SE536748C2 - Virkestransportfordon - Google Patents

Description

25 30 536 748 För virkeslastbilar är det vanligt förekommande att själva lastbilen bär en lastkran med vilken lastbilens förare kan utföra lastningen av virket själv vid det virkesavlägg invid en väg där virket skall hämtas och köras till t ex ett sågverk, massabruk eller värmeverk. Sådana lastkranar sitter oftast montera- de i den bakre änden av själva lastbilen, d v s i utrymmet mellan lastbilen och en efter lastbilen kopplad släpvagn. Längden av lastbilens lastutrymme är normalt avsevärt kortare än längden av släpvagnens lastutrymme. För att be- gränsa lastkranens storlek och räckvidd, och därvid sänka såväl dess vikt som kostnad, och ej behöva göra den så lång att kranen når att lasta virke även i den bakersta änden av släpvagnen, har det blivit vanligt att utforma släpvagnar med ett s k skjutbord, d v s att utforma virkesbärarenheterna, in- begripande en liggande virkesbanke, på vilken virket vilar, och i vardera än- den av denna upprättstående virkesstakar, vilka är avsedda att hålla ihop vir- ket i sidled såsom en virkestrave, förskjutbara i släpvagnens längdutsträck- ning. Normalt görs detta genom att alla virkesbärarenheter utom den första, räknat från släpvagnens främre ände, kan förskjutas framåt vid lastningen så att även en förhållandevis kort kran enkelt kan nå att först lasta en virkestrave i de bakersta virkesbärarenheterna (minst två virkesbärarenheter), vilka är förbundna via ett skjutbord, och när dessa är fullastade kan de förskjutas bakåt till sina avsedda lägen iden bakre änden av släpvagnen. Eventuellt lastas därefter en mittre virkestrave på liknande sätt, d v s under förutsättning att det finns minst sex virkesbärarenheter på släpvagnen, och sist lastas en främre virkestrave på de två främre virkesbärarenheterna efter att den andra virkesbärarenheten förskjutits bakåt till sitt avsedda läge. virkesbärarenheter- nas förskjutbarhet åstadkoms genom att virkesbankarna är på undersidan försedda med någon form av glidskor med t ex ett plastbelag som har förhål- landevis låg friktion mot stål, vilka glider mot ovansidan av släpvagnens bär- balkar. Glidskorna är vidare försedda med någon typ av ingreppsformationer som griper in i komplementära ingreppsformationer hos bärbalkarna för att omöjliggöra sidoförskjutning och lyftning av glidskorna i förhållande till bärbal- karna, t ex genom att krokformationer eller spår i vardera sidan av respektive glidsko griper kring övre flänskanter hos l- eller H-formade bärbalkar. För- skjutningen av virkesbärarenheterna åstadkoms med någon form av kraftut- 10 15 20 25 30 536 748 vecklingsdon, företrädesvis en lång hydraulcylinder, monterad på släpvagnen i området under virkesbärarenheterna.

För att öka lastvolymen är det tidigare känt, för släpvagnar både med och utan skjutbord, att anordna bärbalkarna kontinuerligt nedåt lutande i rikt- ning bakåt vilket ökar det tillåtna lastutrymmets höjd. Detta möjliggörs genom att den bakre delen av släpvagnen oftast erfordrar lägre höjd i området av de bakre hjulen i förhållande till den främre delen av släpvagnen som oftast krä- ver relativt stort utrymme i höjdled till följd av att de främre hjulen måste vara styrbara och/eller till följd av de kopplingsanordningar som krävs för att koppla släpvagnen till lastbilen.

Kort redogörelse för uppfinningen Ett första syfte med föreliggande uppfinning är att medge ökad tillåten lastvolym hos virkestransportfordon som är försedda med förskjutbara virkes- bårarenheter, i förhållande till tidigare kända sådana virkestransportfordon. Åtminstone detta syfte uppnås med ett virkestransportfordon enligt patentkra- vet 1. Ytterligare syften som kan uppnås med uppfinningen är bl a lägre tyngdpunkt, minskad materialåtgång och därmed minskad egenvikt samt läg- re tillvekningskostnad.

Till grund för uppfinningen ligger således insikten att ovanstående en eller flera syften kan uppnås om ett virkestransportfordon som är försett med ett s k skjutbord, d v s vid vilket åtminstone vissa av virkesbärarenheterna är förskjutbara i fordonets längdled, utformas så att virkesbärarenheterna är för- skjutbara utmed en förskjutningsbana som ej är plan eller linjär utan som har varierande vinkel i förhållande till ett horisontalplan utmed sin längdutsträck- ning. l och med detta kan fordonets tillgängliga lastutrymme maximeras på ett sätt som ej varit möjligt tidigare. Likaså blir fordonets tyngdpunkt i lastat till- stånd lägre vilket har stor betydelse för fordonets stabilitet under körning och minskar tippningsrisken. En sak som möjliggör att utforma en icke plan för- skjutningsbana är att, om en lastbilssläpvagn tas såsom ett exempel, de övre ytorna hos bärbalkarna i den främre delen av släpvagnen måste vara belägna förhållandevis högt ovanför marken för att, i fallet med en konventionell släp- vagn, få plats med svängbara hjul under balkarna eller, i fallet med en trailer- 10 15 20 25 30 536 748 släpvagn, få plats med kopplingsanordningar för hopkoppling med själva last- bilen. Efter en relativt kort sträcka bakom den främre änden finns dock möj- lighet att sänka höjden av bärbalkarnas övre ytor till en nivå som är tillräcklig för att få plats med de bakre hjulens hjulupphängningar under bärbalkarna.

Det är därför möjligt att, såsom i efterföljande utföringsexempel, låta bärbal- karnas övre ytor vara belägna i ett relativt högt plan i det främre ändpartiet för att därefter sänkas till ett lägre plan i området av de bakre hjulen via ett mel- lanliggande plan som lutar i förhållande till markplanet. Ett problem som upp- står i och med detta är dock att vid två virkesbärarenheter som är förbundna via ett skjutbord, kommer vinkeln mellan virkesbärarenheterna och skjutbor- det att ändras under förskjutningen utmed bärbalkarna. En sådan vinkeländ- ring skulle utsätta såväl virkesbankarna som skjutbordet och den mellanlig- gande förbindningen för kraftiga böjspänningar vilket åtminstone förr eller se- nare skulle kunna få dessa att brista. Detta problem har enligt uppfinningen lösts genom att skjutbordet och virkesbankarna är förbundna via en vridbar led så att inga böjspänningar uppstår då vinkeln ändras mellan dessa. Förut- om ovannämnda fördelar med uppfinningen blir det för många virkestrans- portfordon även möjligt att optimera de bärande balkarnas form på ett sätt som kan reducera materialåtgången och därmed vikt och kostnader.

Denna övergripande uppfinningstanke kan modifieras och varieras på många olika sätt inom ramen för efterföljande patentkrav. I ett härefter beskri- vet och på ritningarna visat utföringsexempel av uppfinningen, är denna till- lämpad på en lastbilssläpvagn i form av en s k trailervagn avsedd för virkes- transport, vilken saknar hjul i sin främre ände och är avsedd att hängas på en bakre ände av en lastbil. Det skall dock förstås att uppfinningen även skulle kunna vara utförd på en konventionell lastbilssläpvagn vilken uppvisar främre, styrbara hjul. Uppfinningen skulle även kunna vara tillämpad på själva lastbi- lens lastutrymme. Uppfinningen är dock ej begränsad endast till transportfor- don för landsvägstransporter utan skulle även kunna vara tillämpad på t ex järnvägsvagnar eller terminalfordon avsedda för virkestransporter.

En anledning till att anbringa en anordning enligt uppfinningen på själ- va lastbilen är i första hand för att därigenom kunna sänka tyngdpunkten och öka lastutrymmet. Lastbilars förhållandevis korta lastutrymmen har annars i 10 15 20 25 30 536 748 regel ej behov av något skjutbord eftersom normala virkeskranar oftast ändå utan problem når att lasta dessa utan förskjutning av virkesbärarenheterna.

Deras förskjutningssträcka skulle därför kunna göras mycket kort och endast så att virkestraven sänks till en låg nivå under transport, för att sänka tyngd- punkten och så att lastens höjd ej överskrider den maximalt tillåtna. När last- bilen kommer till en virkesterminal för avlastning kan virkestraven höjas ge- nom förskjutning till en hög nivå för att medge avlastning med hjälp av en lastmaskin med en virkesgrip som griper om virkestraven, eftersom det då är nödvändigt att virkestraven har ett visst minsta avstånd från bärbalkarna för att medge införing av en del av virkesgripen under virkestraven.

De förskjutbara anordningar som är placerade mellan virkesbankarna och bärbalkarna är i regel utformade som någon typ av glidskor med ett plastbelag som ger fördelaktigt låg friktion mot stål. För att sänka friktionen ytterligare skulle de dock även kunna vara försedda med t ex rullar eller hjul på undersidan.

De uppåt vända bärytorna på bärbalkarna, utmed vilka virkesbäraren- heterna glider eller rullar, kan lämpligen utgöras av övre flänsytor hos såsom H- eller l-formade bärbalkar och de ömsesidigt ingripbara sidoförskjutnings- förhindrande anordningarna kan vara krok- eller spårbildande formationer på de förskjutbara anordningarna, vilka griper om längsgående flänskanter hos bärbalkarna. Det skall dock förstås att såväl bärytorna som de sidoförskjut- ningsförhindrande anordningarna skulle kunna vara utformade på många andra sätt. Exempelvis kan bärytorna vara anordnade på någon form av ske- nor eller gejder som är fästade på bärbalkarna, medan de sidoförskjutnings- förhindrande anordningarna t ex kan vara någon form av spår hos en av den förskjutbara anordningen eller bärbalken och någon form av utskjutande or- gan hos den andra som sträcker sig in i spåret. I regel är en lastbilssläpvagn försedd med två H- eller l-formade bärbalkar men ett virkestransportfordon skulle naturligtvis kunna ha fler eller färre än två bärbalkar, exempelvis en enda lådformad bärbalk. Såsom redan nämnts är bärbalkarnas bärytor, i det exemplifierade utförandet, lokaliserade i två väsentligen horisontella plan med ett mellanliggande lutande parti men skulle naturligtvis även kunna vara ut- 10 15 20 25 30 536 748 formade på många andra sätt. Exempelvis såsom en väsentligen kontinuerlig S-form utan några egentliga plana partier.

Kort beskrivning av tillhörande ritningar Ett exemplifierat utförande av uppfinningen kommer härefter att beskri- vas med hänvisning till de tillhörande ritningarna, på vilka visas i: Fig 1 en sidovy av en Iastbilssläpvagn under lastning av virke med hjälp av en lastkran i ett bakre par av virkesbärarenheter; Fig 2 ett längdsnitt genom släpvagnen enligt fig 1; Fig 3 en perspektivvy snett ovanifrån av släpvagnen enligt fig 1 och 2; Fig 4 ett längdsnitt genom släpvagnen vilkens virkesbärarenheter är i läge för lastning av virke i ett främre par av virkesbärarenheter; Fig 5 en perspektivvy snett ovanifrån av släpvagnen enligt fig 4; Fig 6 en sprängvy i längdled av ingående delar i en bakre ände av släpvagnen; Fig 7 en sprängvy utmed snittet VII-Vll i fig 6 av en virkesbärarenhet och dess förbindning med skjutbordet och bärbalkarna; och Fig 8 en perspektivisk sprängvy av två virkesbärarenheter och deras förbindning med skjutbordet och en hydraulkolv för förskjutning av skjutbordet.

Detalierad beskrivninq av ett utförande av uppfinningen Härefter kommer att beskrivas ett utförande av uppfinningen vilket är applicerat på en Iastbilssläpvagn av trailertyp, d v s som endast är försedd med hjul i sin bakre ände men ej i sin främre utan där är avsedd att via en draganordning bäras av en lastbil. En sidovy av släpvagnen under lastning av virke visas i fig 1. Lastningen av virket utförs av en kran 1 vilken på allmänt känt sätt är tänkt att bäras på en bakre ände av en ej visad lastbil till vilken släpvagnens främre ände är kopplad. Släpvagnen är i fig 1 visad i ett läge för lastning av virke i ett bakre par av virkesbärarenheter 23-24. Detta läge åskåd- liggörs även i ett längdsnitt genom släpvagnen i fig 2 och i en perspektivvy snett bakifrån/uppifrån i fig 3. Såsom framgår innefattar släpvagnens chassi två långsträckta bärbalkar 3 med H- eller l-format tvärsnitt vilka sträcker sig i 10 15 20 25 30 536 748 släpvagnens längdled. I det visade utförandet är släpvagnen försedd med fyra U-formade virkesbärarenheter 21-24 vilka var och en bärs på bärbalkarna 3 och är bildad av erfliggande virkesbanke 4, vilken är avsedd att bära virket, och i vardera änden av virkesbanken upprättstående virkesstakar 5 vilka är avsedda att stödja virket i sidled.

Räknat från den främre änden av släpvagnen är den första virkesbä- rarenheten 21 fast monterad på bärbalkarna 3 medan de andra, tredje och fjärde virkesbärarenheterna 22-24 är förskjutbart anordnade på bärbalkarna via förskjutbara anordningar i form av glidskor 6 placerade mellan virkesban- karna 4 och bärbalkarna 3. Närmare bestämt bildar en övre yta av en övre fläns hos vardera bärbalken en bäryta 7 utmed vilken glidskorna 6 är förskjut- bara. Lämpligen kan ett plastbelag med låg friktion mot stål vara anordnat mellan respektive glidsko och bärbalkarna.

Det bakre paret av virkesbärarenheter 23-24 är sammankopplade via ett s k skjutbord 8 vilket vanligen är tillverkat av aluminium och har formen av en långsträckt platta 9 med nedåt sig sträckande flänsar 10 utmed vardera långsidan. Skjutbordet är fast men inställbart förbundet med undersidan av den tredje och fjärde virkesbanken och definierar på så sätt ett fast avstånd mellan dessa. En lång hydraulcylinder 11 är med sin bakre ände förbunden med ett tvärstycke 12 i den bakre änden av släpvagnen, medan en främre ände av hydraulcylinderns kolvstång 13 är förbunden med en främre ände av skjutbordet 8. Genom utskjutning av hydraulcylinderns kolvstång 13 kan så- lunda skjutbordet 8, och därmed även de med detta fast förbundna tredje och fjärde virkesbärarenheterna 23-24, föras fram till det i fig 1-3 visade lastnings- Iäget för det bakre paret av virkesbärarenheter.

I den främre änden av skjutbordet är en s k påskjutare 14 monterad, vilken skjuter ut framåt från skjutbordet. Vid utskjutning av kolvstången 13 och därav följande förskjutning framåt av skjutbordet och det bakre paret av vir- kesbärarenheter, enligt fig 1-3, kommer påskjutaren 14 i den senare delen av framåtförflyttningen att stöta mot virkesbanken 4 hos den andra virkesbärar- enheten 22 så att även denna kommer att förskjutas framåt till ett läge tätt intill den första virkesbärarenheten 21. I detta framåtförskjutna läge av virkesbä- 10 15 20 25 30 536 748 rarenheterna kan lastningen av det bakre paret av virkesbärarenheter enkelt utföras med en relativt kort kran monterad på den bakre änden av lastbilen.

När en virkestrave är färdiglastad i det bakre paret av virkesbärarenhe- ter, kan detta förskjutas bakåt till den bakre änden av släpvagnen, såsom åskådliggörs i fig 4 och 5. För att ombesörja bakåtförskjutning av även den andra virkesbärarenheten, är två dragband 15 kopplade mellan virkesbankar- na hos de andra och tredje virkesbärarenheterna 22, 23 och därmed kommer även den andra virkesbärarenheten att dras bakåt till sitt lastningsläge vid bakåtförskjutning av skjutbordet och de tredje och fjärde virkesbärarenheter- na. I detta läge av virkesbärarenheterna kan nu en virkestrave enkelt lastas med hjälp av kranen i de första och andra virkesbärarenheterna.

En skjutbordsförsedd lastbilssläpvagn med förskjutbara virkesbäraren- heter som beskrivits så långt, är i allt väsentligt tidigare känd. Enligt förelig- gande uppfinning är dock bärytorna 7 hos bärbalkarna 3, utmed vilka glid- skorna 6 som bär virkesbärarenheterna är förskjutbara, ej belägna i ett och samma plan såsom har varit fallet med tidigare skjutbordslösningar. I det vi- sade utförandet är istället bärbalkarna utformade så att bärytorna 7 bildar ett första väsentligen horisontellt plan 161 iden främre delen av släpvagnen.

Därefter är bärytorna konvext krökta och övergår i ett svagt nedåt lutande mellanliggande andra plan 162 vilket efter en konkav krök i sin tur övergår i ett väsentligen horisontellt tredje plan 163 i den bakre delen. De horisontella pla- nen är markerade med streckade linjer i fig 1. Genom att utforma släpvagnen på detta sätt kan det maximalt möjliga lastutrymmet utnyttjas mer effektivt och tyngdpunkten för hela ekipaget sänkas.

För att möjliggöra att ej lokalisera bärytorna i ett ende plan är, enligt uppfinningen, skjutbordet 8 ledat förbundet med undersidorna av virkesban- karna 4 hos de tredje och fjärde virkesbärarenheterna 23, 24. Detta åskådlig- görs i fig 6-8 av vilka det framgår att ett U-format fäste 17 mellan respektive virkesbank 4 och skjutbordet 8 uppvisar på vardera sidan en nedåt sig sträckande fläns 18 genom vilka finns axelhål upptagna och vilka är avsedda att sträcka sig nedåt på vardera sidan om skjutbordet. I sidled utåt sig sträck- ande axeltappar 19 är anordnade i de nedåt sig sträckande flänsarna 10 hos 10 15 20 536 748 skjutbordet och dessa axeltappar sträcker sig även genom axelhålen i re- spektive U-formade fästdel.

Vid förskjutning av skjutbordet och de tredje och fjärde virkesbäraren- heterna framåt från det i fig 4 och 5 visade tillbakaskjutna läget, kommer först den tredje virkesbärarenheten att passera den konkava krökningen av bär- ytan mellan det bakre tredje planet 163 och det mellanliggande lutande andra planet 162. Tack vare den ledade förbindningen mellan skjutbordet och de tredje och fjärde virkesbärarenheterna, kan därvid vinkelförändringen mellan virkesbärarenheterna tas upp genom vridning i ledförbindningen mellan skjut- bordet och virkesbärarenheterna utan att bygga upp några skadliga böjspän- ningar i fästena, skjutbordet eller virkesbankarna.

Från fig 7 och 8 framgår även utformningen av glidskorna 6 mellan vir- kesbankarna 4 och bärbalkarna 3. Varje glidsko är fast förbunden med un- dersidan av en virkesbank och uppvisar en nedåt vänd plan glidyta vilken är försedd med ett friktionsnedsättande glidbelag vilket är avsett att anligga mot en bäryta 7 hos en bärbalk 3. I de yttre ändarna av respektive glidsko är an- ordnat ett spårförsett utsprång 20 vilket är avsett att gripa kring en yttre längskant hos den övre flänsen av respektive bärbalk 3 för att förhindra sidoförskjutning och lyftning av virkesbärarenheterna.

Den främre änden av hydraulcylinderns 11 kolvstång 13 är förbundet med den främre änden av skjutbordet 8 via en ledad förbindning 21 för att medge vinkelförändring även mellan hydraulcylindern 11 och skjutbordet 8.

Claims (4)

10 15 20 25 30 536 748 Patentkrav

1. Virkestransportfordon innefattande en eller flera i fordonets längd- riktning sig sträckande bärbalkar (3) vilka bär ett flertal virkesbärarenheter (21-24) som var och en inbegriper en liggande virkesbanke (4), på vilken en virkestrave är avsedd att bäras, samt i vardera änden av respektive virkes- banke upprättstående virkesstakar (5) vilka är avsedda att stödja virkestraven i sidled, varvid åtminstone två virkesbärarenheter är förbundna med varandra via ett skjutbord (8) och är på undersidan försedda med förskjutbara anord- ningar (6) med hjälp av vilka virkesbärarenheterna är, genom aktivering av ett kraftutvecklingsdon (11) som är anordnat på fordonet, förskjutbara i fordonets längdriktning utmed de en eller flera bärbalkarna genom att de förskjutbara anordningarna är förskjutbara utmed en eller flera uppåt vända bärytor (7) anordnade på bärbalkarna och vidare genom att de förskjutbara anordningar- na och bärbalkarna innefattar ömsesidigt ingripbara sidoförskjutningsförhind- rande anordningar (20), k ä n n e t e c k n at av att bärbalkarnas (3) bärytor (7) är icke-linjära i ett vertikalplan i bärbalkarnas längdutsträckning och uppvi- sar konkava och/eller konvexa partier och sålunda partier (161-163) med olika lutningsvinklar i förhållande till ett horisontalplan, samt att skjutbordet (8) är förbundet med virkesbankarna (4) via en svängled (17, 18, 19) på så sätt att virkesbärarenheterna (23-24) är åtminstone begränsat svängbara i förhållande till skjutbordet.

2. Virkestransportfordon enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att bär- ytorna (7) är belägna i tre olika plan (161-163).

3. Virkestransportfordon enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att de förskjutbara anordningarna har formen av glidskor (6).

4. Virkestransportfordon enligt något av föregående krav, k ä n n e - te c k n at av att kraftutvecklingsdonet (11) är ledat förbundet med skjutbor- det (8). 10