SE444236B - Databehandlingsanleggning innefattande en masterdator och minst tva slavdatorer - Google Patents

Description

Åsooiias s NJ bineras. Databehandlingsanläggningar av dessa tvâ kända slag beskrives t.ex. i ar- tikeln “Four design principles get the most out of microprocessor systems', Electro- nics, 20 januari 1977, sid. 102-110, i synnerhet figurerna 8 och 9 i denna artikel.

Om anläggningen har ett flertal slavar kan det var en fördel o masteranlägg- ningens adressutrymme är kapabelt att ta upp adressutrymmena hos alla nämnda buf- fertminnen. Överföring av data mellan två slavanläggningar kan därvid bli synnerli- gen enkel, emedan masteranläggningen i sitt adressutrymme då har tillgång till buf- fertminnena hos båda slavanläggningarna som är involverade i dataöverföringen, så att dataöverföringen kan äga rum från ett buffertminne till det andra utan mellan- lagring. _ . vara en fördel om transmis ionen av data från ochleller till ett s i Get kan ocks enda buffertminne via den gemensamma bussledn accessenhet, som ger access till den gemensamma bussledningen. Användning av en sä- dan enhet möjliggör att transmissionshastigheten för datana ökas.

Statussignaler som överförs via ingångs/utgångsgränssnitten kan styra masteran- läggningen eller den aktuella slavanläggningen genom att avbryta en programsekvens, som för tillfället utföres däri. Om så är fallet kan fördröjningstider reduceras och belastningen av den aktuella datorn kan reduceras.

Utföringsformer av uppfinningen kommer att såsom exempel beskrivas i detalj i det efterföljande under hänvisning till ritningarna, där fig_1 visar ett block- schema för en första utföringsform,_fig_§ visar förhållandet mellan olika minnen, som ingår i utföringsformen enligt fig 1, fig 3 visar ett flödesdiagram, som illu- ngen äger rum via en direktminnes- strerar utföringsformens enligt fig 1 funktion, och fig 4 visar ett blockschema för ¿,à en andra utföringsform.

Enligt fig 1 innefattar en databehandlingsanläggning (mikro-ldatorer 1,2 re- spektive 3, varvid antagits att mikrodatorn 1 är en masterdator som styr mikrodato- rerna 2 och 3 vilka arbetar såsom slavar. Dessa mikrodatorer benämnes i det efter- följande master respektive slavar för enkelhets skull. För enkelhets skull visar fig É 1 också bara tvâ slavar men i verkligheten kan flera än tvâ slavar finnas. Som ett ytterligare alternativ kan anläggningen innefatta bara en enda slav. Masterns 1 bussledning 4 tjänar såsom en gemensam bussledning. Varje slav 2,3 är tillordnad ett .Å buffertminne 5 respektive 6, varvid varje buffertminne medelst en tillhörande ström- ställaranordning 7 respektive 8 kan alternativt förbindas med den aktuella slavens 2 vš eller 3 bussledning 9 eller 10 och med den gemensamma bussen 4. För att tillåta att statussignaler avseende mastern och slavarna överföres ärlvarje slav 2 och 3 vidare tillordnad två sammankopplade ingångs/utgångsgrânssnitt 11,12 respektive 13,14. In- gângs/utgångsgränssnitten 11 och 13 är anslutna till bussledningarna 9 respektive IG ä hos den aktuella slaven, medan ingångs/utgångsgränssnitten 12 och 14 är anslutna 8001183 6 till den gemensamma bussledningen 4. Vart och ett av de senare tvâ ingângs/utgån9$' gränssnitten 12 och 14 tjänar också att styra den strömställaranordning som är till ordnad det buffertminne som tillhör den aktuella slaven. Ingångsfgränssnittet 12 styr således strömställaranordningen 7, vilket är antytt genom linjen 15, medan in- _ gångs/utgångsgränssnittet 14 styr strömställaranordningen 8, såsom är angivet geflvm i; linjen 16. Det aktuella buffertminnet kan således antingen förbindas med slavens ö: bussledning eller med den gemensamma bussledningen, såsom är symboliskt angivet 99- Å nm strömställarna 17,18 och 19,20. Förbindningarna mellan ingängs/utgångsgränssnit-5 ten 11,12 och mellan gränssnitten 13,14 är realiserade genom ett antal ledningar semi: är angivna såsom grupper av pilar 21,22 i fig 1, varvid riktningen på varje bil an- *f ger om den aktuella ledningen eller förbindningen tjänar att överföra en statussig-lf nal från slaven till mastern eller från master till slag. De flesta av dessa status-g signaler tjänar att signalera om data är tillgängliga för transmission eller om data§ kan tas emot, men nâgra signalerar om mikrodatorerna eller perifera apparater, som 2" är styrda av dem, arbetar på ett felaktigt sätt, i vilket fall nödvändiga korrek- tionssteg kan vidtas. _ Buffertminnet 5, strömställaranordningen 7 och ingângs/utgângsgränssnitten _ 11,12 vilka är tillordnade slaven 2 och i fig l visade såsom ett block 23, och buf-»å fertminnet 6, strömställaranordningen 8 och ingângs/utgângsgränssnitten 13,14, vilkaš är tillordnade slaven 3 och visade såsom ett block 24, utgör vardera en kopplings- Å eller transmissionsenhet för transmissionen av statussignaler och data mellan de É aktuella slavarna 2,3 och mastern 1. Üet adressfält som utgöres av varje buffertmin-@ ne kan medelst den tillhörande strömställaranordningen kopplas in i den aktuella W slavens adressutrymme eller alternativt in i masterns adressutrymme. Masterns J adressutrymme är företrädesvis kapabelt att ta upp de fält som utgöres av alla buf- T fertminnena samtidigt för att förenkla transmissionen av data mellan slavarna. Detta: är schematiskt visat i fig 2, varvid blocket 25 anger minnesadressataymmt i mas- i tern, medan blocket 26 anger slavens 2 nfinnesadressutrymme och blocket 27 anger sla~É vens 3 mínnesadressutrymme. Masterns minnesadressutrymme 25 har en sektion 28 och eng annan sektion 29, vilka svarar mot de adressfält som är representerade av buffert- f minnena S respektive 6 som är tillordnade slaven 2 respektive 3. Slavens 2 minnes- adressutrymme har en sektion 30 som svarar mot det adressfält som representeras av buffertminnet 5, medan slavens 3 minnesadressutrymme har en sektion 31 som svarar mot det adressfält som är representerat av buffertminnet 6. Sektionerna 28 och 30 och 29 och 31 svarar mot varandra. De dubbla pilarna 32 och 33 anger att det adress-Å fält som är representerat av ett buffertminne kan vara beläget i masterns minnes- : adressutrymme eller alternativt i minnesadressutrymmet hos den slav som buffertmin- å net är tillordnat (beroende på den motsvarande strömställaranordningens tillstånd).

Under transmissionen av data mellan slavarna 2 och 3 kan således de adressfält. som É 8001183 6 är representerade av de båda buffertminnena 5 och 5, vara upptagna i masterdatorns minnesutrymme och datana kan därvid överföras direkt från det ena buffertminnet till det andra, så att mellanlagring av data kan undvikas.

Datatransnñssion låt vara mellan mastern och en slav eller mellan två slavar styres alltid av masterdatorn varvid den erforderliga synkroniseringen mellan mas- tern och slaven realiseras via de aktuella ingångs/utgångsgränssnitten, och varvid det aktuella buffertminnet eller varje buffertminne är inkopplat antingen i den ak- tuella slavens adressutrymme eller i masterns adressutrymme. För varje datatrans- missionsoperation expedieras ett parameterblock via det aktuella buffertminnet, som därvid innehåller alla data som krävs för realisering av operationen, såsom sändar- adressen, mottagaradressen, datablockets längd, den operation som skall utföras osv.

Statussignaler som överföres genom de motsvarande ingångs/utgångsgrânssnitten anger, såsom redan nämnts, förekomsten av nya data att översända, antingen från mastern till slaven eller omvänt, samt möjligheten för den aktuella slaven att lagra nya data, varvid transmission av data möjliggöres på asynkront sätt. Qetta betecknas ibland såsom "handskakning". i Såsom illustrativt exempel kommer nu att beskrivas en anordning enligt fig 1, / vilken är uppbyggd med kommersiellt tillgängliga integrerade kretsar. nikrodatorernaf 1, 2 och 3 kan vara mikrodatorer av typ 280, 6800 osv, medan ingångs/utgångsgräns~ snitten 11, 12, 13, 14 kan vara typ 280 PIQ eller 6800 PIA. Bussledningen 4 kan ut- É göras av bussledningen iflen masterdator 280 (6800 osv), som består av en adress~ ochf en databussledning. Detsamma gäller för bussledningen 9 (och 10) som utgöres av å bussledningen i en slavdator Z80 (6800 osv).

Master-adressbusslednigen presenterar sina adresser genom grindlogik it.ex. grindar av typ DM 81 LS 97), som motsvarar hänvisningssiffrorna 18 och 20 i fig 2, för buffertminnet 5 resp. 6. Å andra sidan presenterar slav-adressbussledningarna sina adresser genom grindlogik (av samma typ som beskrivits i det föregående). som motsvara hänvisningssiffrorna 17 och 19 i fig 1, för buffertminnet 5 resp. 6. Vad gäller data är databussledningarna anslutna till buffertminnenas ingångar/utgångar y genom buss-drivkretsar (t.ex. av typ 3216). Styrda av ledningen 15 resp. 16 aktive~ f ras buss-drivkretsarna antingen till att avläsa/inskriva data från bussledningen 4 If från/i buffertminnet 5 resp. 6 eller att avläsa/inskriva data från bussledningen 9 eller 10 ur/i buffertminnet 5 eller 6.

Av det ovanstående framgår att omkopplingen av buffertminnena betyder att genom: behandlingen av adresserna buffertminnenas adressfält antingen utgör en del av mas~i; terminnets adressutrymme eller slavminnets adressutrymme. vad gäller data så finns å dessa fysiskt i buffertminnena och behöver inte överföras fram och tillbaka till de? fysiska minnesställena i master- ochfleller slavminnena.

I det efterföljande kommer den i fig 1 visade databehandlingsanläggningens ti sooiias 6 funktion att illustreras på basis av transmission av data från slaven 2 till maste 1, varvid det förenklade flödesdiagrammet so är visat i fig 3 gäller för en sådan operation. Den vänstra delen av diagrammet visar operationerna i slaven medan den högra delen visar operationerna i mastern. I det betraktade fallet verkar slaven 2 såsom en sändare och mastern 1 verkar som en mottagare av data. Hänvisningsbeteck- ningen 34 anger starten av operationen i slaven 2 och vid 35 tillföres mastern en statussignal via ingångs/utgångsgränssnittet 11, ledningen 36 och ingångslutgångs- M gränssnittet 12 (se fig 1) som anger att sändaren inte är tillgänglig för att ta upp» data. Vid 37 undersöker sändaren om buffertminnet 5 vid tillfället är inkopplat i " dess adressutrymme av strömställaren 17; varje buffertminne är alltid i den aktu- ella slavens adressutrymme då denna slav inte deltar i en datatransmission. Om så inte är fallet väntar sändaren via slingan 38 tills buffertminnet 5 verkligen är i dess adressutrymme. Vid 39 överföres det aktuella parameterblocket och datana till V buffertminnet 5. Vid 40 matas mastern via ingångs/utgângsgränssnittet 11, ledningen É 41 och ingângs/utgångsgränssnittet 12 med en statussignal som anger att data är "i tillgängliga, varefter sändaren vid 42 undersöker om masterdatorn har tagit upp buf+§ fertminnet 5 i sitt adressutrymme genom att sluta strömställaren 18; om inte vän- få tar sändaren i slingan 43 tills detta har ägt rum. ï Vid 44 undersöker mastern om någon av slavarna har data tillgänglig. Om så intet är fallet utför den andra operationer vid 45. Om 8 andra sidan den statussignal, somš anger att slaven 2 har data tillgängliga uppträder på ledningen 41 aktiverar masternš vid 46 strömställaranordningen 7 via ingångs/utgångsgränssnittet 12 (se linjen 15 igš fig ll så att strömställaren 17 öppnas och strömställaren 18 sluts. Således kopplasiš buffertminnet 5 över från sändarens adressutrymme till masterns adressutrymme. Där-“É efter matas en statussignal som anger att buffertminnet 5 finns i masterns adress- fš utrymme till sändaren via ingängs/utgångsgränssnittet 12, ledningen 47 och in- à gångs/utgångsgränssnittet 11. vid 48 avbryter sändaren sin stat ssignal att data ä tillgängliga, vilket signaleras till mastern via ledningen 49 såsom ny status. vid ß 50 undersöker sändaren om alla data har transimitterats. Om så är fallet förser sän-É daren mastern vid 51 via ledningen 52 med en statussignal att den är redo att ta delf i vidare dataöverföring. Om å andra sidan dataöverförigen från sändaren ännu inte : har fullbordats matas statussignalen (ledningen 36) att sändaren inte ännu är till- Q gänglig för upptagning av data till mastern via slingan 53, varefter slaven 2 åter- É igen uppträder såsom sändare och väntar på de data som efterfrågas. ° Efter att ha tagit över buffertminnet 5 i masterns adressutrymme undersöker mastern vid 54 om sändaren via linjen 49 har avbrutit statussignalen som anger att g data är tillgängliga. Om så inte är fallet ges en felsignal vid S5. Om däremot så ârÅ fallet överföres innehållet i buffertminnet 5 vid 56 till dess destination i enlig- soo11esfs i het med det aktuella parameterblocket och den önskade operationen utföres vid S7.

Efter övertagandet av innehållet i buffertminnet 5 av mastern aktiverar mastern återigen strömställaranordningen 7 vid 58 via ingångs/utgångsgränssnittet 11 (linjen 15 i fig 1) så att strömställaren 18 åter öppnas och strömställaren 17 åter slutes.

Buffertminnet 5 finns sedan återigen i slavens 2 adressutrymme, vilket signaleras såsom en statussignal till slaven via ledningen 59. Då detta sker är arbetscykeln Ü fullbordad. Vid 60 återgår mastern till sin föregående operation eller startar en ny É , operation. _ än Üverföringen av data från mastern till en slav utföres på ett helt analogt u i lllê V! Fl' t, varvid mastern därvid är sändare och slaven är mottagare; I detta fall tar tern först upp den aktuella slavens buffertminne i sitt adressutrymme, överför det aktuella parameterblocket och datana in i buffertminnet och kopplar därefter om det senare till slavens adressutrymme. Å A Överföringen av data mellan två slavar utföres också på ett analogt sätt, var- vid slaven 2 exempelvis arbetar såsom sändare och slaven 3 som mottagare. Sändaren undersöker först om det buffertminne 5 som är tillordnat densamma, befinner sig i dess adressutrymme. Om så är fallet skriver den in data som skall överföras i det- V samma och även det tillhörande parameterblocket och signalerar detta till mastern 1 É via ingångs/utgångsgränssnitten 11, 12, varefter mastern medelst strömställaranord- å ningen 7, som aktiveras via ingângs/utgångsgränssnittet 12, kopplar över buffertmin- ïš net 5 till sitt eget adressutrymme och läser mottagaradressen från parameterblocket. ;â Därefter undersöker mastern via den specificerade mottagarens ingångs/utgängsgräns- snitt, i förliggande »all slavens 3 ingångs/utgångsgränssnitt 13, 14, om slaven 3 är redo att ta emot nya data. Så snart detta är fallet kopplar mastern via strömstäl- laranordningen 8 som aktiveras via'ingångs/ütgångsgränssnittet 14, in slavens 3 buf= fertminne 6 i sitt eget adressutrymme och skriver in datana från sändarens buffert- nnnne 5 i mottagarens buffertminne 6. Därefter informerar mastern slaven 3 via in- gångs/utgångsgränssnitten 13, 14 om att nya data är tillgängliga och kopplar via å strömställaranordningen 8 åter buffertminnet 6 till slavens 3 adressutrymme, var- A* efter slaven 3 avläser parameterblocket som finns i dess buffertminne och utför de motsvarande operationerna. É För att erhålla en mycket hög datatransmissionshastighet är det fördelaktigt att ordna det hela så att datàöverföringen från sândarens buffertminne till mottaga- rens buffertminne äger rum på ett i och för sig känt sätt med användning av en di- rektminnesaccessenhet, som ibland betecknas såsom en DHA; vilken efter att ha lad- dats med aktuella data av mastern 1 automatiskt vinner access till den gemensama bussledningen 4 och överför hela innehållet i sändarens buffertminne såsom ett block till mottagarens buffertminne. En direktminnesaccessenhet av detta slag är i fin I betecknad med 72 och kan exempelvis utgöras av en kommersiellt tillgänglig integre- 1.0 , i aooiiaa 6 l *fl rad krets med typbeteckningen Z 80 DMA. Om en sådan DMÄ är anordnad startar master-«É datorn transmissionen av det kompletta blocket genom att föra in adressen till den aktuella sändarens buffertminne, adressen till den önskade mottagarens buffertminne } samt blockets längd, varefter detta block automatiskt kommer att transmitteras mel- ä lan utförandet av de olika orderna i ett godtyckligt program av mastern, d.v.s. på Ä ett transparent sätt för mastern. Sedan transmissionen av blocket har fullbordats infonneras mastern. l U Det har också visat sig vara fördelaktigt att ordna det hela så att statussig-g nalerna som transmitteras genom ingängs/utgângsgränssnitten och vilka, såsom beskriå vits, anger förekomsten av nya data för slavarn Ä a s =”lva initierar de ak-Jel;- operationerna i mastern eller il: eller ma tern eller förmågan att G HJC U Ousynyo, saa 1 lagra r~= data slavarna genom att på känt sätt förorsaka avbrottssignaler, även benämnda avbrott, f vilka signaler avbryter den löpande programsekvensen efter fullbordandet av ett opeeš rationssteg, som för tillfället utföres, eller i en punkt av sekvensen där (enligtei programmeringstekniken) ett avbrott är tillåtet, varvid den operation som är angiven genom avbrottssignalen utföres istället i enlighet med;dess prioritet. Till följd ö härav kan belastningen på mikrodatorn reduceras och de uppträdande fördröjningarna minimeras. I f Såsom redan har nämnts kan vidare ingângs/utgångsgränssnitten vara utförda at även transmittera felsignaler, vilket gör det möjligt att ”jamming“ av vissa slag undvikes. Sådan "jamming" kan annars exempelvis uppträda till följd av det faktum w att ett fel, som uppträder under transmission av data,;inte kan signaleras till masé tern via det aktuella buffertminnet, emedan detta buffertminne därvid skulle blockeå ras av data. I en anläggning av beskrivet slag kan en sådan felsignal transmitterasf via de aktuella ingångsiutgångsgränssnitten, vilket möjliggör för mastern att korriê gera felet. É Ä Det kan inträffa att ett datablock som skall transmitteras överstiger buffert~f minnets kapacitet. I detta fall måste blocket transmitteras i delar, varvid det 5 tillhörande parameterblocket antingen bara transmitteras tillsammans med den förstaå delen eller tillsammans med varje del. I detta fall kan mastern utföra mångfalden av erforderliga datatransmissionsoperationer interfolierat med andra operationer, ü d.v.s. på ett kvasi-samtidigt sätt med dessa. ¿ i I en anlägšhing av beskrivet slag är det möjligt att ordna så att masterdatornfi tar över order för databehandling av slavar förutom dess funktion att styra anlägg»;? ningen och transmissionen av data, vilket möjliggör att de individuella mikrodato- 1 rernas räknekapacitet användes på ett optimalt sätt genom att låta databehandlings~§ instruktioner som skulle innebära att en mikrodator sdm arbetar som en slav, bara skulle utnyttjas dåligt tas över av den mikrodator som arbetar såsom master, så attí dess belastningsomrâde ökar. Instruktioner kan givetvis också behandlas av slavar L $f~;'i.lt'.ï t. soo11sa s Figiä visar ett blockschema för en textbehandlingsanläggning. I fig 4 betecknar_ hänvisningssiffran 1 återigen en mikrodator som arbetar såsom en masterdator och A vars bussledning 4 tjänar såsom en gemensam bussledning. Tre ytterligare mikrodato- rer 61,62 och 63 tjänar såsom slavar, varvid en transmissionsenhet 64,65 respektive 1 66 är anordnad mellan den gemensamma bussledningen 4 och var och en av dessa slavar.v Konstruktionen av var och en av dessa transmissionsenheter är densamma som konstruk~g tionen av var och en av transmissionsenheterna 23 och 24 i den i fig 1 visade data- H behandlingsanläggningen, så att varje enhet återigen innefattar ett buffertminne, en¿ strömställaranordning och tvâ ingângs/utgängsgränssnitt. Varje slav har sin egen J funktion, d.v.s. slaven 61 styr en återgivningsanordning 6?, slaven 62 styr tvâ skivminnen 68 och 69 medan slaven 63 tjänar att överföra data, t.ex. genom te!efon=,} apparater. Masterdatorn 1 styr inte hara anläggningen och transmissionen av data utan styr också en tryckare 70. Till masterdatorn 1 är också ansluten en datain- gângsanordning 71 som innefattar ett tangentbord, via vilket instruktioner matas ti!! anläggningen och datana (i detta fall text o.s.v.) införes. En anläggning av detta slag möjliggör att komposition, redigering, mellanlagring och slutligen tryckff ning eller överföring av texter till en annan textbehandlingsanläggning utföres. Som_ följd av det sätt på vilket de individuella mikrodatorerna samverkar kan mycket komffi plicerade uppgifter således utföras. , Transmissionen och behandlingen av data eller texter åstadkommas på samma sätt'§ som i den i fig 1 visade anläggningen. Om exempelvis givna data på order från in- l gångsanordningen 7! ska!! matas från skivminnet 68 till återgivningsanordningen 67 if en given form instruerar masterdatorn 1 transmissionsenheten 65 att ladda sitt buf-'É fertminne med motsvarande data från slaven 62. ßetta be räftas ti!! mastern som där~l i efter kopplar över det adressfält, som utgöres av transmissionsenhetens 65 buffert- É _ - - e s» ~ _ m ' - y -^ -~¿<«t~¿ v. e. »q 5 ¿,-,,1,,få .. , .:.._4 ,._ _. ____JL_____\__U__ th: 'z §. minne, ti!! sitt eget adressutrymme och undersöker om slaven 61 är redo för att ta l upp data. Så snart detta är fallet kopplas det adressfält som utgöres av trans- w missionsenhetens 64 buffertminne in i masterdatorns 1 adressutrymme, varefter transff missionen av data från ett buffertminne till det andra äger rum. Detta kan innebârafš mellanlagring i masterdatorn. Därefter kopplas äter det adressfält som utgöres av fw transmissionsenhetens 64 buffertminne in i slavens 61 adressutrymme och slaven 61 L informeras om tillgängligheten av data, varefter-den utför de ytterligare operatio- É ner som krävs, så att till slut de önskade data återges på återgivningsanordningen ie önskad form. lransmissionen av motsvarande statussignaler mellan mastern och slavar;§ na och även styrningen av de aktuella strömställaranordningarna för buffertminnena i äger återigen rum via transmissionsenheternas 64 och 65 ingângs/utgängsgränssnitt.

Samverkan mellan ett skivminne och tryckaren 70 åstadkommas exempelvis på ett ana- logt sätt, varvid masterdatorn själv styr tryckaren i detta fall. Utförandet av andra uppgifter i textbehandlingsanläggningen utföres på liknande sätt.

Claims (2)

i: - Jsy-wwftfiegef F , _ 80011 83 6 Patentkrav
1. l. Databehandlingsanläggning innefattande: en masterdator (l) som har ett masterprocessorelement med ett masteradress- utrymme (25) som är bestämt av ett första flertal av parallella adressbi- tar, och ett masterminne som har ett andra flertal av selektivt adresser* bara minnespositioner, vilket nämnda masterprocessorelement och nämnda mas* terminne båda är förenade med en masterdatorbuss (Å) för dataöverföring och adressöverföring av nämnda första flertal av parallella adressbitar definierande en respektive adress inom nämnda masteradressutrymme; minst två slavdatorer (2,3) som vardera har ett slavprocessorelement med ett slavadressutrymme och ett slavminne förenade med en slavdatorbuss (5,l0); varvid varje siavdator vidare har en förbindningsmodui (23,2ä) ash varje förbindningsmodul har ett första styrgränssnittelement (l2,lh) för att bilda gränssnitt mot masterdatorn och ett andra styrgränssnittelement (ll,l3) förbundet med det första styrgränssnitteiementet för att bilda gränssnitt mot den tillhörande slavdatorn, vilket nämnda första styr- gränssnittelement har medel för att till masterdatorn selektivt leda en första statussignal indikerande en status "data tillgängliga", en andra statussígnai indikerande en status "data mottagbarai och en tredje sta= tussignal indikerande en status "felaktig drift"; k ä n n e t e c k n a d av att varje slavdator vidare har ett buffertminne (5,6) innefattande ett tredje flertal av minnespositioner som tillsammans bildar ett buffertadressr fält, att varje buffert har en strömstäiiaranordning {l8,20) med ett första och ett andra tillstånd, varvid i det första tillståndet det tillhörande buf- fertadressfältet är förbundet med masterdatorbussen och i det andra till- ståndet det tillhörande buffertadressfältet är förbundet med en slavdator~ buss, varvid nämnda masteradressutrymme innefattar adresserna hos nämnda tredje flertal av minnespositioner vilka är unika och skildafrån adresser- na hos nämnda andra flertal av minnespositioner och varvid slavadressut~ rymmena vartdera innefattar adresserna hos minnespositionerna inom det till- hörande buffertadressfältet vilka är unika och skildafrån adressen hos min- nespositionerna inom det tillhörande slavminnet; och att nämnda masterdator är försedd med första styrorgan för att konrwni~ cera data med en enda slavdator under upphörande av styrning av varje annan slavdator för att realisera en autonom operation däri. 'soo11s3 6 l0
2. 2. Databehandllngsanlâggníng enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att antalet slavdatorer är lika med minst tre, att nämnda masteradressut- rymme innefattar adresserna nos nämnda tredje flertal av mlnnesposïtloner tillhörande varje buffertmlnne vilka är unika och sklldafrån adresserna hos nämnda andra flertal av mlnnesposítloner och skilda från adresserna hos nämn- da tredje flertal av mínnesposítioner som är tïllordnade varje annat buffert- mínne, och att nämnda masterdator är försedd med andra styrorgan för att kom' n en F rs a slavdator till en andra slavdator såsum en dl- ä. (B '1 N O. N F? N *h mo -nu t en mfl (l) u O :sn nav-uk 'UPÛI Gß '1 (b JR' 3 r-r E32 m | (J f! J' un JR' '1 '1 . . . an_två respektive adresspesitecnel under t 43 e annan slavdator för at < n Våfl ""J vrnïnn a I Ü v' E *U *O I' 2 '1 10: r 23 ll (b ti! < M rf ri. 3 O 3 å 'Y m n O : °: