SE524730C2

SE524730C2 - Blodprovsapparat

Info

Publication number: SE524730C2
Application number: SE0203435A
Authority: SE
Inventors: Ingemar Berndtsson; Lars Svensson; Lennart Niklason
Original assignee: Boule Medical Ab
Priority date: 2002-11-20
Filing date: 2002-11-20
Publication date: 2004-09-21
Also published as: US20060013740A1; JP2011017717A; JP2006506638A; EP1562707B1; US20110039298A1; SE0203435L; JP4675107B2; EP1562707A1; AU2003282642A1; US8304207B2; ES2618035T3; EP2263798A1; JP5425735B2; WO2004045770A1; SE0203435D0; EP2263798B1; US20080220464A1; US7608223B2; US7833746B2

Description

20 25 30 Q ~ a - a. m m s: u! c: .... ..

En engångs provtagningsanordning för en apparat för räkning av partiklar innehållna i en vätska, såsom blodkroppar i ett blodprov, är känd från WO 99/01742. Denna anordning kan utföra ett utspädningssteg.

En blodprovsapparat för att utföra spädning av en liten bestämd mängd av ett blodprov innehållet i ett kapillärrör beskrivs i US 6,284,548. Spädningen innefattar ett förspäd- ningssteg och ett slutspädningssteg.

En anordning för att späda och blanda ett flytande prov, såsom ett blodprov för att utföra ett CRP-test, beskrivs i WO 01/75416. Provet innehàlls i ett kapillärrör och blandas i ett första steg med ett spädmedel för att åstadkomma ett ut- spätt prov. I ett andra steg kan ett tredje medel, såsom an- tikroppar, blandas med det utspädda provet. Även om några av de tidigare kända anordningarna kan utföra två spädningar, är ingen av dem kapabel att göra två samtidiga utspädningar till skilda utspädningsförhållanden, vilket är önskvärt för att utföra exempelvis samtidig räkning av vita och röda blodkroppar.

En engångsapparat för användning vid blodprov, vilken har en av de nuvarande samuppfinnarna som ende uppfinnare, beskrivs i SE 0103877-7, inlämnad den 21 november 2001 och opublicerad vid föreliggande ansökans ansökningsdatum. Den anger en lös- ning på problemet att åstadkomma en sådan apparat, som medger samtidig utspädning av ett blodprov till två bestämda utspäd- ningsförhållanden. Den har också förmågan att inom sig behålla allt kontaminerat material.

Denna kända apparat omfattar ett blockformat hus med en första och en andra behållare; en första och en andra cylinder, som var och en i sig har en rörlig kolv och var och en innehåller 71610b.doC,' 2004-03-19 10 15 20 25 30 w ro 4> -4 w c: a u n . a.

I ~ Q . » . en bestämd volym av ett spädmedel; en ventil, innefattande en ventilkropp, som har tre ventilkroppskanaler, som sträcker sig genom densamma, och är positionerbar i tre distinkta positio- ner. I en position sätts behållarna i samtidig förbindelse med var sin av cylindrarna genom par av kanalerna. En av behål- larna är såsom ett första organ för att motta ett blodprov in- rättad att motta ett kapillärrör för blodprov. Även om denna apparat uppfyller de angivna ändamålen, har den nâgra olägenheter. En hänför sig till tillverkningen av det blockformade huset, vilket är dyrbart och komplicerat på grund av dess olika cylindrar och gör det olämpligt för sprutform- ning. En annan hänför sig till användningen av cylindrar som medel för att innehålla spädmedlet, och i cylindrarna rörliga kolvar för att förflytta spädmedlet. Detta yttrar sig i syn- nerhet under flygtransporter, då kolvarna tenderar att röra sig okontrollerat på grund av varierande omgivande lufttryck.

Föreliggande uppfinning har som ändamål att presentera en alternativ lösning på problemet att åstadkomma en engångsappa- rat för användning vid blodprovstagning, vilken medger samti- dig utspädning av blodprov till två bestämda utspädningsför- hàllanden och kan behålla allt kontaminerat material inom sig.

För att uppfylla detta ändamål föreslår föreliggande uppfin- ning den engångsapparat, som har de kännetecknande särdrag, som anges i bifogade patentkrav 1. Fördelaktiga utföringsfor- mer anges i de beroende patentkraven 2 - 7. Ett instrument för att styra apparaten anges i patentkravet 8 och ett förfarande för att styra apparaten anges i patentkravet 9.

Enligt föreliggande uppfinning anordnas ett blockformat hus eller en kassett med fördjupningar i åtminstone en av sina sidor. Fördjupningarna bildar och begränsar huvudpartier av behållare och kanaler i huset, vilka mynnar mot den sida av 71610b.d0C; 2004-03-19 10 m ra 4ï> »J cs: c: huset, i vilken de är formade. Ett membran är placerat över åtminstone partier av denna sida för att täta resp. behållare och kanaler och för att bilda en sida av desamma. Partier av membranet belägna över behàllarna är rörliga relativt hussi- dans plan för att orsaka en variation i trycket inuti behålla- ren, eller som svar pà en tryckvariation eller en volymvaria- tion i densamma. Kanalerna förbinder med varandra de olika behållarna och en i huset anordnad ventil för att styra flöde mellan behållarna.

En utföringsform av uppfinningen skall nu beskrivas under hän- visning till bifogade ritningar, pà vilka: Fig. 1 visar en perspektivvy av en kassett med behållare och kanaler i en av sina sidor, ett tillhörande provtagningsrör och ett fotometerarrangemang; Fig. 2 visar i perspektiv ett längsgående centralt snitt genom kassetten enligt fig. l; Fig. 2a visar en perspektivvy av kapillärhållaren; Fig. 3 visar en planvy av kassetten i dess transportposi- tion; Fig. 4 visar en planvy av kassetten i dess provtagnings- position och av provtagningsanordningen och ett parti av en fingertopp; Fig. 5 visar en planvy av kassetten vid dess första späd- nings- eller blandningsposition; Fig. 6 visar en planvy av kassetten i dess andra späd- nings- eller blandningspositon; Fig. 7 visar ett längsgående centralt snitt genom kasset- 7l610b.doc; 2004-03-19 lO 15 524- 7220 ; . n Q a. n.. .- ten efter linjen VII-VII i fig. 8; Fig. 8 visar en planvy av en halva av kassetten med partier av membranet bortskurna; Fig. 9 visar en perspektivvy av ventilsliden; Fig. 10 visar ett snitt genom kassetten efter linjen X-X i fig. 8, varvid mera i detalj visas anordningens funktion; och Fig. ll schematiskt visar mätningssteget och det efterföl- jande rengöringssteget.

En kassett 20 enligt föreliggande uppfinning visas i perspek- tiv i fig. 1. Den omfattar ett blockformat, företrädesvis gju- tet hus 21 av ett företrädesvis genomlysligt material. Det har en allmänt parallellepipedisk form innefattande motstående längre sidoväggar 22, 23, motstående kortare sidoväggar 24, 25, en bottensida 26 och ovansida 27. I den allmänt plana ovansidan 27 är format ett flertal fördjupningar, i denna utföringsform 6 relativt stora fördjupningar, som bildar be- hållare 28 - 33, och fyra relativt grunda fördjupningar, som bildar kanaler 34 - 39.

Ett membran 40 (fig. 2, 7, 8 och 10) är tätande anbringat mot husets 21 övre sida 27, så att det täcker alla fördjupningar, som bildar behållarna och kanalerna, och så att det tätar dem mot omgivningen.

Ett hål 41 sträcker sig centralt från den kortare sidoväggen 24 mot husets mitt (se i synnerhet fig. 2 och 7). Det innefat- tar ett yttre, relativt brett cylindriskt parti 4la, som med ett stympat koniskt mellanparti 4lb övergår i ett inre, rela- tivt smalt cylindriskt parti 4lc. 71610b.d0C: 2004-03-19 10 15 20 25 30 (II PÅ) »ß ~ z Lxl CD Q @ . . un Ett hål 42 förbinder hålpartiet 4la relativt nära dettas yttre ände med en ände av kanalen 34, vars motsatta ände mynnar i behållaren 28.

Vid den inre änden av hålet 41 förbinder ett hål 43 dess sma- lare parti 4lc med en första ände av kanalen 37, vars andra, motsatta ände ansluter till ett hål 44a, som mynnar i en öpp- ning 45, som sträcker sig på tvären genom huset 21 mellan det- tas längre sidoväggar 21 och 22. Öppningen 41 tjänar för att i huset 41 mottaga en hållare 46 för ett kapillärrör 47. Kapillärhållaren visas särskilt i fig. 1 och 2a och visas sektionerad i sitt helt införda till- stånd i fig. 7. Den omfattar en kropp 48, som passar i hålets 41 vidare parti 4la och har ett stympat koniskt parti 48a, som motsvarar hålets 41 stympat koniska parti 4lb. Ett huvparti 48b i den bakre änden av kroppen 48 anslår mot ett försänkt parti 24' av sidoväggen 24 kring mynningen av hålet 41 för att begränsa kapillärhållarens införingsdjup i hålet 41 (fig. 7).

Ett centralt hål 49, som sträcker sig från kapillärhållarens 46 främre ände upptar en huvuddel av kapillärröret 47, vars främre, fria ände mynnar nära där hålet 43 mynnar i hålets 41 smala parti 41c. Kapillärröret 47 har en mindre ytterdiameter än hålpartiets 41c innerdiameter, varigenom kvarblir ett ring- formigt utrymme 50 mellan kapillärröret och hålpartiets 41c vägg. Ett ringformigt spår 51 är format i kroppen 48, så att det är beläget mitt för hålet 41, och ett tvärhål 52 sträcker sig diametralt genom densamma för att mynna på motsatta stäl- len i spåret 51. Hålet 52 skär hålet 49, så att förbindelse upprättas mellan det ringformiga spåret 51 och kapillärröret 47 via tvårhålet 52 och därigenom från behållaren 28, genom kanalen 34, hålet 42, spåret 51, tvärhålet 52, kapillärröret 47 och hålet 43 till kanalen 37. 716l0b.d0C; 2004-03-19 10 15 20 25 30 n. .- Såsom delvis visas i fig. 1 och tydligare i fig. 7 har kapil- lärhållarens 46 kropp 48 en slits 53, som sträcker sig från dess främsta ände till det ringformiga spåret 51 och sålunda upprättar förbindelse mellan det ringformiga utrymmet 50 och det ringformiga spåret 51. Slitsen 53 gör också kapillärhàlla- ren flexibel för att underlätta införing av kapillärröret 47 i denna.

I öppningen 45 mynnar en resp. ände av kanalerna 35, 36, 37, 38 och 39. Resp. motsatta ände av dessa kanaler mynnar i behållarna 29, 30, 32 och 33.

Kanalerna 35 och 36 ligger i linje, liksom kanalerna 37 och 39. Kanalerna 35 och 37 är inbördes parallella, liksom kana- lerna 36, 38 och 39. Mellanrummet i sidled mellan kanalerna 35 och 37 är lika med det mellan kanalerna 36 och 39 liksom mel- lan kanalerna 39 och 38. Öppningen 45 tjänar att glidbart uppta en ventilslid 54, som visas i fig. 2 och 7 och separat i fig. 9. Den omfattar en parallellepipedisk kropp med motsatta parallella ytor 54a, 54b. I ytan 54a är formad en rak kanal 55, som sträcker sig i öppningens 45 tvärriktning och har en väldefinierad volym, typiskt 10 ul, och en L-formad kanal 56, med en första skänkel 56a, som sträcker sig i öppningens 45 tvärriktning, d.v.s. parallellt med den raka kanalen 55, och en andra skänkel 56b, som sträcker sig vinkelrätt mot den förra. Avståndet mellan kanalen 55 och den första skänkeln 56a är lika med mellanrum- met i sidled mellan kanalerna 35/37 och 36/39/38, och den andra skänkelns 56b längd är lika med mellanrummet mellan kanalerna 36 och 38. Öppningens 45 tvärsnittsform framgår bäst av fig. 10. Den in- nefattar ett centralt parti med parallella sidor 45a, 45b för att glidbart stödja ventilslidens ytor 54a resp. 54b. Ventil- 716l0b.doc; 2004-03-19 10 15 20 25 30 rn x: Jäs »a t. .- c: ø-o ..- sliden 54 är styrd i sidled av parallella lister 57, som upp- skjuter från ytan 45b. För att materialet mellan öppningens sida 45b och kroppens 21 bottenyta 26 inte skall böja sig på grund av ventilslidens införing i öppningen 45, är öppningen vidgad bortom listerna 47, och materialtjockleken är reducerad längs parallella delcylindriska fördjupningar 45c, 45d, var- igenom det återstàende materialet ges fjäderegenskaper, som tvingar ventilsliden 54 mot öppningens 45 yta 45a. Alternativt kan sliden göras med en viss grad av elasticitet för att säkerställa lämplig tätning.

I de motstående längre sidoväggarna 22 och 23 av huset är an- ordnade öppningar 58, 59, 60 och 61, som ger tillträde till behållarna 31, 32, 30 resp. 33. Efter fyllning av dessa behål- lare (se nedan) stängs öppningarna med pluggar, som är genomstickbara med en injektionsnàl eller liknande för att inspruta en vätska i eller dra en vätska ur resp. behållare.

Av pluggarna visas endast pluggarna 62 och 63, som tätar behållarna 31 resp. 32, i fig. 1.

Kassettens 20 driftssekvens skall nu beskrivas med hänvisning till fig. 3 - 6 som visar fyra på varandra följande steg.

I fig. 3 visas kassettens 20 förberedelse- eller transport- position. I förväg har en väldefinierad volym, typiskt 2 ml, av ett flytande spädmedel D1 ifyllts i behållaren 33, som har en kapacitet av typiskt 3 ml. Likaledes har en väldefinierad volym, typiskt 2 ml, av ett flytande spädmedel D2 fyllts i behållaren 30, som också har en kapacitet av typiskt 3 ml.

Spädmedlen är typiskt en isoton natriumkloridlösning. Vidare har en väldefinierad volym, typiskt 2 ml, av ett flytande hemolysmedel H fyllts i behållaren 32, som typiskt har en kapacitet av 2 ml (det skall här observeras, att ett torrt hemolysmedel kan användas som alternativ.) Slutligen har 716lOb.d0C; 2004-03-19 10 15 20 25 30 (J1 TJ \\J CN' (3 a - n . .o »en .- behållaren 31, som typiskt har en kapacitet av 3 ml, fyllts med en tvättvätska, typiskt isoton natriumkloridlösning.

Behållarna 29 och 30, som typiskt har en kapacitet av 1 ml, är tOHHHa.

I transportpositionen är kapillärhållaren 46 inte fullständigt införd i hålet 41. Ventilsliden 54 är i en position, där kana- lernas 35, 36, 37, 38 och 39 mynningar är täckta av släta, ofördjupade partier av ventilslidens yta 54a. Följaktligen är alla dessa kanaler stängda i förhållande till ventilsliden.

Fig. 4 visar provtagningspositionen. Kapillärhållaren har dra- gits ut ur hålet 41 och ett blodprov S tas med kapillärröret, såsom visas i fig. 4. Röret närmas till en bloddroppe B, som bildats på en punkterad fingertopp F, och droppen sugs in av kapillärverkan, så att den fullständigt fyller kapillärröret 46 med en bestämd provvolym S, typiskt 10 ul. Efter att provet har tagits, återinsätts kapillärröret i hålet 41 och trycks in till sin i fig. 7 visade insatta position. Det bakre partiet av kapillärhållarkroppen 48, som har en icke visad O-ring, tätar i denna position effektivt kroppen 48 i hålet 41.

Ventilsliden är fortfarande i sin ursprungsposition.

Fig. 5 visar det första utspädnings- eller blandningssteget.

Ventilsliden 54 är förskjuten så att en ände av dess tvärkanal 55 kommunicerar med kanalen 37 och den andra änden av densamma med kanalen 39. Eftersom det ringformiga spåret 52 är beläget mitt för hålet 42 i den helt införda positionen, är förbin- delse nu upprättad mellan behållaren 28 och behållaren 33.

Spädmedel D1 fås nu att strömma från behållaren 33 genom kana- len 39, ventilkanalen 55 och kanalen 37 in i hålets 41 rela- tivt smala parti 41c. Där riktas en del av flödet genom kapil- lärröret 47 och undantränger sålunda det där innehållna blod- provet S in i tvärkanalen 52 och det ringformiga spåret 51. 71610b.dOC; 2004-03-19 10 15 20 25 30 (I1 IJ -FÄ *J C “J Q - « | . oo ~.- .- En annan del av flödet riktas längs utsidan av kapillärrörets utskjutande ände in i slitsen 53 och från denna in i tvärkana- len 52 och det ringformiga spåret 51, där den möter blodprovet och blandas med detta och späder ut det. De två flödena slutar tillsammans i behållaren 28. Blandningen fås sedan att strömma tillbaka längs samma två vägar in i behållaren 33, där den blandas med återstoden av spädmedlet D1, som fortfarande finns där. Flödet fram och åter upprepas tills en riktig blandning har säkerställts. Då det första blandningssteget är fullbordat finns en bestämd volym av förstastegsutspätt prov (S+D1) kvar i ventilslidens kanal 55. Detta beror på de typiska volymförhàl- landena mellan behâllarna 28 och 33, som säkerställer att behållaren 33 aldrig kommer att tömmas. Med de typiska angivna volymerna är utspädningsförhållandet efter det första steget l:200.

Det andra utspädnings- och blandningssteget visas i fig. 6.

Ventilsliden 54 är ytterligare förskjuten, så att en ände av dess tvärkanal 55 kommunicerar med kanalen 35 och dess andra ände kommunicerar med kanalen 36, varigenom upprättas förbin- delse mellan behållarna 29 och 30. I ventilslidens förskjut- ning medbringas den bestämda volym av förstastegsutspätt prov, som tidigare har inneslutits i slidkanalen 55. Samtidigt bringas en ände av den L-formade kanalens 56 första skänkel 56a till förbindelse med kanalen 37, en ände av den andra skänkeln 56b bringas till förbindelse med kanalen 38 och skänklarnas 56a och 56b gemensamma andra ände bringas till förbindelse med kanalen 39. Sålunda är upprättad samtidig för- bindelse mellan behâllarna 28, 32 och 33.

Det andra blandningssteget innefattar två parallella delar.

En första del äger rum mellan behâllarna 29 och 30. Spädväts- kan D2 i behållaren 30 fås att strömma genom kanalen 35, in i 71610b.d0C; 2004-03-19 10 15 20 25 30 524 730 ll slidkanalen 55 och undantränga den inneslutna volymen av för- stastegsutspätt prov genom kanalen 36 och in i den ursprungli- gen tomma behållaren 29. Som tidigare fås blandningen sedan att strömma fram och tillbaka längs samma väg tills en riktig blandning har säkerställts. Denna första del av det andra blandningssteget stoppas med det tvåstegsutspädda provet (S+D1+D2) kvar i behållaren 30, vilket med de angivna typiska volymerna resulterar i ett utspädningsförhållande av l:40.000.

Detta utspädningsförhållande är typiskt för RBC-prov.

En andra del äger rum mellan behållarna 28, 32 och 33, varvid behàllarna 28 och 33 båda innehåller det förstastegsutspädda provet (S+D1) och behållaren 32 innehåller ett hemolysmedel H.

Vätskorna orsakas att strömma fram och åter mellan de tre be- hållarna tills en riktig blandning har säkerställts. Om hemo- lysmedlet är torrt, kommer det att successivt lösas upp under den upprepade spolningen av behållaren 32. Den andra delen av det andra blandningssteget stoppas med ett huvudparti av blandningen (S+D1+H) kvar i behållaren 33. Denna blandning har ett utspädningsförhållande av l:4OO med de angivna typiska volymerna, och är till för prov av vita blodkroppar.

Huset 21 är företrädesvis gjort av en genomlyslig plast. Detta möjliggör anordnande av en ljusbana 64 genom huset. Ett parti av behållaren 33 är format med en fördjupning 65, som har en noggrant bestämd längd och parallella ändväggar 66, 67. För- djupningen sträcker sig diagonalt över ett hörn av huset 21, och husets väggar 22 och 25 är formade med plana väggpartier 68, 69, som är parallella med resp. ändvägg 66, 67. Ljusbanan innefattar vidare en ljuskälla 69, företrädesvis en lysdiod, och en ljussensor 70. Ljusbanan möjliggör fotometrisk bestäm- ning av vissa parametrar hos den i behållaren 33 innehållna vätskan, såsom till att börja med ett referensvärde för späd- 71610b.d0C; 2004-03-19 10 15 20 25 30 - ~ ø ~ nu u.. .- 12 vätskan och fördjupningens 65 motstående väggar och sedan vissa värden hos den slutliga blandningen.

Andra undersökningar, som skall göras på de i behållarna 30 och 33 innehållna utspädda proven, innebär utdragning av vätska ur resp. behållare. Detta utförs med ett mätnings- system, som schematiskt visas i fig. ll. Det innefattar två ledningar 71, 72, som var och en börjar med ett nålparti 73 resp. 74. Nålpartierna insätts genom resp. plugg, som tätar öppningarna 60, 61, i resp. behållare 30, 33. Var och en av ledningarna 71, 72 är försedd med en cellräkningsstation, som var och en omfattar en öppning 75, 76. Såsom är känt inom tek- niken är öppningarna små öppningar, som statistiskt medger en- dast en blodkropp att passera i taget. Med hjälp av icke vi- sade elektriska trådar kan en spänning påföras över öpp- ningarna, och varje ändring i motståndet över öppningarna, som indikerar passage av en blodkropp som skall räknas, kan detek- teras av lämplig elektronisk utrustning, som ingår i systemet, och summan av alla detekterade motståndsändringar motsvarar antalet blodkroppar, som har passerat genom öppningen.

Var och en av ledningarna 71, 72 har en gren 77 resp. 78, innefattande en ventil 79 resp. 80 och ett mätparti 81 resp. 82. Mätpartierna är försedda med räknestartdetektorer 8la, 82a och räknestoppdetektorer 8lb, 82b, som är åtskilda definierade avstånd.

Grenarna 77, 78 är förenade till en gemensam ledning 83, som i sig har en ventil 84 och en pump 85. En gren 86 från ledningen 83 mellan grenarna 77, 78 och ventilen 84 har en ventil 87 och är öppen mot atmosfären.

Bortom resp. gren 77, 78 har ledningarna 71, 72 en ventil 88 resp. 89 och är förenade till en gemensam ledning 90, som i 7l6l0b.d0C; 2004-03-19 lO 15 20 25 30 m r o "trlå ss (k: o - . a o n. ..- .a 13 sin ände har ett nålparti 91 infört genom den icke visade pluggen 62 i den tvättvätska innehållande behållaren 31.

I mätningens startposition är ledningarna 71, 72 och möjligen också ledningen 90 fyllda med en vätska, typiskt samma isotona natriumkloridlösning som den i behållarna 30 och 31 använda.

Ventilerna 88, 89 och 87 är stängda, medan Ventilerna 79, 80 och 84 är öppna. Pumpen 85 startas för att dra vätska från be- hållarna 30 och 33. Då den ursprungliga vätskan i ledningarna 71 och 72 når resp. räknestartdetektor 8la, 82a, startar räk- ning i öppningarna 75, 76. Vätska från resp. behållare 30, 31 har då nått öppningarna. Räkningen stoppar då vätskan har nått resp. räknestoppdetektor 81b, 82b. Vätska från behållarna 30, 33 får då inte ha nått in i grenarna 77, 78.

Därefter stängs ventilen 84 och ventilen 87 öppnas, varefter vätska fås att återvända till behållarna 30, 33, varigenom vätskan i mätpartierna 81, 82 återförs åtminstone till räkne- startdetektorerna 8la, 82a. Sedan stängs ventilerna 79, 80 och 87, och Ventilerna 88 och 89 öppnas för att utföra ett rengö- ringssteg.

I rengöringssteget fås mer vätska att inkomma i behållarna 30 och 33, men dras nu från behållaren 31 åtminstone tills färsk vätska från denna har nått båda behållarna 30, 33. Med alla eventuellt kontaminerade föremål och vätskor säkert innehållna i kassetten dras nålarna 73, 74, 91 i denna position tillbaka och kassetten undanskaffas.

För att utföra förskjutning av vätskor från och till de olika behållarna finns olika metoder från att helt enkelt trycka ett finger mot ett parti av membranet 40 över en vald behållare till att utöva ett hydrauliskt eller pneumatiskt tryck över valda partier av membranen. Enligt föreliggande uppfinning föredras det att utöva ett vakuum över partier av membranet 71610b.dOC; 2004-03-19 10 15 20 en .fu 4E> »a (_\l c:- a - . - .o 14 motsvarande en vald behållare. För att utföra denna funktion placeras kassetten i ett i fig. 5 och 6 antytt instrument, in- nefattande också det i fig. ll visade mätsystemet. I fig. 10 visas bara en del av instrumentet. Det innefattar ett flertal vakuumdomer med ytterkonturer motsvarande de valda behållar- nas. En vakuumdom 92 visas vara belägen ovanför behållaren 28.

Den har en kant 93, som tätar mot membranet 40, och ett rör- formigt skaftparti 94, som är anslutbart till en icke visad vakuumkälla. Ett i domen 92 påfört vakuum orsakar membranet 40 att sträva att anta den vid 40a illustrerade uppåtriktade kon- vexa formen och sålunda att suga vätska in i behållaren 28 Ett va- kuum páfört på motsvarande vakuumdom tillhörande behållaren 33 från t.ex. behållaren 33 i positionen enligt fig. 5. orsakar vätska att dras från behållaren 28 och membranet att anta den vid 40b indikerade formen. Uppenbarligen skulle samma form bli resultatet av ett övertryck i vakuumdomen. Även om här har beskrivits en slidventil, är det uppenbart att andra slag av ventiler kan användas, såsom primärt en vridven- til.

Det ligger också inom ramen för föreliggande uppfinning att anordna en apparat med fördjupningar, som bildar behållare och kanaler, i fler än en av sina sidor, t.ex. i två motsatta si- dor, och en ventil mellan dessa sidor. 7l610b.d0c; 2004-03-19

Claims

10 15 20 25 (Il f J *rå *J (_14 (J ø n @ . ., -.- .. P A T E N T K R A V

1. l. Engångsapparat för användning vid blodprovstagning och in- rättad för samtidig spädning av ett blodprov (S) i åtminstone två olika utspädningsförhållanden, varvid apparaten innefattar ett hus (21), som i sig har integrerade organ (41) för att motta ett blodprov (S), ett flertal behållare 28 - 33) för spädmedel och utspätt prov samt ett flertal kanaler (34 - 39), kännetecknat av - fördjupningar i åtminstone en yta (27) av huset, vilka för- djupningar åtminstone delvis begränsar behållarna (28 - 33) och kanalerna; och - membranorgan (40), som tätar behållarna och kanalerna i förhållande till nämnda yta (27).

2. Engångsapparat enligt krav 1, kännetecknad av att membranorganet fullständigt täcker nämnda yta.

3. Engångsapparat enligt krav 1, kär1ne1:ec:kr1ad av ven- tilorgan (45, 54) inuti huset (21), som är styrbara för att leda spädmedel och utspätt prov mellan valda behållare.

4. Engångsapparat enligt krav 3, kännetecknad av att ventilorganen innefattar en ventilslid (54), som är glidbart styrd i en öppning (45) i huset.

5. Engångsapparat enligt krav l, kännetecknad av att partier av membranorganet (40), som tätar behållarna, är flexibla till följd av en mot dem utövad tryckvariation.

6. Engångsapparat enligt krav l, kännetecknad av en blodprovmottagande kanal (41) i huset, vilken står i förbin- delse med två av fördjupningarna, som bildar kanaler (34, 37). 7l6l0b.d0C; 2004-03-19 10 u ~ n » n. n vu u.. Q 16

7. Engångsapparat enligt krav 1, kännetecknad av att huset (21) är genomlysligt och i sig har integrerad en ljus- bana (64) för utförande av fotometrisk mätning på material innehållet i åtminstone en av behållarna (33) .

8. Ett instrument för att styra apparaten enligt krav 1, kännetecknat av tryckpåverkande organ (92) inrättade att utöva ett tryck mot åtminstone ett parti av membranorganet, som tätar en vald behållare (33) .

9. Förfarande för att styra en apparat enligt krav l, kän- netecknat av att ett tryck utövas på åtminstone ett parti av membranorganet, som tätar en vald behållare. 7l6l0b.doc; 2004-03-19