SE531014C2 - Kägla med ställbar KVS och konstant karaktäristik - Google Patents

Description

25 30 531 G14 och detta leder till att ventilen får en sämre förmåga att reglera flödet eftersom man endast har en liten del av den totala slaglängden kvar att reglera med.

De konstruktioner som finns idag har den principiella nackdelen att reglerventilen tillverkas för ett i förväg valt Kvs-värde. Detta betyder att man tillverkar ett antal ventiler för olika flödesmängder. Det finns standardiserade storleksförhållanden mellan dessa flödesmängder och detta innebär att en tillverkare måste tillverka och marknadsföra ett antal ventiler, som inom varje dimension omfattar flera Kvs-värden och detta för att täcka upp olika behov vad avser kravet på flödesmängdema.

Detta leder i sin tur till att alla andra aktörer såsom konsulter, grossister och installatörer får ett stort antal ventiler att hantera och detta för att kunna leverera en fullgod reglerfunktion för det enskilda driftfallet. Även i ett senare läge kommer krav på service- och underhåll att medföra att även dessa funktioner/aktörer måste lagerhålla och hantera ett stort ventilsortiment.

Syftet med föreliggande uppfinnlng är att motverka och så långtgående som möjligt undanröja ovannämnda problem, Dessutom skall uppfinningen föra teknikens ståndpunkt på detta område vidare i olika hänseenden. Dessa syftemål förverkligas enligt föreliggande uppfinning genom att en anordning av det inledningsvis beskrivna slaget i huvudsak är så beskaffad, som framgår i den kännetecknande delen av patentkravet 1.

Ytterligare kännetecken av och fördelar med uppfinningen framgår av följande beskrivning under hänvisning till bifogade ritningar, som visar ett föredraget, dock ej begränsande utföringsexempel. l beskrivningen har uppfinningen monterats i en konstruktion som endast är ett exempel på en applikation av uppfinningen. Den primära delen i uppfinningen är den speciellt utformade käglan som samverkar med ett säte och en slöja. En slöja, ett samlingsbegrepp som är allmänt inom t ex WS-tekniken, när det gäller strypning eller styming av flöden, är en form av skärmvägg som, iden nu aktuella uppfinningen, är utförd så som framgår av beskrivningen och av figurerna. Dessa delar, det vill säga säte, kägla och slöja kan således monteras i andra utförandeformer av ventilhus till kompletta ventiler. l det nu visade och beskrivna utförandet av en reglerventil föreställer i detalj : Fig.1 ett exempel på utförande av en komplett ventil enligt uppfinningen.

Fig.2A, 2B och 2C exteriörbilder av ett komplett överstycke Fig.3 grafer som visar funktionen hos ventilen 10 15 20 25 30 531 Ûfilå Fig.4 A och 4B exteriör- och snittvy av kägla Fig. 1 visar endast ett exempel på hur en ventil enligt uppfinningen kan se ut. Det kan naturligtvis finnas utförandeformer som awiker och där reglerdelen, de viktiga komponentema ett ventilsäte 4, ett komplett överstycke 6 med en kägla11 och en slöja 14 - som exempel kan vara kombinerade med en differenstrycksfunktion och sammanbyggd med reglerdelen till en enhet. Det utmärkande för föreliggande uppflnning är de element, de konstruktionsdetaljer, som tillsammans ger reglerfunktionen och att dessa sedan kan kombineras med andra funktioner typ differenstryckstyming eller med avstängningsfunktioner, är lösningar som är uppenbara för en fackman inom området.

Fig. 1 visar således en komplett ventil 51 i en snittvy och där ett ventilhus 1 med en invändigt företrädesvis gängad tilloppsanslutning 2 och med en retursida med en motsvarande gängad returanslutning 3. På ventilhuset 1 finns även en anslutningsstos 5 för ett komplett Överstycket 6. Överstycket 6 är inpassat i anslutningsstosen 5 och är fixerad med en låsmutter 9.

För mätning av tryck eller temperatur finns anslutningar, med monterade mätnipplar. För tilloppssidans högtrycksnivå finns en mätnippel 7 och för retursidans lågtryoksnivå finns en mätnippel 8. Mätnipplama 7 respektive 8 är standard komponenter hos tillverkaren och deras funktion och uppbyggnad finns beskriven i tidigare patentskrifter, exempelvis i SE 465 636. l en installation ansluts den kompletta ventilen 51 till ett rörsystem via anslutningama 2 och 3 och dessutom kompletteras överstycket 6 med någon fomw av ett ställdon- inte visat i fig.1 - som styr en spindels 12 axiella rörelse och därmed en kägla 11 och dess höjdläge relativt ett ventilsäte 4 och en genomströmningsöppning 10 i ventilhuset 1. När käglan förflyttas uppåt från ventilsätet 4 öppnas genomströmningsöppningen 10 från ventilens tilloppssida till dess retursida.

I fig.1 har käglan 11 förflyttats upp från sitt stängda läge. l sitt stängda läge tätar käglan mot ventilsätet 4 med en tätningsrand 13, som löper runt hela käglan.

Käglan kan dessutom vridas runt sin längdaxel, för att därmed inta olika lägen relativt en slöja 14 med vilken käglan samverkar. Vridningen av käglan sker med en ratt 33 eller ett förinställningsverktyg som monteras på Överstycket 6, när denna vridning eller inställning av käglan skall göras. Ratten beskrivs närrnare nedan.

Käglan vrids via en hylsa 15. l hylsan 15 är spindeln 12 monterad och rotationsmässigt 10 15 20 25 30 531 014 fixerad medels samverkande splines 16 - eller likvärdig rotationsmässig låsning. Dessa splines är med fördel placerade på spindelns 12 periferi och samverkar där med spiines placerade på hylsans innerdiameter. Spindeln 12 kan däremot förflytta sig i axíell led relativt hylsan 15.

Slöjan 14 är monterad i ett bestämt läge rotationsmässigt i anslutningsstosen 5. Hylsan 15 kan däremot roteras relativt slöjan, men hylsan kan endast monteras i ett läge relativt anslutningsstosen 5 och detta betyder att även spindeln 12 och käglan 11 har ett känt läge relativt anslutningsstosen 5.

Genom de inbördes sammankopplade lägena mellan spindeln 12, käglan 11, hylsan 15 och slöjan 14 har det skapats förutsättningar för att alltid veta var käglan befinner sig rotationsmässigt relativt slöjan. Detta är en av förutsättningarna för att ventilen skall kunna levereras och installeras med ett känt inställningsläge eller vridningsläge hos käglan relativt en öppning 25 i slöjan 14.

Rent visuellt kan det aktuella vridningsläget visas på olika sätt. Så kan t ex en ratt 33 monteras på en toppdel 35 hos hylsan 15.

Ratten eller förinställningsverktyget 33 har med fördel en anslutningsdel nedtill som samverkar med en övre del 36 hos hylsan 15, där den övre delen med fördel är försedd med splines eller liknande alternativ utformning av den övre delen 36 hos hylsan. Pâ en del av omkretsen hos den övre delen 36 finns ett fasat plan 42. Ratten 33 har med fördel en motsvarande utformning som innebär att ratten därmed är rotationsmässigt styrd relativt hylsan 15.

Ratten är med fördel försedd med någon form av sifferindikeringar på sin yttre periferi och eftersom rattens vridningsläge är fixerat! känt relativt hylsan15 är den även fixerad/känd relativt käglan.

En vridning av ratten leder därmed till att käglans läge förändras relativt slöjan.

Ratten 33 med sin sifferindikering kan ställas in mot någon form av indexläge på ventilhuset. Så kan t ex indexläget vara ett knaster 27 eller en tunga vid ett övre anslutningsplan 28 hos mätuttaget 8. Knastret eller tungan 27 har därmed ett bestämt läge relativt monteringsläget för det kompletta överstycket 6.

Ratten 33 är endast ett förinställningsverktyg.

För att i ett driftläge, efter installationen, manövrera käglan i axíell ledd måste den kompletta ventilen förses med någon form av ställdon som styr käglans rörelse. Detta ställdon är ej närmare beskriven i denna ansökan. Det finns ett antal ställdon som kan monteras på en ventil enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 531 G14 Det kompletta överstycket är uppbyggt enligt följande.

På spindeln 12 monteras käglan 11 i ett bestämt rotationsmässigt läge. Käglans läge bestäms av att spindeln har ett avfasat plan 24 - se fig. 2B - eller likvärdigt, som samverkar med motsvarande plan hos käglan. Spindeln 12 är i sin tur inpassad i hylsan 15 via splines 16. Dessutom finns ett avfasat eller på likvärdigt sätt Specialutformat område på spindelns periferi, där splinsen är avfasade och där denna del samverkar med en motsvarande del i hylsan. Därmed kan spindeln 12 endast monteras i ett enda läge relativt hylsan 15. Detta betyder således att även käglans 11 och hylsans 15 läge är inbördes bestämda. Även slöjan 14 fixeras rotationsmässigt i samband med monteringen av det kompletta överstycket 6 i anslutningsstosen 5, genom att slöjan har ett utstickande parti 18 - se fig. 2B - som passar in i ett motsvarande spår 17 i anslutningsstosen 5. Slöjan är således fast monterad i anslutningsstosen. Slöjan har en nedre del 19 som står, dessutom pressad av fiäderkraften från en fläder 20, mot ventilsätet 4. Slöjan kan således varken rotera eller förflyttas axiellt relativt anslutningsstosen 5. l vissa applikationer kan ventilen enligt uppfinningen kombineras med ställdon som har en styrd fram- och .återgående rörelse och i ett sådant fall föreligger inte något krav på fiädem 20, utan i ett sådant fall kan någon form av fjäderelement placeras mellan hylsan 15 och slöjan 14 för att säkerställa slöjans läge relativt ventilsätet 4.

Arbetsgången vid montering av det kompletta överstycket år lämpligen enligt följande.

Först monteras spindeln 12 i hylsan 15. En O-ring 21 respektive en O-ring 22 monteras.

En O-ring 23 monteras på käglan. Fjädern 20 placeras mellan hylsan 15 och slöjan 14 och ljädem pressas samman så att käglan 11 kan monteras. Käglan monteras - pressas eller likvärdigt- på spindeln 12. Överstycket förs ned i anslutningsstosen 5 och fixeringen i axiell led sker med en låsmutter 9 som gängas på en hals 29 hos anslutningsstosen 5. Låsmuttem 9 pressar ett plan 30 hos hylsan 15 som i sin tur pressar slöjans nedre del 19 ned mot ventilsätet 4 som utgör stopp för överstycket 6.

Fjädem 20 har som funktion att föra spindeln till sitt övre läge, det vill säga att käglan alltid öppnas så långt som ett eventuellt ställdon tillåter.

För att täta av spindeln mot ett eventuellt yttre läckage finns O-ringen 21 som fixeras av en packboxmutter 31. Muttern 31 har ett antal, lämpligen 2, urtag 32 för montage av muttem 31. 10 15 20 25 30 531 C114 För att förhindra ett läckage mellan överstycket 6 och anslutningsstosen 5 finns en O-ring 22 monterad i ett 0-ringsspår 34 på hylsan 15.

För att balansera de statiska krafter som uppstår då ventilen är stängd är käglan 11 tryckavlastad. Genom ett hål 40 i spindeln 12 leds det statiska trycket från käglans undersida upp till dess ovansida. Därmed erhålls en balans mellan de krafter som påverkar käglan underifrån respektive ovanifrån och detta för att inte behovet av stora ställkrafter skall uppstå, vilket är fallet om ventilen skall stängas i det fall att käglan inte är avlastad.

Fig.2A visar en principiell exteriör vy av det kompletta överstycket 6.

Av figuren framgår att hylsan 15 har en toppdel 35 med en taggad del 36. Denna taggade del har ett fasat plan 42 och mot detta fasade plan 42 finns ett motsvarande fasat parti i ratten 33. Därmed är rattens 33 montageläge relativt hylsan 15 entydigt. Ratten har lämpligen ett antal siffror på sin periferi och, som beroende på inställt vridningsläge, anger ett siffervärde som kan avläsas mitt för knastret 27 vid anslutningsplanet för mätuttaget 8 och dess övre anslutningsplan 28. Siffervärdet är kopplat till den vridning som käglan har utfört relativt ett utgångsvärde. I fig.2A ser man slöjan 14 med sin öppning 25. Öppningen har en utsträckning längs slöjans periferi - och en höjd - som är vald så att den vid samverkan med käglan 11 och dess fasonering, ger möjlighet att förändra det genomströmmande flödet från ventilens tilloppssida till retursida på det sätt som är karaktäristiskt för en reglerventil med till exempel en EQ-funktion. I fig.2A har även ett principiellt ventilsäte 4 angivits med ett ringparti 37. Detta ringparti har markerats för att förenkla/förbättra åskådligheten. Ventilsätet är naturligtvis i verkligheten en del av ventilhuset 1, vilket framgår av fig.1.

I fig.2A är käglan 11 åskådliggjord i ett läge där käglan har öppnats relativt ventilsätet. l fig.2B ser man det kompletta överstycket 6 i en vy snett underifrån. l denna fig. är käglan i det läge som ger maximal öppning av genomströmningsöppningen. Den maximala öppningen uppstår när käglan 11 är vriden så att en maximalt bearbetad flank 38 hos käglan ligger mitt för en öppningskant 39 på slöjan, samtidigt som käglan är i sitt högsta öppningsläge axiellt sett, det vill säga högst upp relativt ventilsätet 4. Detta läge hos käglan relativt slöjan och sätet ger således maximal öppning och därmed maximalt flöde genom reglerventilen. Detta maximala flöde anges på faoksprâket som ventilens Kvs- värde. 10 15 20 25 30 531 G14 För att veta att man ställt in ventilen för det maximala flödet, det vill säga till det Kvs-värde som erhålls med inställningen enligt ovan, används förinställningsverktyget eller ratten 33, med vilken man vrider hylsan 15 - och därmed spindeln 12 med käglan 11 - till ett siffervärde - säg 10 - som motsvarar det maximala öppningsläget och där siffran 10 då skall stå mitt för knastret 27 vid anslutningsplanet 28 hos mâtnippeln 8.

Fig.2C visar ett alternativt läge hos käglan 11 relativt slöjan 14. l detta driftfall har käglan vridits ett antal grader, vilket medför att slöjan i detta läge skärrnar av den del av käglan som omfattar en maximalt bearbetad flank 38. Den del av käglan som i detta fall samverkar med slöjans öppning 25 har en annan fasonering som innebär att öppningen, eller genomströmningsöppningen 10 mellan käglan, sätet och slöjan inte blir lika stor som i fallet enligt fig.2B.

I detta fall erhålls ett nytt Kvs-värde för ventilen och eftersom käglan har vridits - hylsan 15 har vridits lika mycket- kan man med förinställningsverktyget eller ratten 33 läsa av ett nytt, lägre siffervärde mitt för knastret 27 vid anslutningsplanet 28 hos mätnippeln 8.

Genom ytterligare vridning av hylsan/käglan kan återigen nya Kvs-värden erhållas hos ventilen.

Det helt nya med den föreliggande uppfinningen är att, trots de olika Kvs-värden hos en och samma ventil, har ventilen i alla dessa driftfall, som exempel en karaktäristik som motsvarar en EQ-funktion.

Uppfinningen ger den unika situationen att man med en och samma ventil kan välja ett antal Kvs-värden och där man trots denna flexibilitet erhåller en reglerkaraktäristik som är densamma oavsett vilket Kvs-värde som väljs.

Dessutom föreligger en maximal reglemoggrannhet eftersom ventilen alltid kan arbetar med käglans/ventilens hela lyfthöjd.

Konstruktionen enligt uppfinningen innebär att en och samma ventil kan användas även om flödeskravet - Kvs-kravet - varierar från installation till installation. Ett exempel på fördel är att man kan välja en ventildimension som sammanfaller med tillopps- och returledningens. Inga övergångsdetaljer mellan olika dimensioner behövs, vilket kan vara fallet med de konstruktioner som finns idag. Hur stort spann som ventilen skall arbeta inom, det vill säga hur många standardiserade Kvs-värden som ventilen skall motsvara, kan väljas. Tillverkaren kan avgöra detta. En annan faktor som styr detta är att ett stort 10 15 20 25 30 531 G14 antal Kvs-värden ger en begränsning av bredden hos slöjans öppning 25, eftersom käglan naturligtvis inte kan vridas mer än 360° minus bredden på öppningen 25.

Genom att ventilen omfattar ett antal Kvs-värden blir naturligtvis tillverkning och därmed lagerhållning i olika användarled enklare och mer kostnadseffektiv.

En annan stor fördel med uppfinningen ifråga är att det finns möjlighet att ändra Kvs- värdet efter det att ventilen är installerad, eftersom det verkliga driftfallet kanske inte är helt i överensstämmelse med det kalkylerade. Eftersom ventilen kan förinställas steglöst kan naturligtvis Kvs-värdet väljas helt fritt och inte nödvändigtvis vara kopplat till standardvärden.

Fig.3 visar ett exempel på samband mellan flödet som funktion av lyfthöjden hos ventilkäglan för den aktuella uppfinningen. Grafen gäller vid ett konstant differenstryck över ventilen. Om man antar att den värmeavgivande apparaten som ventilen reglerar flödet för, avger 50 % av föreskriven effekt när flödet är 20 % av det föreskrivna, skall i detta fall ventilen ge 20 % flöde när den är öppen till 50 %. Betyder att när ventilen är öppen till 50 % blir effekten också 50 %. När detta samband stämmer för alla flöden har ventilen en logaritmisk funktion, eller en modifierad logaritmisk karaktäristik - en EQM- funktion.

Den nu aktuella uppfinningen har genom utfonnningen av käglan, den unika egenskapen att detta samband mellan lyfthöjd, flöde och effekt upprätthålls även om flödet vid 100 % lyfthöjd varieras, det vill säga för olika Kvs-värden, för en och samma ventildimension.

Käglans utformning framgår av fig.4.

Företrädesvis är käglan tillverkad via gjutning och då företrädesvis av en plastkvalitet som klarar de temperaturnivåer som förekommer och som nonnalt ligger under ca 150° C, och den nötning som orsakas av det strömmande mediet.

I fig.4A visas en snittvy av käglan 11 och där spindeln 12 med dess hål 40 även finns angiven. Käglan är monterad på spindeln via presspassning eller annat varaktigt monteringssätt. Tätningsranden 13 utgör den yta som möter ventilsätet 4 när käglan stängs. För att täta och styra käglan mot slöjan 14 är O-ringen 23 monterad i ett O- ringsspåret 43. lfig. 4B framgår att käglan har ett fasat spår 41 som samverkar med motsvarande plan hos spindeln 12 och detta för att rotatlonsmässigt låsa spindel och kägla till varann i ett givet läge. I fig. 4A och 4B framgår schematiskt hur en flank 44 hos käglan förändras längs 10 15 20 25 30 531 Üfië käglans periferi. I exemplet med en kägla för en ventil med logaritmisk funktion bearbetas käglans flank i form av en evolvent vars form är kontinuerligt växande från en minimiradie 46 - Rmin - ut till en maximalradie 47 - Rmax - 360° senare och där Rmax är lika med käglans radie direkt under en tätningsrand 13. Övergången mellan de båda radiema 46 och 47 sker vid en vinkelrät kant 45.

Käglans profil i höjdled är även den profilerad, så att den vid kanten 45 startar med Rmin 46 vid sin nedre kant, vid en botten 50, för att högst upp ansluta till Rmax 47. Vid kanten 45 och dess nedre, inre kant, har flanken sin maximala böjning eller en maximal bearbetning 38.

Vid ett tänkt snitt 180° vridet relativt kanten 45 startar således profilen vid botten 50 med radien ( Rmin + Rmax ) /2 för att upptill även där ansluta till Rmax.

Såsom framgår av tig.2B sammanfaller kant 45 med slöjans öppningskant 39 i det fall att det maximala Kv-värdet = Kvs-värdet är önskvärtfinställt för ventilvarianten. När käglan 11 är vriden till detta läge erhålls det största radiella spelet mellan käglan 11 och slöjan 14. I höjdled är flanken 44 lika stor runt hela periferin och flankens översta del har dessutom samma diameter runt om och flanken 44 möter där tätningsranden 13, som i sin tur går vinkelrätt mot flanken 44 och ut till käglans ytterdiameter 49. Genom att flanken 44 har en kontinuerligt ökande basradie, den radie som finns vid käglans botten 50, från Rmin 46 till Rmax 47 kommer således den spalt som bildas mellan flanken 44 och en invändig radie 48 hos slöjan att minska kontinuerligt när käglan vrids till ett nytt läge. Det är denna spalt och dess kontinuerliga förändring, som ger ventilkonstruktionen dess unika möjlighet att förändra genomströmningsöppningen 10, så att det önskade flödet genom ventilen alltid motsvarar önskad mängd iförhållande till öppningsgraden hos ventilen. I och med att käglan även förflyttas i axiell ledd när ventilen öppnas, kommer även på grund av denna axiella rörelse spalten mellan käglan och slöjans innerdiameter att successivt ökas eftersom slöjans öppning 25 kommer att befinna sig längre ned mot käglans botten 50 och därmed längre ned och längre bort från flanken 44 och som en följd därav kommer det utrymme eller den öppna ytan mellan flanken 44 och slöjans öppning 25 att öka med ökad axiell förflyttning av käglan upp från ventilsätet 4.

Matematiskt kan detta beskrivas som att ytan mellan flanken 44 och slöjans öppning 25 är : A = f(x) * f(y) där x är en funktion av rotationen hos käglan och y är en funktion av den axiella rörelsen. 10 15 20 25 531 CW!!- 10 STYCKLISTA 1= ventilhus 3= returanslutning 5= anslutningsstos 7= mätnippel 9= låsmutter 1 1= kägla 13= tätningsrand 15= hylsa 17= spår 19= nedre del 21 = O-ring 23= O-ring 25= slöjans öppning 27= knaster 29= hals 31= packboxmutter 33= förinställningsverktyg/ ratt 35= toppdel 37= ringparti 39= öppningskant 41 = spår 43= O-ringsspår 45= kant 47= Rmax 49= ytterdiameter 51= komplett ventil 2= tilloppsanslutning 4= ventilsäte 6= komplett överstycke 8= mätnippel 10= genomströmningsöppnlng 12= spindel 14= slöja 16= splines 18= utstickande parti 20= fiäder 22= O-ring 24= avfasat plan 26= ovansida 28= övre anslutningsplan 30= plan 32= urtag 34= O-ringsspår 36= övre del 38= max bearbetad flank 40= hål 42= fasat plan 44= flank 46= Rmin 48= invändiga radie 50= botten

Claims (9)

10 15 20 25 30 531 814 11 PÅTENTKRAV

1. Anordning för flödesreglering av ett medium i ett värme- eller kylsystem bestående av en komplett reglerventil (51), med ett ventilhus (1) innehåller en tilloppsanslutning (2) och en returanslutning (3) och ett ventilsäte (4) samt att den kompletta reglerventilen innehåller en mätnippel (7) respektive (8) för mätning av tryck- eller temperatumivåer, samt en anslutningsstos (5) med ett ventilsäte (4) och med ett monterat komplett övertycke (6) omfattande en kägla (11) som är monterad på en spindel (12) och där spindeln är rotationsmässigt fixerad och monterad i en hylsa (15) men axiellt flyttbar i hylsan med ett ställdon som monteras på en övre del (36) hos hylsan (15), i samband med idrifttagande av ventilen/anläggningen och där hylsan är utformad att samverka med ett förinställningsverktyg eller en ratt (33) med vilken hylsan (15) och därmed käglan (11) är vridbar till önskade lägen relativt en slöja (14) som har en öppning (25) som käglan (11) samverkar med och att öppningens storlek varierar beroende på käglans höjd- och vridningsläge relativt den i anslutningsstosen (5) fast monterade slöjan (14), kännetecknad därav att, ett maximalt flöde genom den kompletta ventilen (51) steglöst minskas med bibehållen flödeskaraktäristik oavsett det valda maxflödet, det valda Kvs-värdet, genom att käglan (11) är vridbar relativt öppningen (25) i slöjan (14) och även axiellt förskjutbar med ökande öppningsgrad relativt öppningen (25) vid successiv öppning/lyftning av käglan/spindeln medels ställdonet.

2. . Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav att, den kompletta ventilen (51) reglerar flödet enligt en logaritmisk funktion, eller en modifierad logaritmisk karaktäristik - en EQM-funktion - alternativt enligt en linjär eller likvärdig funktion och detta även när det valda Kvs-värdet förändras, genom att käglan (11) har en bearbetad flank (44) vars form är kontinuerligt växande i ett bottenplan (50) från en minimiradie Rmin (46) ut till en maxímalradie R max (47) och att käglan även i höjdled är profilerad och växer från Rmin (46) vid botten (50) ut till Rmax (47) uppe vid en tätningsrand (13).

3. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att reglerfunktionen bestäms av käglan (11) som är monterad i ett fixt läge relativt spindeln (12) som i sin tur är rotationsmässigt fxerad i hylsan (15) som i sin tur är rotationsmässigt monterad i det kompletta överstycket (6) som är fixerad i anslutningsstosen (5) och relativt ett index, 10 15 20 25 30 531 C114 12 ett knaster (27) på ett anslutningsplan (28) för mätuttaget (8) och därmed är käglans (11) rotationsmässiga monteringsläge känt relativt knastret (27).

4. . Anordning enligt patentkrav 3, kännetecknad därav, att käglan (11) roteras med hylsan (15) och där hylsan har en toppdel (35) där ett förinställningsverktyg eller en ratt (33) är entydigt, rotationsmässigt fixerad och där ratten (33) företrädesvis har ett antal siffror på sin periferi och, som beroende på inställt vridningsläge, anger ett siffervärde som avläses mitt för knastret (27)och där slffervärdet är kopplat till den vridning som käglan har utfört relativt det kända utgångsläget/montageläget.

5. . Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att i det kompletta överstycket (6) är slöjan (14) fast monterad i ett bestämt rotationsmässigt läge relativt anslutningsstosen (5) och därmed är en öppning (25) i slöjans periferi lägesbestämd relativt käglan (11).

6. . Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att käglan (14) med sin bearbetade flank (44) vars höjd år lika stor längs hela käglans periferi och som går från en botten (50) hos käglan upp till en tätningsrand (13) som sträcker sig vinkelrätt ut från flanken (44) och att flanken (44) har en minimiradie Rmin(46) vid botten (50) och en maximal radie Rmax(47) där tätningsranden (13) ansluter till käglans periferi.

7. . Anordning enligt patentkrav 6, kännetecknad därav, att övergången mellan de båda radierna Rmin (46) och Rmax(47) sker vid en mot käglans periferi vinkelrät kant (45) vid flanken (44) och att således övergången från minimiradien till maximalradien sker efter att flanken 44 roterats 360°

8. . Anordning enligt patentkrav 1 och 6, kännetecknad därav, att flanken (44) i höjdled har en profil som vid kanten (45) i sin nedre del startar vid radien Rmin (46) för att högst upp ansluta till Rmax och att denna flankprofil successivt minskar sin böjda form, för att i ett läge 360° senare utgöra en rak flank/linje mellan botten (50) och upp till tätningsranden (13). 53% C114 13

9. Anordning enligt patentkrav 8, kännetecknad därav, att den spalt som bildas mellan flanken (44) och slöjans invändiga radie (48) minskar eller ökar kontinuerligt när käglan vrids relativt slöjan och dess öppning (25) och att denna spalt även förändras vid käglans radiella rörelse och att dessa förändrade lägen hos käglan (11) relativt 5 slöjan (14) och dess öppning (25) ger en kontinuerlig förändring av genomströmningsöppningen (10), så att det önskade flödet genom den kompletta ventilen (51) alltid motsvarar önskad flödesmângd i förhållande till öppningsgraden - lyfthöjden och vridningsläget. 10 10.Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att den kompletta ventilen (51) flödesmässigt, vid vridning av käglan (11) förinställs steglöst till valfria Kvswärden.