av kanalen 14 kommunicerar med en ka- nal 17, som sträcker sig mellan en position längs det vänstra partiet av hålets 8 omkrets och den vänstra sidoväggen 4, och att dess motsatta ände kommunicerar med en kanal 18, som sträcker sig från en motsatt position längs det högra partiet 7l200c.doc; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 6 av hålets 8 omkrets. Ändamålet med denna kommunikation skall förklaras senare med hänvisning till fig. 6 och 7. l9 20, fö- I det övre partiet av huset l är formade t , reträdesvis formade som parallella borrhål. Ett första av dessa, kärlet l9, har sin undre ände l9' ansluten till kanalen 9. Dess övre ände visas vara stängd, men den kan likaväl vara öppen och tillsluten med något lämpligt avtagbart lock. Ett andra av kärlen, kärlet 20, har sin undre ände 20' ansluten till kanalen l0. Dess övre ände är tillsluten med ett företrä- desvis cirkulärt lock 21, som är snäppt till ingrepp med ett hakliknande utsprång 22, som är bildat vid den övre änden 2 av huset.

Locket 21 visas uppbära ett kapillärrör 23, som har en övre ände 24 och en undre ände 25. Röret är monterat i locket med hjälp av spröt 26, som sträcker sig från locket, så att den övre änden av röret mynnar i ett öppet utrymme mellan spröten, som står i förbindelse med atmosfären.

Som alternativ kan vara anordnat ett separat lock 23 för att tillsluta kärlet 20 och en separat kombination av lock 21 och kapillärrör såsom visat.

I det undre partiet av huset l är formade två parallella cy- lindrar 27, 28. En första av dessa, cylindern 27, har sin övre ände 27' ansluten till kanalen ll. En andra av cylindrarna 28 har sin övre ände 28' ansluten till kanalen l2. En första kolv 29 är glidbart fram och åter rörlig längs cylindern 27. En andra kolv 30 är glidbart fram och åter rörlig längs cylindern 28. Kolvarna har kolvstänger 29' resp. 30', vilka var och en i en undre ände har ett genomgående hål 29” resp. 30”. Hålen 29", 30” är tillgängliga genom vertikalt utsträckta öppningar 7' i husets bakre vägg 7. 7l200c.doc; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 7 Husets högra vägg 5 är försedd med ett cylindriskt utsprång 31, i vars centrum kanalen 18 mynnar med ett lätt vidgat myn- ningsparti l8'. Ett elastiskt membran 32 tätar mynningspartiet 18'.

I apparatens förberedande tillstånd är cylindrarna 27 och 28 båda fyllda med väldefinierade volymer, typiskt 2 ml, av ut- spädningsmedel D1 respektive D2, typiskt isoton natriumklorid- lösning. Vidare är kanalen 16 fylld med en lämplig mängd hemo- lysmedel H, vilket kan vara i torkat eller flytande tillstånd.

I ventilkroppens 13 första position I, där kanalens 16 ändar är belägna på avstånd från någon av huskanalerna 9, 12, 17, 18, är hemolysmedlet H effektivt förhindrat att lämna kanalen 16.

I ett första funktionssätt, visat i fig. 2 och 3, används ap- paraten vid tagning av blodprov i en fingertopp. Locket 21 - och med detta kapillärröret 23 - avlägsnas från huset 1, och ett blodprov S tas med kapillärröret, såsom visas i fig. 3.

Röret närmas till en bloddroppe B, som är bildad på en punkte- rad fingertopp F, och droppen sugs upp genom kapillärverkan, så att röret fullständigt fylls med en bestämd volym av prov S. Under detta förfarande tjänar locket 21 som handtag, var- igenom undviks varje kontakt med provet. Efter att provet har tagits, återinsätts kapillärröret i kärlet 20, såsom visas i fig. 4, och locket 21 trycks ned för att snäppa till tätande kontakt med utsprången 22. I denna position kan kapillärrörets undre ände 25 vara mer (såsom visat) eller mindre införd i ka- nalen 10.

I tillståndet enligt fig. 4 roteras vridventilen 13 ett steg moturs till den andra rotationspositionen II, som visas i fig. 5, där huskanalerna 9 och 12 kommunicerar genom ventilka- nalen 15 och huskanalerna lO och ll kommunicerar genom ventil- 71200C.doC; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 8 kanalen 14. I praktiken är huset placerat i ett tillhörande instrument, såsom skall beskrivas senare, för automatiskt ut- förande av ventilrotationen.

I ett andra funktionssätt, som visas i fig. 6a och 6b, används apparaten vid provtagning genom venpunktion. Vid tagning av ett venpunktionsprov, införs blod i kanalen 18 för att passera in i och genom ventilkroppskanalen 14. Detta görs lämpligen med en injektionsnål eller kanyl 33, med vilken membranet genomsticks. Företrädesvis används en s.k. vacuutainer-hylsa 34, dvs. en anordning som vanligen används i samband med en s.k. vacuutainer. En vacuutainer-hylsa är en cylindrisk ihålig kropp med en botten 34', som centralt uppbär nålen 33, och en öppen ände 34”. Nålen har båda sina ändar fasade för att åstadkomma skarpa spetsar 33a, 33b. Utsprångets 31 yttre di- mension är anpassad till den inre dimensionen av den öppna än- den 34” av vacuutainer-hylsan, så att den senare kan tryckas på utsprånget 31 med nålspetsen 33a genomstucken membranet 32 och införd i kanalmynningen 18'. I denna position kan huset 1 med vacuutainer-hylsan manipuleras för att få nålspetsen 33b att punktera en ven. Ventrycket kommer att driva blod genom nålen 33, kanalen 18, kanalen 14 och in i kanalen 17, såsom visas i fig. 6b, där ett prov S visas uppta det inre av nålen 33 och kanalerna 18, 14 och 17. Ett vidgat parti 17' av kana- len 17 är lämpligen försett med en plugg 35, av ett material, såsom ett textilmaterial, som har egenskapen att medge luft- flöde, men förhindra blodflöde genom sig. Efter att blodprovet har tagits, dras nålspetsen 33b tillbaka från den punkterade venen, och därefter dras nålspetsen 33a tillbaka från kanal- mynningen 18' och från det genomstuckna membranet 32. På grund av det senares elasticitet kommer det att täta sig självt och förhindra varje uttrangning av blod fràn partiet av provet in- uti kanalen 18. 71200c.doc; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 _ __«W¿ I H_.H¿ , ___ W ' *~- s.. \ lg' ~a1 « i , __ ! I tillståndet enligt fig. 6b roteras vridventilen 13 ett steg moturs till den i fig. 7 visade andra rotationspositionen II, för att därigenom separera den bestämda volymen blodprov S in- nehållen i kanalen 14 från de volymer, som innehålls i huskanalerna 17 och 18, samt vidare för att sätta huskanalerna 9 och 12 i inbördes förbindelse genom ventilkroppens kanal 15 samt huskanalerna 10 och 11 i inbördes förbindelse genom ven- tilkroppens kanal 14. I praktiken placeras huset i ett tillhö- rande instrument, såsom senare skall beskrivas, för automa- tiskt utförande av ventilrotationen.

Det observeras i fig. 7 att kapillärröret 23 visas med streck- ade linjer för att ange denna valmöjlighet i detta funktions- sätt, medan locket 21 visas med heldragna linjer.

Det skall vidare observeras att ventilkroppens 13 i fig. 5 och 7 visade rotationspositioner II är en och samma, och att den enda skillnaden är att blodprovet S finns inuti kapillärröret 23 i fig. 5 och inuti ventilkroppens kanal 14 i fig. 7.

I denna position, som är gemensam för båda funktionssätten, manövreras båda kolvarna 29 och 30 i positiv riktning (dvs. uppåt) för att förskjuta den bestämda volymen av utspädnings- medel D1 från cylindern 27 genom kanalerna 11, 14 och 10 in i kärlet 20 och för att förskjuta den bestämda volymen utspäd- ningsmedel D2 från cylindern 28 genom kanalerna 12, 15 och 9 in i kärlet 19.

Fig. 8 och 9 visar apparathuset 1 placerat i ett instrument med organ för att rotera vridventilkroppen 13 och för att ma- növrera kolvarna 29, 30 liksom organ för att utföra vissa mät- ningar.

Så: m visas i fig. 8 är ventilkroppen 13 försedd med två dia- metralt motsatta hål 36, 37. Då apparathuset placeras i in- strumentet, ingriper två drivarmar 38, 39 på en roterbar ven- 7l200C.doC; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 10 tildrivanordning 40 i var sitt av dessa hål, såsom syns i si- dovyn enligt fig. 9. Samtidigt ingriper två kolvdrivarmar 4la, 4lb i var sitt av de genomgående hålen 29", 30” i kolvstäng- erna 29', 30'. Ventildrivanordningen 40 är roterbar i dubbel- pilens R riktningar i fig. 8, och kolvdrivarmarna 40, 41 är vertikalt rörliga för att röra kolvarna i dubbelpilens P rikt- ningar i fig. 9. Sådan rörelse är företrädesvis samtidig för båda kolvarna.

Fig. 8 visar en situation motsvarande den enligt fig. 5, dvs. med blodprovet S inuti kapillärröret 23. Ett uppåtgående slag av kolven 29 kommer att leda utspädningsmedlet D1 genom kanalen 10 (se fig. 10) och åtminstone delvis genom kapillärröret 23, som har sin undre ände 25 införd i denna. Följaktligen kommer provet S att undanträngas uppåt från kapillärröret och strömma från dess övre ände 24 ned i kärlet 20, där det kommer att blandas med delar av utspädningsmedlet, som har passerat genom det ringformiga utrymmet l0', som är bildat mellan kapillärrö- rets undre ände 25 och kanalen 10. Ett följande nedåtgående slag av kolven 29 kommer att dra blandningen (S + D1) av prov S och utspädningsmedel D1 från kärlet 20 genom det ringformiga utrymmet 10' för att strömma in i cylindern 27. Ytterligare efterföljande slag enligt pilen P kommer att fullborda denna blandningsoperation, vilken är en förstastegsbländningsopera- tion. Samtidiga slag av kolven 30 i riktningarna P kommer en- dast att driva utspädningsmedlet D2 från cylindern 28 in i kärlet 19 och åter.

I det andra funktionssättet kommer ett uppåtgående slag av kolven 29 att förskjuta utspädningsmedlet D1 genom kanalen 14 och följaktligen medbringa den bestämda volymen av prov S in- uti kanalen 14 direkt till kärlet 20 i fall det inte finns nå- got kapillärrör 23 närvarande, och delvis genom detta rör om det är närvarande. Efterföljande slag enligt pilen P kommer 712000 .doc; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 11 att fullborda det första stegets blandningsoperation såsom i det första funktionssättet.

I fig. 8 visas en cirkel, som anger en ljusbana 42 genom cy- lindern 27. Denna ljusbana visas också i fig. 9 sträcka sig mellan en ljuskälla 43 och en detektor 44. Ljusbanan kan an- vändas till att först mäta ett referensvärde för utspädnings- medlet D1 och därefter ett värde efter det första stegets ut- spädningssteg, dvs. av det utspädda provet (S+ Dfl.

Fig. 10 visar situationen under den första blandningsoperatio- nen, då kolvarna rör sig fram och åter i pilarnas P riktningar för att fullborda blandningen. Kolvarna stoppas i en i fig. 11 visad mellanposition, där en huvuddel av det utspädda provet (S+ D1) i cylindern 27, och framför allt en bestämd volym av det förstastegsutspädda provet, lämnas i kanalen 14.

I ett följande steg roteras vridventilen moturs till sin tredje position III, där dess kanal 14 förbinder kanalerna 9 och 12 och dess kanal 16 förbinder kanalerna 10 och 11 (fig. 11). I denna rotationsposition innehåller kanalen 14 en bestämd volym av prov S och utspädningsmedel D1 (S+ D1), medan kanalen 16 fortfarande innehåller sitt ursprungliga innehåll av hemolysmedel H.

Uppåtgàende rörelse av kolven 29, såsom visas i fig. 12, för- skjuter det utspädda provet (S+D1) genom ventilkanalen 16 för att leda hemolysmedlet H från denna in i kärlet 20 för att blandas med förstastegsblandningen (S+D1) för att bilda en blandning (S+D1+H). Samtidig uppåtgàende rörelse av kolven 30 förskjuter utspädningsmedlet D2 från cylindern 28 genom ventil- kanalen 14, som innehåller en bestämd volym av förstastegsut- Detta förstastegsprov kommer sålunda att blan- das med volymen utspädningsmedel D2 i kärlet 19 för att åstad- komma ett andrastegsutspätt prov (S+DhD2). Efterföljande fram 71200c.doC; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 12 och återgående rörelse av kolvarna kommer att fullborda de två samtidiga blandningsprocesserna och ge ett slutligt utspäd- ningsförhàllande av typiskt 1:20O i cylindern 27 och kärlet 20 samt ett slutligt utspädningsförhållande av typiskt l:40.000 i cylindern 28 och kärlet 19.

Efter detta slutliga utspädningssteg utförs mätningarna på de två olika utspädda proven (S+D1+H) och (S+D1+D2) med det nämnda instrumentet. Utöver sina drivarmar innefattar instrumentet ett mätsystem med organ för att leda åtminstone delar av inne- hàllen i kärlen 19 och 20 förbi mätstationer, där partikelräk- ning utförs, liksom medel för att styra volymerna som skall mätas och medel för att skölja mätsystemets olika ledningar.

Sådana medel visas i fig. 8, 9, 13 och 14.

Mätsystemet innefattar två liknande ledningsgrenar 45a, 45b, en för vart och ett av kärlen 19, 20. Varje sådan gren börjar med ett nålparti 46a, 46b, som är riktat parallellt med ar- marna 38-41 för att genomsticka motsvarande membran 47a, 47b, som tätar öppningar 48a, 48b i den bakre husväggen 7, vilka står i förbindelse med kärlen 19 resp. 20.

Nålpartierna står i förbindelse med ledningarna 49a, 49b.

Dessa är försedda med cellräkningsstationer 50a, 50b, var och en omfattande en första elektrod 51a, 5lb, en öppning 52a, 52b och en andra elektrod 53a, 53b. Öppningarna är små hål, som medger statistiskt bara en blodkropp att passera i taget.

Medelst elektriska ledningar 54a, 55a resp. 54b, 55b kan en spänning pàföras över öppningarna, och varje förändring i mot- ståndet mellan elektroderna, som indikerar passage av en blod- kropp som skall räknas, kan detekteras av lämplig elektronisk utrustning i instrumentet, och summan av alla detekterade mot- stàndsändringar motsvarar antalet blodkroppar som har passerat igenom öppningen. 7l200c.doc; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 13 Var och en av ledningarna 49a, 49b är förgrenad i två under- grenledningar 56a, 56b resp. 57a, 57b. Ledningarna 56a och 56b leder till varsin behållare 58a, 58b, som innehåller en skölj- vätska F. Sköljvätskan fyller också ledningarna 56a, 56b lik- som ledningarna 49a, 49b inklusive nålpartierna 47a, 47b.

Ventiler 59a, 59b är monterade i ledningarna 56a, 56b mellan behållarna 58a, 58b och undergrenledningarna 57a resp. 57b.

Ventiler 60a, 60b är också monterade i ledningarna 57a, 57b.

Sköljvätskan F är fylld i ledningarna 56a, 56b till en nivå LF ovanför ventilerna 60a, 60b.

Väsentligen vertikala partier av ledningarna 57a, 57b är för- sedda med nedre räknestartdetektorer 6la, 6lb och övre räkne- stoppdetektorer 62a, 62b, som är åtskilda med bestämda av- stånd.

Efter fullbordande av de ovan med hänvisning till fig. l2 be- skrivna samtidiga blandningsoperationerna, och före påbörjande av partikelräkningsprocessen, stängs ventilerna 59a, 59b, me- dan ventilerna 60a, 60b öppnas. Vidare måste kolvarna 29, 30 föras till positioner, där nivåerna i kärlen 19 och 20 är be- lägna ovanför nålpartierna 46a, 46b, såsom visas i fig. 13.

Från dessa positioner förskjuts kolvarna ytterligare uppåt för att trycka kärlens 19, 20 respektive innehåll genom nålparti- erna 46a, 46b och in i ledningarna 49a, 49b. Under denna pro- cess kommer sköljvätskan i nålpartierna och ledningarna att förskjutas genom ledningarna 49a, 49b, innefattande elektro- derna 5la, 5lb, öppningarna 52a, 52b och elektroderna 53a, 53b, genom de öppna ventilerna 60a, 60b för att höja den ur- sprungliga nivån LF mot respektive undre detektor 6la, 6lb.

Det U) kall understrykas i detta skede av beskrivningen, att de på ritningarna visade olika ledningarna inte är ritade i rätta relativa skalor. I praktiken, och såsom kommer att vara uppen- 712OOC.dOC; 2003-03-20 10 15 20 25 521 252 14 bart för fackmannen, är volymerna i ledningarna 49a, 49b, in- nefattande nålpartierna 47a, 47b upp till de andra elektro- derna 53a, 53b, åtminstone lika med volymerna i ledningarna 57a, 57b mellan ventilerna 60a, 60b och räknestartdetektorerna 6la, 6lb.

Med andra ord är dimensioneringen av ledningarna sådan, att då spolvätskans nivåer i de vertikala ledningarna 57a, 57b har nått räknestartdetektorerna 6la, 6lb, skall resp. utspätt prov åtminstone ha nått sin tillhörande andra elektrod 53a resp. 53b.

Då sålunda sköljvätskans nivå har nått resp. räknestartdetek- tor 6la, 6lb, avges en signal till instrumentet att starta partikelräkning, dvs. att starta registrering av varje över elektroderna 5la, 53a resp. Slb, 53b detekterad motståndsänd- ring. Så snart nivåerna LF i ledningarna 57a, 57b har nått resp. övre detektor 62a, 62b, avges en räknestoppsignal till instrumentet, och de motsvarande resultaten kan lagras i in- strumentet och/eller visas på detsamma.

Under räkneprocessen når de utspädda blodproven aldrig längre längs ledningarna än till positioner väl före ledningarnas 49a, 49b resp. förgreningspunkt 49'.

Efter att räkneprocessen har fullbordats, återförs kolvarna 29, 30 till positioner, där nivåerna LF i ledningarna 57a, 57b är väsentligen som före starten av räkningen.

I detta skede stängs ventilerna 60a, 60b, ventilerna 59a, 59b öppnas och kolvarna 29, 30 sänks till sina bottenpositioner, såsom visas i fig. 14. Under denna process dras sköljvätska F från resp. behållare 58a, 58b genom ledningarna 56a, 56b för att fullständigt spola genom ledningarna 49a, 49b, innefat- 7l200c.dOC; 2003-03-20 521 252 15 tande de andra elektroderna 53a, 53b, öppningarna 52a, 52b, de första elektroderna 5la, 5lb och nålpartierna 46a, 46b.

I denna position är all eventuellt kontaminerad vätska inne- hållen i cylindrarna 27, 28. Då slutligen engångsapparatens hus l avlägsnas från instrumentet, kommer de elastiska membra- nen 47a, 47b att effektivt stryka av varje rest av utspätt prov från nålpartierna 46a, 46b. 712006 .dOC; 2003-03-20

Claims (15)

10 15 20 25 521 252 16

1. PATENTKRAV 11 Engångsapparat för användning vid blodprov och inrättad för samtidig utspädning av ett blodprov (S) i två olika ut- spädningsförhållanden, vilken apparat innefattar ett blockfor- mat hus (1) med i detta integrerade organ för att motta ett blodprov (S), organ för att innehålla ett utspädningsmedel, kolvorgan för att förflytta utspädningsmedel och utspätt prov, samt ventilorgan för att styra förskjutning av utspädningsme- del och utspätt prov, k ä n n e t e c k n a d a v, - ett första (19) och ett andra (20) kärl; - en första (27) och en andra (28) cylinder, som var och en har en rörlig kolv (29, 30) och var och en innehåller en bestämd volym av ett utspädningsmedel (D1, D2); - en vridventil (8, 13) innefattande en ventilkropp (13) med tre ventilkroppskanaler (14, 15, 16), som sträcker sig genom densamma, och är positionerbar i tre bestämda positioner (I, II, III), av vilka en (II) sätter kärlen (19, 20) i samtidig förbindelse med varsin av cylindrarna (27, 28) genom par av kanalerna (14/15, 14/16); - varvid ett av kärlen (20), som ett första organ för att mottaga ett blodprov, är inrättat att mottaga ett blod- provskapillärrör (23).

2. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v, att samtliga tre ventilkroppskanaler (14, 15, 16) är ur kommunika- tion med båda kärlen (19, 20) och båda cylindrarna (27, 28) i en första position (I) för ventilkroppen.

3. Apparat enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v, att i en andra position (II) för ventilkroppen (13) för- 71200C.dOC; 2003-03-20 10 15 20 25 30 521 252 17 binder en första av ventilkroppskanalerna (14) det andra kär- let (20) med den första cylindern (27), och förbinder en andra av ventilkroppskanalerna (15) det första kärlet (19) med den andra cylindern (28).

4. Apparat enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k- n a d a v en första huskanal (18), som mynnar i en första vägg (5) av huset (1), varvid denna kanal som ett andra organ för att mottaga ett blodprov är inrättad att mottaga ett blod- prov från en blodprovskanyl (33).

5. Apparat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d a v ett elastiskt membran (32), som täcker en mynning (l8') till den första huskanalen (18), varvid membranet är genomstickbart med kanylen (33).

6. Apparat enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d a V, att i ventilkroppens (13) första position (I) kommunice- rar den första huskanalen (18) med den första ventilkroppska- nalen (14) och att den första ventilkroppskanalen kommunicerar med en andra huskanal (17), som mynnar i en vägg (4) av huset motsatt den första väggen (5).

7. Apparat enligt krav 3 eller 6, k ä n n e t e c k n a d a v, att i en tredje position (III) för ventilkroppen (13) förbinder den första ventilkroppskanalen (14) det första kär- let (19) med den andra cylindern (28) och förbinder den tredje ventilkroppskanalen (16) det andra kärlet (20) med den första cylindern (27).

8. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d a v, att en tredje av ventilkroppskanalerna (16) innehåller ett hemolysmedel (H).

9. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d a v en öppning (48a, 48b) i vart och ett av 7l200c.doc; 2003-03-20 10 15 20 521 252 18 kärlen (19, 20) för att överföra åtminstone en del av vätske- innehållet i kärlen till varsin mätstation (50a, 50b).

10. Apparat enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a V, att varje öppning (48a, 48b) är täckt av ett genomstickbart membran (47a, 47b).

11. Apparat enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d a v en ljusbana (42) genom åtminstone en cylinder (27).

12. Apparat enligt något av kraven 1 - 11, k ä n n e - t e c k n a d a v, att ventilen är en vridventil med en roterbar ventilkropp (13).

13. Apparat enligt något av kraven 1 - 11, k ä n n e - t e c k n a d a v, att ventilen är en slidventil med en glid- bar ventilkropp.

14. Instrument för användning med apparaten enligt de föregå- ende kraven, k ä n n e t e c k n a t a v organ (38, 39, 40, 41) för att manövrera ventilkroppen (13) och kolvarna (29, 30) samt ledningsorgan (46a, 46b) för vätskeförbindelse med kärlen (19, 20) för att leda vätska från dessa till mätstationer (52a, 52b) i instrumentet.

15. Instrument enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t a v, att manöverorganen och ledningsorganen är samtidigt anslutbara till ventilkroppen (13), kolvarna (29, 30) och öppningarna (48a, 48b). 7l20OC .dOC,' 2003-03-20