SE439227B - Skivformad uppteckningsberare pa vilken en televisionssignal er upptecknad samt anleggning for atergivning av en sadan uppteckning - Google Patents

Description

7802872-7 2 ras en avsökningsfläck på uppteckningsbäraren och informationen som innehâlles i strålknippet efter samverkan med uppteckningsbäraren detekteras och omvandlas till en televisionssignal lämplig för återgivning med hjälp av televisionsmot- tagare av standardutförande. Styrsystem, som bl,a, kan innefatta avlänkningsor- gan införda i strålknippet, tillser att avsökningsfläcken alltid sammanfaller med detspiralformade informationsspåret på uppteckningsbäraren. Sådana avläsnings- apparater och i synnerhet det däri ingående styrsystemet, är bl,a, beskrivna i GB patentet 1 #29 882.

Den väsentliga fördelen med att utnyttja optisk kodning på upptecknings- bäraren i förening med ett optiskt avsökningssystem är att avsökningen sker helt kontaktfritt, vilket innebär att risken för skada på uppteckningsbäraren elimi- neras oberoende av avsökningsfläckens rörelser över uppteckningsbäraren. Under utläsning ger detta bl,a, möjligheten till att utnyttja en stillbildsmod, vil- ken möjlighet är utförligt beskriven i ovan nämnda patent. l denna stillbilds- mod förflyttas avsökningsfläcken bakåt radiellt ett spårsteg efter varje varv hos uppteckningsbäraren med hjälp av avlänkningsorganen, varigenom kontinuerligt samma varv av spiralspåret avsökes. Eftersom exakt två delbilder är registrerade i ett varv av spåret, vilka delbilder tillsammans bildar den fullständiga, linje- språngavsökta televisionsbilden, kan en viss bestämd bild av den registrerade te- levisionssignalen reproduceras kontinuerligt i stillbildsmoden.

Nämnda uppteckningsbärare är i första hand avsedda att förses med ett pro- gram av tillverkaren och sålunda tillgängliggöras för konsumenten som förinspe- lade uppteckningsbärare. Det mest sannolika programmaterialet för denna typ av förinspelade uppteckningsbärare utgöres av filmmaterial eftersom detta finns tillgängligt i stor omfattning och i en bred repertoar. Om ett fiimprogram ut- nyttjas för tillverkning av uppteckningsbärare avsedda för den amerikanska mark- naden uppstår en komplikation till följd :v skillnaden i standard för återgivning av filmbilder och för återgivning av televisionsbilder.

Den standard som huvudsakligen utnyttjas för film innebär bl,a, att 24 film- rutor per sekund registreras och återges. För att omvandla en sådan film till en videosignal lämplig för inspelning på nämnda skivformade uppteckningsbärare, så avsökes varje filmruta enligt ett mönster av linjesprångavsökta delbilder.

Enligt amerikansk televisionsstandard måste emellertid 30 bilder per sekund åter- ges, varav följer att det ej är möjligt att transformera en filmruta till en te- levisionsbild eftersom i så fall återgivningshastigheten för det registrerade pro- grammet skulle bli felaktig. Den nödvändiga anpassningen kan åstadkommas på känt sätt genom programmering av filmavsökaren på sådant sätt att konsekutiva film- rutor växelvis omvandlas till en uppsättning av två delbilder och en uppsättning av tre delbilder. Detta innebär att tvâ filmrutor omvandlas till fem delbilder eller också fyra filmrutor till 10 delbilder eller 5 televisionsbilder, vilket 3 7802872-7 motsvarar en 24/30-omvandling från bildstandarden till teievisionsstandarden.

För att åstadkomma denna transformation är det ej i och för sig nödvändigt att omvandla konsekutiva filmrutor till växelvisa uppsättningar om två och tre del- bilder. Det är även möjligt att utnyttja ett annat upprepningsmönster. Exempel- vis kan alternativt fyra konsekutiva filmrutor omvandlas till konsekutiva upp- sättningar om två, tre, tre och två delbilder. Varje mönster med en period som är så kort att den ej kan uppfattas av det mänskliga ögat är i princip användbart.

Om en avläsningsapparat för skivformade uppteckningsbärare arbetar i still- bildsmod finner man att återgivningskvaliteten ej alltid är tillfredsställande vid användning av uppteckningsbärare på vilka ett televisionsprogram som åstad- kommits på ovan beskrivet sätt. Ofta uppvisar televisionsbilden, som återges i stillbildsmod, oskärpa och i vissa program är den t o m helt oacceptabel. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en förbättring därvidlag och en uppteckningsbärare av inledningsvis beskrivet slag kännetecknas enligt uppfin- filngen för detta ändamål därav, att uppteckningsbäraren vidare innefattar de- tekterbara indikeringssignaler angivande uppsättningar av två konsekutiva del- bilder, som svarar mot en enda sceni av det upptecknade programmet.

En anläggning av inledningsvis beskrivet slag avsedd att samverka med en sådan uppteckningsbärare kännetecknas enligt uppfinningen därav att till åtmins- tone en av de delbilder som tillsammans bildar ett par av konsekutiva uppsätt- ningar av delbilder på uppteckningsbäraren är tillagd en indikeringssignal, och att avläsningsapparaten är försedd med detektororgan för detektering av denna indikeringssignal samt med väljarorgan, vilka är kopplade till nämnda detektor- organ samt anordnade att samverka med nämnda styrorgan, vilka väljarorgan är utförda att i beroende av den detekterade indikeringssignalen i samverkan med nämnda styrorgan utvälja de två delbilder som skall återges i stillbildsmoden på sådant sätt att de två âtergivna delbilderne tillhör samma delbiisuppsättning.

Uppfinningen grundar sig på iakttagelsen att i stillbildsmoden för den kända avläsningsapparaten kan återges två linjesprångavsökta delbilder, vilka härrör från två konsekutiva filmrutor. Eftersom scener inspelade i två konse- kutiva filmrutor normalt uppvisar en mindre skillnad, och detta i synnerhet i fallet med snabbt rörliga scener i det inspelade programmet, så kommer de från dessa skilda filmrutor härrörande delbilderna också att vara olika. Om dessa delbilder kombineras till en televisionsbild genom språngavsökning blir resul- tatet en oskarp bild.

Detta undvikes genom åtgärderna enligt uppfinningen genom att för det första under inspelningen av videosignalen på uppteckningsbäraren en indikeringssignal tillägges varje par av konsekutiva uppsättningar av delbilder. Gencm att förse avläsningsapparaten med detektororgan för detektering av denna indíkeringssig- nal uppnås att informationen blir tillgänglig vad avser den delbíld som avläses i den aktuella tidpunkten under stillbildsmoden. Denna information kan utnytt- 7802872-7 i, jas för programmering av nämnda styrorgan via väljarorgan genom denna indike- ringssignal på sådant sätt att de två återgivna delbilderna i denna mot all- twlërürfånsmmafflmnüæ Företrädesvis tilläggas en indikeringssignal till varje uppsättning del- bílder på uppteckningsbäraren eftersom i så fall nämnda väljarorgan kan ges ett mycket enkelt utförande.

Den tillagda indikeringssignalen kan också fungera som adressignal, dvs den kan innehålla en sådan kod att indikeringssignalen efter detektering inta bara har den ovan beskrivna funktionen i stillbiidsmoden utan så att den, efter avkodning av den kod som innehålles i varje enskild indikeringssignal, också ger ett delbildsnum- mer förenat med varje filmruta, som exempelvis kan återges på televisionsbildskärmen samtidigt med den återgivna televisionsbilden eller via en separat återgivningsan- ordning.

Utföringsexempel på uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till ritningarna, där: fíg 1 och 2 schematískt visar det sätt på vilket ett fílmprogram registreras på en skivformad uppteckningsbärare; ÉÉg_§ schematiskt visar avläsningsapparaten för en sådan skivformad uppteckningsbärare; fig 4 visar i tabellform de olika möjliga lägena för indikeringssignalen i konseku- tiva uppsättningar av delbilder; §ig_â visar en form av väljarorgan som kan ut- nyttjas i avläsningsapparaten enligt fig 3; fig_§ visar de däri uppträdande sig- nalerna i olika avsöknngsmoder; fig;Z visar schematiskt den avsökningsföljd för delbildsuppsättningarna som därvid erhålles; och_fïg_§ visar en alternativ utfö- ringsfonu för väljarorganen.

Fig ia visar schematiskt hur ett filminspelat program återges. Var och en av filmrutorna I-IV återges konsekutivt under 1/24 sekund. Om ett sådant filmprogram skall omvandlas till en televisionssignal är det nödvändigt att denna televisions- signal per sekund och i följd representerar informationsinnehållet i 24 konsekutiva filmrutor och företrädesvis på möjligast regelbundna sätt. För att åstadkomma en televisionssignal enligt amerikansk standard, vilken signal innehåller 60 delbilder per sekund, krävs en omvandling för vilken en möjlighet är visad i fig lb.

Fig lb visar schematiskt återgivningen av en televisionssignal som består av 30 televisionsbilder per sekund. Varje televisionsbild består på känt sätt av två lin- jesprångavsökta delbilder. Inom ett tidsintervall lika med 1/6 sekund under vilket fyra filmrutor (I~IV) återges, är det sålunda nödvändigt att återge 5 televisions- bilder omfattande 10 delbílder (1-10). För att uppnå detta omvandlas filmrutorna på känt sätt till en televisionssignal, som växlar från filmruta till filmruta, med hjälp av en filmavsökningsanordning. Den första filmrutan I avsökes enligt två del- bilder 1 + 2 och resulterar i en televisionsbild S1 (fig 1c) bestående av nämnda två språngavsökta delbilder 1 + 2. Den andra filmrutan II avsökes först enligt två delbilder 3 + Q, vilket resulterar i en televisionsbíld S2 bestående av de två s 7802872-7 språngavsökta delbilderna 3 + 4, men därefter avsökes filmrutan II återigen enligt en delbild 5. I televisionssignalen blir filmrutan II sålunda slutligen represente- rad genom tre delbilder 3,4 och 5. Nästa fílmruta III avsökes återigen i två delbil- der 6 + 7, filmrutan IV i tre delbilder 8,9 och 10, o.s.v.

Av figuren framgår klart att under tidsintervallet (1/5 sekund), S0m krävs för återgivning av fyra delbilder, exakt 10 delbilder eller 5 televisionsbilder återges.

Till följd av de växelvisa uppsättníngarna om 2 och 3 delbilder per filmruta så kommer följden av de på filmen ursprungligen inspelade scenerna att bli något störd under normal återgivning, men eftersom denna störning har frekvensen 12 Hz så är den knappast uppfattbar för det mänskliga ögat.

Istället för den i fig 1 illustrerade omvandlingen är det likaväl möjligt att välja en omvandling där filmrutorna I och IV vardera resulterar i två delbilder och filmrutorna II och III vardera i tre delbilder. Dessutom är det möjligt att använda ett mönster av uppsättningar som är indelat i mer än fyra filmrutor, varvid varje mönster innefattar ett lika stort antal uppsättningar av två och tre delbilder.

Om under avläsning av en skivformad uppteckningsbärare stillbildsmoden väljes så finner man att man i vissa fall erhåller en oacceptabel bild och speciellt en oskarp bild. Man har funnit att en sådan oskarp bild i stillbildsmoden är att till- skriva den selektiva omvandlingen av filmrutor till televisionssignaler. Detta är illustrerat i fig 2 i förening med fig 1.

Som tidigare nämnts registreras videosignalen i ett spiralspår på den skivfor- made uppteckningsbäraren, varvid varje varv av spåret innefattar två delbilder. Fig 2 visar ett sådant spiralspår T. Detta spår avsökes genom rotation av uppteckninga- bäraren í riktningen P, nämligen inifrån och ut i det visade exemplet. Antagande att registreringen av delbilden 1 börjar vid radien R så kommer delbilderna 1-10 att upptaga de angivna spår-avsnitten, d.v.s. de udda delbilderna i spåravsnítten till höger om radien R och jämna delbilder i spåravsnitten till vänster om radien mitt- emot R. En följd av udda och jämna delbilder bildar alltid ett spårvarv motsvarande en televisionsbild S1, S2,..., S5.

I stillbildsmoden för avspelningsapparaten avsökes ett spårvarv kontinuerligt genom att avsökningsfläcken flyttas bakåt radiellt en sträcka lika med spårstigning- en i spiralspåren efter varje varvs rotation av uppteckningsbäraren, vilken rörelse i det följande benämnas spårhopp. Man inser att ett sådant spårhopp ej äger rum vid godtycklig tidpunkt utan alltid under den vertikala återgângsperioden i den återgiv- na televisionssignalen för att ej störa den återgivna bilden. Därutöver är det van- ligt att spårhoppen sammanfaller med början av de udda delbilderna vilket åstadkom- mes genom detektering av den vertikala synkroniseringssignalen, varigenom i still- bildsmoden bilder återges som alltid består av en udda åtföljd av en jämn delbild, d.v.s. konsekutiva bilder S1, S2, S o.s.v. I föreliggande exempel sker sålun- 5 da spårhoppet alltid vid den heldragna delen av diametern R. ____._.____. 7802872-7 e I stillbíldsmoden följer avsökningsfläcken exempelvis den bana som är indikerad genom den streckade linjen, varigenom bilden S1 bestående av delbilderna 1 och 2 återges. Detta visar sig ge en helt korrekt bild. Om i stillbildsmoden avsöknings- fläcken följer den bana som är indikerad genom den punkt-streckade linjen, så åter- ges bilden S3 bestående av delbilderna 5 + 6. Av fig 1 framgår att de två delbil- derna 5 och 6, som linjesprångvis bildar bilden S3, härrör från två olika filmru- tor, nämligen filmrutorna II respektive III. Dessa två delbilder kommer följaktli- gen att representera olika scener som i_stillbildsmoden sålunda återges växel- Vïs under l/60 sekund och resulterar i en oacceptabel bild.

Bilden S3, som består av delbilderna 5 + 6 år sålunda ej lämplig för åter- givning i stillbildsmod. Sak samma gäller för bilden Sh, vilken består av del- bilderna 7 + 8, vilket framgår av fig 1. Enligt uppfinningen tilläggas indike- ringssignaler till den registrerade videosignalen för att eliminera dessa pro- blem i stillbildsmoden för avläsningsapparaten. Dessa indikeringssignaler detek- teras under avläsningen och tillsammans med väljarorgan, som år anordnade att reagera på dessa indikeringssignaler, säkerställer de att i stillbildsmoden en- dast kombinationer av två delbilder som härrör från samma filmruta återges.

För att förklara funktionssättet hos anordningen enligt uppfinningen visar fig 3 schematiskt ett utföringsexempel på en optisk avläsningsapparat. Denna avläsningsapparat motsvarar i stort den som är visad och utförligt beskriven i det tidigare nämnda-patentet.

Den skivformade uppteckningsbäraren ll roterar i riktningen 13 omkring sitt centrum l2 och innehåller ett spiralinformationsspår T. Det optiska av- sökningssystemet innefattar en strålningskälla lå som alstrar ett strålknippe 15.

Detta strålknippe fokuseras till en avsökningsfläck 19 via den halvgenomskinliga spegeln l6, spegeln l7 och linsen l8. Efter reflektion infaller strålknippet återigen på spegeln l7 och den halvgenomskinliga spegeln 16 genom vilken det- samma delvis reflekteras till en detektor 23. Denna detektor har i första hand uppgiften att detektera videoinformationen i strålknippet och göra denna infor- mation tillgänglig på klämman Zl.

Dessutom antages att strålknippet som infaller på detektorn 2D innehåller information avseende avsökningsfläckens 19 radiella läge relativt informations- spåret, vilket resulterar i en styrsignal på klämman 22. Anordningar för att alstra denna information avseende avsökningsfläckens radiella läge är kända i flera utföringsformer. Eftersom det saknar betydelse för den föreliggande upp- finningen vilket system man använder för detta ändamål, så hänvisas såsom exem- pel till de möjligheter som är beskrivna i nämnda patent. Styrsignalen som blir tillgänglig på klämman 22 tillföres ett drivorgan 27 via en styrförstärkare 25 och omkopplaren 26, vilka drivorgan kan rotera den vridbart anordnade (punkten 28) spegeln 17 i riktningen 33. Sålunda bildas ett slutet styrsystem för reglering 7 7802872-7 av avsökningsfläckens 19 radïella läge, varigenom säkerställas att avsöknlngsfläcken 19 alltid sammanfaller med informationsspåret T.

I stillbildsmoden för avläsningsapparaten skall avsökningsfläcken 19 förflyttas radíellt bakåt en spårstigning i spiralspåret för varje varvs rotation av uppteck- nlngsbäraren ll. För att uppnå detta göres styrslíngan l spårföljningssystemet under kort tid overksam en gång per rotatíonsvarv av upptecknlngsbäraren, genom att sllngan exempelvis brytes genom tvålägesomkopplaren 26. Under denna korta tid avger då signalkällan 32 en lämplig styrsignal (hoppsignal) till drivorganet 27 via omkoppla- ren 26, varigenom spegeln 17 vridas på sådant sätt att avsökningsfläcken 19 snabbt förflyttas en spårstigning i radiell riktning. Därefter slutes återigen styrslingan genom omkopplaren 26 så att under resten av uppteckningsbärarens rotationsvarv in- formationsspåret följes på normalt sätt.

Styrsignalen för omkopplaren 26 och signalkällan 32 matas genom en väljarkrets 31, vilken har två ingångar som är kopplade till två separata detektorkretsar 29 och 30. Båda detektorkretsarna mottager tslevisíonssignaler som erhålles från klämman 21 på detektorn 20 och som avkodas med hjälp av avkodningsanordningen 23, från vilken signal nämnda kretsar utvinner vertikalsynkroniseríngssignalerna F (detektorn 29) och indikeringssígnalerna B (detektorn 50). Detekteringen av de två signalerna till- sammans definierar den tidpunkt under stillbildsmoden då styrslingan för det radiel- la spårföljningssystemet brytes och hoppsignalen tillföras drivorganet 27 för spe- geln 17, med andra ord det ögonblick då avsökningsfläcken genomför spårhoppet.

Genom lämpligt val av indikeringssignalens läge inom en uppsättning delbílder på uppteckningsbäraren i förening med en lämplig uppbyggnad av väljarkretsen är detcå nfiijligt att tlllSß'5ttfi stillbildsmoden alltid två delbilder härrörande från en och samma filmruta återges. Vad beträffar indíkeringssignalens läge inom Lppsättningarna av delbílder på skivan i förening med väljarkretsens uppbyggnad står flera möjlighe- ter till buds. De mest betydelsefulla möjligheterna är schematiskt visade i fig 4 i tabellform.

I fig 4 visar den övre delen av tabellen delbilderna längs en tidsaxel t varav framgår att delbilderna 1 och 2 härrör från filmrutan I, delbilderna 3,4 och 5 från filmrutan II, och delbilderna 6 och 7 från filmrutan III. I raderna 1 - 6 anges fle- ra möjligheter för indikeringssignalens läge, vilket läge är ytterligare specifice- rat i kolumnen B. Kolumnen Z anger tidpunkten för spårhoppet.

För tydlighetens skull betraktas först möjligheten 1. Som är visat i tabellen genom kryss är en indikeringssignal tillagd till den första delbilden (R1) i varje uppsättning (I,II, o.s.v.) av delbilder, d.v.s. till delbilderna 1,3,6,8 o.s.v. Man inser att denna indikeringssignal är införd I den osynliga delen av televisionssig- nalen d.v.s. i vertikalslëckperioden, nämligen efter den vertikala synkroniserings- signalen. Väljarkretsen 1 atergivningsapparaten kan nu vara så uppbyggd att den styrsignal som medför spârhoppet 1 stillbildsmoden återges genom den andra vertikal- synkroniseringssígnalen (representerad genom F2 i kolumnen Z) efter datektering av 7802872-7 8 indikeringssignaien. Om stiiibiidsmoden är inkopplad och därefter den med deibiiden assocíserade indikeringssignalen detekteras så kommer vertíkaisynkroniseringssigna- len som uppträder efter utläsning av deibiiden 2 att initiera spårhoppet för avsök- ningsfiäcken, vilket innebär att deïbiiderna 1 + 2 reproduceras som en stiiibiid.

Om omkoppiing tiil stiiibiidsmoden inträffar en biid senare, vilket kommer att beskrivas nedan, så fortsätter avsökningsfläcken att följa informatíonsspåret tills nästa indikeringssignal (delbilden 5) detekteras, varefter den andra vertikalsynkro- niseringssignalen som detekteras därefter återigen initierar spârhoppet, varigenom delbilderna 5 + 4 i så fall återges som en stillbild. Som framgår av tabellen är sålunda säkerställt att antalet möjligheter för återgivning i stillbildsmoden är begränsat till kombinationer av delbilder som tillhör samma delbildsuppsättning.

Fig 5 visar schematiskt ett utföringsexempel på väljarkretsen som grundar sig på förfarandet 1 enligt fig 4. Väljarkretsen innefattar en ingângsklämma 40 för ver- tikalsynkroniseringspulsen F som detekteras i de utlästa televisionssignalerna genom detektorn 29 (fig 5). Dessa vertikalsynkroniseringspulser F tillföres klockingången T hos två JK-vippor 48 och 49. J- och K-ingångarna hos JK-vippan 48 är var och en anslutna till Q1-och Ö1-utgångarna hos en vippa 47, medan J- och K-ingången hos JK-vippan 49 var och en är anslutna till Q2- och Ö2-utgångarna hos JK-vippen 48. Vippan 47 har en ettställningsíngång S ansluten till kretsen 46. Kret- sen 46 mottager delhildspulserna F på sin ingång, från vilken den härleder pulser L som i tiden betraktat är belägna mellan delbildspulserna och i förekommande fall en indikeringssignal tillhörande den aktuella delbilden. Det antages att indikerings- signalen uppträder viss tid efter vertikalsynkroniseringssignalen. För detta ändamål kan kretsen 46 bestå av exempelvis en monostabil multivibrator som triggas genom bakkanten av en delbildspuls. Väljarkretsen innefattar dessutom två OCH-kretsar 50 och 51. OCH-kretsen 50 innefattar tre ingångar som var och en är anslutna till Q2-utgången hos JK-vippan 48, Q3-utgången hos JK-vippen 49, samt utgången av kretsen 46. OCH-kretsen 51 innefattar tre ingångar som i tur och ordning är anslutna till utgången av kretsen 46, utgången Q, hos JK-vippan 49 och en styrklämma 44.

Utgângarna X och Y hos nämnda två OCH-kretsar 50 och 51 är anslutna till ingångarna hos en ELLER-krets 52, vars utgång Z är ansluten till en utgångsklämma 45. Utgångs- klämman 45 bildar väljarkretsens utgång och överensstämmer följaktligen med utgången hos kretsen 51 i fig 5.

Väljarkretsen i fig 5 innefattar dessutom en ingångsklämma 41 som är tillförd indikeringssignalerna B, som detekteras av detektorn 50 (fig 5). Indikeringssignalen B tillföras via en inverterare 55 till klockingången T hos en JK-vippa 54. J-ingång- en hos JK-vippan är ansluten till en ingångsklämma 42, som via en inverterare 55 är ansluten till K-ingången hos JK-vippan 54. Utgångarna Q4 och Ö4 hos JK-vip- pan 54 är anslutna till J-respektive K-ingången hos en JK-vippa 56 vars klockingång T också är tillförd de inverterade indikeringssignalerna (pulserna). Utgången Q5 hos JK-vippan 56 och utgången Ü4 hos JK-vippan 54 är anslutna till ingångarna hos en ELLER-krets 57. Kretsen innefattar slutligen en ytterligare OCH-krets 58 med 9 7802872-7 tre ingångar som i tur och ordning är anslutna till en íngångskïämma 43, ingångs- klämman 41 och ELLER-kretsens 57 utgång. Utgången W hos denna OCH-krets är ansluten till återstälïníngsíngångarna R hos vípporna 47, 48 och 49.

Avsökningsmoden för avläsningsapparaten bestämmes genom logiknivåerna för styr- signalerna C,D och A på de respektive styrklämmorna 43,44 och 42. I följande tabell är kombinationerna av logiknivåerna för dessa styrsignaler i de motsvarande avsök- ningsmoderna visade.

C D A Mod O O ~ normal framåt O 1 - bakåt 1 - O Stillbild 1 O O-31 -90 en bild framåt 1 1 0-91 --9o en bila bakat Så länge som signalen C är en logisk O erhålles antingen normal avsökning av den registrerade videosignalen (D = O) eller också avsökes det registrerade program- met baklänges (D = 1). Signalen A saknar då betydelse. Om signalen C är en logisk 1 och signalen A en logisk 0 så inkopplas stillbildsmoden oberoende av signalen D. Om signalen A är en logisk 1 under viss tid så avsökes en bild i framâtriktningen (D = o) enar också en bila i bakåtriktningen (1>=1).

Väljarkretsens i fig 5 funktionssätt kommer nu ett beskrivas närmare under hän- visning till tidsdiagrammen i fig 6a,6b och 6c, vilka visar signalerna vid de olika punkterna i kretsarna i de olika avsökningsmoderna.

I det fßljande kommer signalerna i de olika punkterna Q1-Q5,L,X,Y,Z, o.s.v. att betecknas med samma hänvisningsbeteckningar som själva punkterna. Signalen Q1 representerar sålunda signalen på utgången Q1 hos vippen 47, o.s.v. Fig 7 visar därutöver schematiskt den motsvarande avsökningsföljden för ett antal konsekutiva bilder som är registrerade på uppteckningsbäraren. De vertikalt markerade storheter- na representerar en följd av delbilder inspelade på skivan, d.v.s. tillsammans en del av spiralspåret. De första två delbilderna härrör exempelvis från en filmruta n-3, medan de följande tre delbilderna härrör från en filmruta n-2, o.s.v. Till var- je uppsättning delbilder har tillagts en indikeringssignal B till den första delbil~ den, vilket i figuren är visat genom numret på den motsvarande filmrutan.Tidsaxeln har ritats horisontellt, vilket innebär att diagrammet visar avsökningsföljden för de registrerade delbilderna. 10 7802872-7 Det antages att styrsignalen C på styrklämman 43 är en logisk "O". Detta inne- bär att utsignalen W på OCH-kretsen 58 alltid är "O", varav följer att vipporna 47,48 och 49 ej mottager återställningspulser. Den första pulsen L på ettställnings- ingången S hos vippen 47 kommer att göra signalen Q1 lika med "1", en efterföljan- de delbildspuls F på klockingången T hos JK-vippan 48 kommer att göra signalen Q2 lika med "1", och den nästföljande delbildspulsen F på klockingången T hos JK-vippan 49 kommer att göra signalen Q3 lika med "1". Detta tillstånd upprätthålles konti- nuerligt så länge som signalen C på styringången 43 förblir "O", d.v.s. så länge som vipporna 47,48 och 49 ej mottager återställningspulser. Det antages att detta till- stånd råder vid tidpunkten to i tidsdiagrammet i fig 6a, vilket innebär att samt- liga utgångar Q1, Q2 och Q3 avger en "1"-signal. Detta innebär att signalen X på utgången av OCH-kretsen 50 alltid är "O", eftersom signalen Q; är "O". Sig- nalen Y på utgången av OCH-kretsen 51 beror på styrsignalen D på styrklämman 44. Det antages att denna styrsignal D är "O", varigenom Y också är "O". Detta innebär också att en signal Z på utgången av ELLER-kretsen 52 alltid är "O". Följaktligen uppträ- der ingen styrpuls på utgångsklämman 45 av väljarkretsen som via omkopplaren 26 i fig 5 och signalkällan 52 kan åstadkomma ett spârhopp för avsökningsfläcken. Detta innebär att spiralspåret på uppteckningsbäraren avsökes kontinuerligt, varigenom i tur och ordning delbilderna motsvarande filmrutorna (n-3) och (n-2) avläsas.

Vid tidpunkten t1 (fig 6a) omkastas styrsignalen C på klämman 43 till "1".

Eftersom det antages att styrsignalen A på styrklämman 42 redan är "O" åtminstone från tidpunkten to, så är signalerna Q4 och Q5 båda "O". Eftersom signalen Ö4 följaktligen är "1" så resulterar nästa indikeringspuls B på utgången W av OCH-kretsen 58 en puls som återställer de tre vipporna 47,48 och 49, varigenom sig- nalerna Q1, Q2 och Q3 blir noll. Signalen Q1 blir återigen "1" till följd av nästa puls i signalen L från kretsen 46. Signalen Q2 blir "1" till följd av del- bildspulsen F som följer därefter. De två signalerna Q1 och Q2 blir återigen "O" till följd av den nästföljande pulsen W från OCH-kretsen 58 som uppträder. Signalen Q3 förblir alltid "O" under dessa förhållanden.

Inom tidsintervallet mellan tidpunkten då signalen Q2 blir "1" till följd av en uppträdande delbildspuls F och den tidpunkt då nämnda signal återigen blir "0" till följd av en uppträdande àterställningspuls W för vipporna 47-49, så uppträder en puls L från kretsen 46. Denna puls överföres via OCH-kretsen eftersom de två öv- riga ingångarna till denna grindkrets mottager en "1", varigenom utgången X hos den- na OCH-krets och sålunda utgången Z hos ELLER-kretsen 52 avger en pulsfl Denna puls åstadkommer ett spårhopp för avsökningsfläcken, varigenom samma varv av spåret, d.v. s. samma två delbilder återigen avläses. Detta upprepas så länge som styrsignalerna C,D och A bibehåller de angivna värdena. Under denna tid förblir följaktligen avläs- ningsapparaten i stillbildsmoden. 11 7802872-7 Vid tidpunkten t2 (fig 6a respektive 6b) blir styrsignalen A på styrklämman 42 lika med "1" under viss tid (åtminstone tre delbildsperioder). Vid bakkanten av nästa índikeringspuls Bn blir signalen 04 från vippan 54 lika med "1". Denna indikeringspuls Bn resulterar också i en återställningspuls (signalen W från OCH-kretsen 58) för vipporne 47-49. Nästa indikeringspuls En har emellertid ej denna inverkan eftersom vid den tidpunkt då nästa indikeringspuls Bn uppträder såväl signalen Ö4 från vippan 54 som signalen Q5 från vippan 56 är "0"v va- rigenom utsignalen från ELLER-kretsen 57 är "O" och OCH-kretsen 58 följaktligen är spärrad. Vid bakkanten av denna indikeringspuls Bn blir Q5 återigen "1", varige- nom ELLER-kretsen 57 efter denna tidpunkt återigen tillför en "1" till OCH-kretsen 58.

Genom frånvaron av en äterställningspuls W för vipporna 47-49 som sammanfaller med indikeringspulsen Bn blir inte bara signalerna Q1, Q2 från vipporna 47 respektive 48 lika med "1", utan även signalen 05 från vippen 49. Så länge som signalen Q3 är "1", d.v.s. signalen Ö3 är lika med "O", så är OCH-kretsen 50 blockerad. Eftersom OCH-kretsen 51 även blockeras genom styrsignalen D så kan ut- gångsklämman 45 ej avge någon styrpuls, varigenom inget spârhopp kommer tillstånd.

Följaktligen följer avsökningsfläcken spiralspåret tills indikeringspulsen Bn+1 för den nästföljande filmrutan detekteras. Eftersom vid denna tidpunkt Q5 fortfa- rande är "1" så åstadkommer indikeringspulsen Bn+1 via OCH-kretsen 58 en åter- ställningspuls W för vipporna 47-49, vilket på liknande sätt som under tidsinterval- let t1-t2 resulterar i att de önskade styrpulserna (Z) åstadkommes med hjälp av vipporna 47-49 och grindkretsarna 50-52, varigenom nu istället del- bilderna motsva- rande filmrutan (n+1) återges i stillbildsmod.

För koppling en bild bakåt ges styrsignalen A värdet "1" under viss tid vid tidpunkten t5, och samtidigt blir styrsignalen D lika med "1". På liknande sätt som vid koppling en bild framåt undertryckes en av återställningspulserna (W) för vipporna 47-49, varigenom efter det att signalerna Q1 och Q2 har blivit "1" även signalen Q3 blir "1". OCH-kretsen 50 blockeras under den tid som signalen Q3 är "1", d.v.s. då signalen Ö3 är "O". OCH-kretsen 51 är emellertid öppen under denna ti, varigenom signalen Y består av ett pulståg som svarar mot signalen L från kretsen 46. Via ELLER-kretsen 52 överföras detta pulståg till utgångsklämman 45, varigenom efter varje delbildsperiod ett spârhopp för avsökningsfläcken initieras.

Detta fortgår tills en annan indikeringspuls Bn detekteras. Denna indikeringspuls tillhör den föregående filmrutan och resulterar i en återställningspuls W, varigenom stillbildsmoden återställes fullständigt.

Om det inspelade programmet skall återges baklänges så skall styrsignalen C bli "O", medan styrsignalen D är "1", vilket är visat vid tidpunkten t4. Signalen W förblir följaktligen "O", varigenom inga áterställningspulser tillföras vipporna 12 7802872-7 47-49. Efter några delbildspulser F är följaktligen samtliga signaler Q1, Q2 och Q3 lika med "1“. Detta innebär att OCH-kretsen 50 blockeras. OCH-kretsen 51 över- för emellertid hela pulståget L till utgångsklämman 45, varigenom ett spårhopp ini- tieras efter varje delbildsperiod.

En snabb avsökningsmod framåt kan åstadkommas genom att man endast omkastar po- lariteten för styrsignalen till drivorganet 27 (fig 3), vilken signal tillföres från signalkällan 32 och är avsedd att åstadkomma spårhoppet, vilket innebär att ett spårhopp framåt kommer att utlösas efter avläsning av en delbild, d.v.s. två delbil- der överhoppas.

Med utföringsexemplet på väljarkretsen i fig 5 är det sålunda möjligt att in- koppla de olika avsökningsoderna genom tillförandet av olika styrsignaler, under säkerställande av att i stillbildsmoden endast de två första delbilderna härrörande från en filmruta återges. Man inser att många modifikationer på denna krets är tänk- bara. Det framhållas att det visade utföringsexemplet grundar sig på kravet att för- utom åtgärder för stillbildsmoden även de för övriga avsökningsmoder nödvändiga åt- gärderna vidtagits. Om endast stillbildsmoden önskas kan väljarkretsen givetvis gö- ras betydligt enklare. Ätergående till tabellen i fig 4 kommer nu de övriga möjligheterna till att tillägga indikeringssignalen till televisionssignalen och att härleda därifrån en styrsignal för initiering av spårhoppet att beskrivas. I fallet med den på rad 2 givna möjligheten adderas indikeringssignalen, på liknande sätt som under 1, till den första delbilden i en uppsättning. Styrsignalen för initiering av spârhoppet härledes nu emellertid ej från vertikalsynkroniseringssignalen utan från själva in- dikeringssignalen B. Sålunda utföres spårhoppet omedelbart efter detektering av in- dikeringssignalen.

I fallet 3 adderas indikeringssignalen till den andra delbilden i varje upp- sättning, medan styrsignalen för initiering av spårhoppet härledes från den nästföl- jande vertikalsynkroniseringssignalen. Sålunda återges alltid den första och andra delbilden i en uppsättning under stillbildsmoden helt i överensstämmelse med fallet 1.

I fallen 4 och 5 återges endast den andra och tredje delbilden i en uppsättning bestående av tre delbilder i stillbildsmoden, varvid lägena av indikeringssignalerna B och styrsignalerna Z framgår av tabellen.

Fallet 6 anger en särskild möjlighet, varvid en indikeringssignal adderas till varje kombination av två konsekutiva uppsättningar, nämligen till den första delbil- den i den andra uppsättningen. Om i delbildsmoden indikeringssignalen B nu utnyttjas som styrsignal Z för initiering av spårhoppet, så återges de två delbilderna i den första uppsättningen. Om istället vertikalsynkroniseringssignalen F2 efter detek- tering av indikeringssignalen utnyttjas som styrsignal Z, så återges de tvâ delbil- 13 78032872-7 derna i den andra uppsättningen. Genom omkoppling mellan dessa två metoder att åstadkomma styrsignalen återges konsekutiva filmrutor i stillbildsmoden.

Fig 8 visar i illustrerande syfte ett utföringsexempel på den för detta ändamål nödvändiga väljarkretsen. Den kretsdel som skall tillföra den andra vertikalsynkro- niseringssignalen efter detektering av en indikeringssignal B som styrsignal kan vara helt identisk med motsvarande kretsdel av kretsen i fig 5 och innefatta vippor- na 47,48 och 49, OCH-kretsen 50 och en krets 46. Utsignalen X från OCH-kretsen 50 tillföras en OCH-krets 62. OCH-kretsen 62 är dessutom tillförd en signal från en styrklämma 65, som är lika med "1" i stillbildsmoden, samt en signal från en styr- klämma 60. Om denna sistnämnda signal också är "1" fungerar sålunda signalen X via OCH-kretsen 62 och ELLER~kretsen 64 som en styrsignal Z för initiering av spårhop- pet, d.v.s. den andra vertikalsynkroniseringssignalen F2 efter detektering av en indikeringssignal B. Om istället styrsignalen på styrklämman 60 är lika med "O" så är OCH-kretsen 62 blockerad. Styrsignalen Z bildas då av själva indikeringssignalen B, vilken då överföres via OCH-kretsen 63, vilken även mottager styrsignalen från klämman 60 via en inverterare 61 och styrsignalen på styrklämman 65. I beroende av styrsignalen på styrklämman 60 kommer antingen scenen motsvarande den första del- bildsuppsättningen eller scenen motsvarande den andra delbildsuppsättningen att återges.

Vad gäller läget av indikeringssignalen inom en delbildsperiod ocn formen av denna signal kan följande sägas. Som redan nämnts registeras denna indikeringssignal alltid under vertikalsläckperioden för att ej störa bilden som skall återges. En viss bildlinje efter vertikalsynkroniseringssignalen kan då reserveras för indike- ringssignalen. För att minimera störningsrisken kan åtgärder vidtagas för att tillse att detekteringen av en indikeringssignal är möjlig endast under den relevanta delen av delbildsperioden, för vilket ändamål en grindkrets kan införas före detektorn.

För tillägg av en adressignal är det exempelvis möjligt att utnyttja en 2-fas- signal med signalvärden motsvarande vitt och svart i televisionssignalen som logik- nivåer. Ett antal bitar kan då tjäna som indikeringssignal, medan övriga bitar kan representera bildens nummer.

Slutligen framhållas att uppfinningen på intet sätt är begränsad till de visade utföringsexemplen. Både vad gäller avsökningsföljden och övergångarna mellan de oli- ka avsökningsmoderna för avläsningsapparaten samt vad gäller väljarkretsens uppbygg- nad är många modifikationer tänkbara.

Claims (9)

1. 7802872-7 lll Patentkrav I. Skivformad uppteckningsbärare på vilken en televisionssignal är upp- tecknad såsom en sekvens av delbildsuppsättningar (l,ll,lll) med två delbil- der per spårvarv, varvid konsekutiva scener av det upptecknade programmet svarar mot konsekutiva uppsättningar av två och tre delbilder (b+i,2; ll-*3,4,5; lll->6,7) i enlighet med ett specifikt mönster, k ä n n e t e c k- n a d av att uppteckningsbäraren (IH) vidare innefattar detekterbara indi- keringssignaler (X) angivande uppsättningar av två konsekutiva delbilder, som svarar mot en enda scen av det upptecknade programmet.

2. Skivformad uppteckningsbärare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att indikeringssignalerna (X) är införda | vertikalsynkroniserings- signalperioder i televisionssígnalen.

3. Skivformad uppteckningsbärare enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a d av att indikeringssignalerna (X) dessutom tjänar såsom adresssignaler för den tillhörande uppsättningen av delbilder. Ä.

4. Skivformad uppteckningsbärare enligt något av patentkraven 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att de konsekutiva uppsättningarna (l,||,lll) av delbilder omväxlande innefattar två och tre delbilder (l-91,2; Il->3,h,5; lll-96,7) och att indikeringssignalerna (X) är upptecknade på upptecknings- bäraren (IE) på sådant sätt att avståndet mellan på varandra följande indi- keringssignaler omväxlande är två och tre delbilder.

5. Anläggning för återgivning av ett program från en skivformad uppteck- ningsbärare, vilken anläggning innefattar en avläsningsapparat för avsökning av uppteckningsbäraren (if), som är försedd med ett spiralformat informations- spår (T), i vilket programmet är registrerat som en televisionssignal i en följd med två delbilder per varv av spåret, varvid konsekutiva scener av pro- grammet på uppteckningsbäraren bildas av konsekutiva delbildsuppsättningar (l,ll,|l|), varvid varje uppsättning innefattar antingen två eller tre del- bilder (I->l,2; ll-?3,Å,5; lll->6,7) i enlighet med ett regelmässigt upprepat mönster av uppsättningar, och varvid avläsningsapparaten är försedd med styr- organ (26, 32) för alstring av en stillbildsmod, i vilken mod samma två kon- sekutiva delbilder avläses upprepat genom upprepad avsökning av samma varv av spåret, k ä n n e t e c k n a d av att till åtminstone en av de del-" 'f 7202872-7 bilder som tillsammans bildar ett par av konsekutiva uppsättningar av del- bílder på uppteckningsbäraren är tillagd en indikeringssignal (X), och att avläsningsapparaten är försedd med detektororgan (30) för detektering av denna indikeringssignal (X) samt med väljarorgan (31), vilka är kopplade till nämnda detektororgan (30) samt anordnade att samverka med nämnda styr- organ (26,32), vilka väljarorgan är utförda att i beroende av den detektera- de indikeringssignalen i samverkan med nämnda styrorgan utvälja de två del- bilder som skall återges i stillbildsmoden på sådant sätt att de två åter- givna delbilderna tillhör samma delbildsuppsättning. (Fig 3,h)

6. Anläggning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att de konsekutiva delbildsuppsättningarna växelvis innefattar två och tre delbilder.

7. Anläggning enligt patentkravet 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d av att en indikeringssignal (X) är tillagd ena delbilden i varje delbildsupp- sättning.

8. Anläggning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att in- dikeringssignalen (X) alltid är tillagd den första eller andra delbilden i en uppsättning och att nämnda väljarorgan (31) är så utförda att i still- bildsmoden alltid den första och andra delbilden i en uppsättning återges.

9. Anläggning enligt något av patentkraven 5 - 8, k ä n n e t e c k n a d av att indikeringssignalen (X) dessutom är anordnad att tjänstgöra som adress- signal för den tillhörande uppsättningen, och att avläsningsapparaten inne- fattar en avkodningsenhet för avkodning av adressignalen.