SE455462B - Forfarande for framstellning av ett torkat grundmaterial avsett for tillverkning av sojabaserad ost - Google Patents

Description

455 462 framställning av en sojaostprodukt, såsom tofu. Även om en dylik produkt medför fördelar för användaren, har den icke desto mindre flera nackdelar. Användning av ett torkat grund- material för framställning av en sojaostprodukt, såsom tofu, resulterar ofta i en tofu-produkt, som icke är lika vit som konventionellt framställd tofu och ofta icke har den önskade slätheten. Det skulle därför .vara lämpligt om man kunde fram- ställa ett torkat grundmaterial avsett för tillverkning av en sojaost eller en tofulíknande produkt, vilket grundmaterial icke har de ovan angivna nackdelarna och dessutom möjliggör bekväm och snabb tillverkning av tofu eller en sojaostprodukt.

De ovan angivna nackdelarna har övervunnits enligt föreliggande uppfinning, som avser ett unikt förfarande för framställning av en torkad sojaost-bas eller tofu-bas, som enkelt kan dispergeras i vatten och användas för tillverkning av en sojaost eller en tofuliknande produkt. Sojaostar eller tofuliknande produkter tillverkade av grundmaterialet enligt föreliggande uppfinning uppvisar en klart förbättrad vithet jämfört med produkter av sprejtorkad hel sojamjölk, som tidi- gare har använts för tillverkning av tofu eller sojaostproduk- ter. Tofu-produkter tillverkade av grundmaterialet enligt föreliggande uppfinning har dessutom en släthet eller textur som är mera jämförbar med texturen hos tofu tillverkad pá konventionellt sätt.

Det är ett ändamål med uppfinningen att åstadkomma ett förfarande för framställning av ett torkat grundmateríal avsett för tillverkning av sojaost eller tofu, som uppvisar en klart förbättrad vithet. Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för framställning av ett grundmaterial, vilket möjliggör tillverkning av en sojaost eller tofuliknande produkt, som uppvisar en grad av släthet eller textur som är jämförbar med texturen hos konventionellt tillverkad tofu eller sojaost.

Uppfinningen avser sålunda ett förfarande för fram- ställning av ett torkat grundmaterial avsett för tillverkning av sojabaserad ost, och detta förfarande kännetecknas av att man 455 462 (a) bereder en vattenhaltig uppslamning av ett soja- proteinmaterial valt bland sojamjöl, sojakoncentrat och soja- isolat, varvid uppslamníngen har en fastämneshalt av mellan 3 och 30 vikt-%; (b) upphettar uppslamningen till en temperatur av 104-205°C och håller uppslamningen i upphettat tillstànd under förhöjt tryck under en tid av 7-100 sekunder; . (c) kyler uppslamningen; (d) blandar den kylda uppslamningen med en ätlig olja, vilken tillsättes i sådan mängd att viktförhâllandet. mellan protein-fastämnen och olja blir mellan 5:1 och 0,2:1; och (e) avvattnar den resulterande blandningen och blandar den avvattnade blandningen med en kolhydratblandning till bildning av ett torkat grundmaterial.

Förfarandet enligt uppfinningen för framställning av en torkad sojaost-bas eller tofu-bas möjliggör framställning av tofu- eller sojaostprodukter med förbättrad vithet och textur.

Vid detta förfarande bildas först en uppslamning av ett soja- proteinmaterial. Uppslamningen upphettas till en temperatur av 104-205°C och hålles i upphettat tillstànd under förhöjt tryck under en tid av 7-100 s, så att uppslamningen utsättes för en kraftig upphettnings- och tryckbehandling. Den upphettade upp- slamningen utsprutas därefter från utrymmet med förhöjt tryck till en omgivning med lägre tryck så att uppslamningen kyles.

Efter kylningen blandas uppslamningen av det vegetabiliska proteinmaterialet med en ätlig.olja i en mängd som förbättrar vitheten av tofu-produkter tillverkade av grundmaterialet.

Oljan inblandas i sådan mängd, att viktförhållandet mellan protein-fastämnen och olja i uppslamningen blir mellan 5:1 och O,2:1. Dessa och andra specifika fördelar med föreliggande uppfinning framgår av nedanstående detaljerade beskrivning.

Uppslamningen avvattnas därefter eller torkas, varpå den torkade eller avvattnade uppslamningen blandas med en kolhyd- ratblandning för bildning av en torkad sojaost-bas eller tofu-bas, som lätt kan dispergeras i vatten och användas för bildning av en sojaostprodukt eller tofu på konventionellt sätt. 455 462 Det för föreliggande uppfinning unika är den ordning i vilken de olika beståndsdelarna tillsättes vid framställning av sojaost-basen eller tofu-basen och det sätt på vilket dessa beståndsdelar .behandlas för uppnâende av den resulterande förbättringen av vitheten och texturen. Förbättringen uppnås genom att man först bildar en uppslamning av ett sojaprotein- material, varefter uppslamningen kokas och behandlas före till- sättningen av den ätliga oljan. Blandningen av vegetabiliskt proteinmaterial och ätlig olja torkas sedan före tillsättning av de återstående beståndsdelarna i sojaost-basen eller tofu- -blandningen. Detta förfarande medför överraskande att man er- håller produkter med förbättrad vithetsgrad och önskvärd textur jämfört med användning av sprejtorkad hel sojamjölk såsom utgångsmaterial, där proteinmaterialet och fettet är naturligt förenade med varandra. Produkterna enligt före- liggande uppfinning har också en vithet som är överlägsen vit- heten hos produkter framställda genom ett förfarande där alla ingredienserna i tofu-blandningen eller sojaost-basen blandas med varandra i torrt tillstånd.

Det torkade grundmaterialet för tillverkning av sojaost eller tofu framställes enligt föreliggande uppfinning genom ett förfarande, vid vilket man först bildar en uppslamning av ett sojaproteinmaterial. Det speciella sojaproteinmaterial som användes vid bildning av den ursprungliga uppslamningen enligt uppfinningen kan vara antingen ett sojamjöl, ett sojakoncentrat eller företrädesvis ett isolerat sojaprotein. Ett isolerat sojaproteinmaterial framställes' vanligen genom att avfettade sojabönflingor behandlas med en alkalisk lösning som solu- biliserar proteinet. Proteinet separeras sedan från de alkaliolösliga fasta ämnena genom filtrering eller Centri- fugering. Proteinet i lösningen utfälles därefter i form av en ostartad massa genom att lösningens pH-värde inställes pá proteinets isoelektriska punkt, som vanligen är mellan 4 och 4,5 i fallet sojaprotein. Den genom isoelektrisk utfällning av det solubiliserade sojaproteinet erhållna massan är det föredragna materialet för framställning av den ursprungliga uppslamningen vid förfarandet enligt föreliggande uppfinning. 455 462 Det är emellertid uppenbart att man med lika stor framgång kan använda ett torkat sojaisolat, där det torkade materialet helt enkelt användes för framställning av en uppslamning genom blandning med vatten. Av ekonomiska skäl och produktionsskäl föredrager man att såsom utgångsmaterial för förfarandet enligt uppfinningen använda den massa som erhålles genom utfällning av det solubiliserade sojaproteinet vid den isoelektriska punkten.

Av sojaproteinmaterialet beredes en vattenhaltig uppslamning med en halt av protein-fastämnen av mellan 3 och 30 vikt-%, företrädesvis mellan 5 och 17 vikt-% och allra helst mellan 12 och 16 vikt-%. Uppslamningen av sojaproteinmaterial upphettas sedan till en temperatur mellan 104 och 205OC.

Uppslamningen hålles i detta upphettade tillstånd under förhöjt tryck under en tidsperiod av 7-100 s. För uppnående av bästa resultat bör temperaturen företrädesvis vara mellan 141 och 16000. För uppnàende av den angivna upphettningen under förhöjt tryck användes företrädesvis en apparat i form av en strål- kokare, som innefattar angränsande, normalt koncentriska munstycksöppningar, genom vilka uppslamningen och övertrycks- ånga, som användes såsom upphettningsmedel för uppslamningen, -utsprutas med hög hastighet i varandra skärande strömnings- banor, så att uppslamningen upphettas dynamiskt i tillräcklig grad för uppnáende av syftena med föreliggande uppfinning.

Den upphettade uppslamningen utsprutas sedan i en speciell uppehållskammare, vilken kan innefatta ett avlångt rör, genom vilket blandningen av uppslamning och vattenånga förflyttar sig från strålmunstycket vid ena änden av röret till en tryck- reglerad utströmningsanordning vid andra änden. Denna ut- strömningsanordning kan regleras genom en konventionell, för- inställd tryckavlastningsventil så att kontinuerligt process- flöde möjliggöres från munstycket till en yttre utströmnings- ventil. Trycket i kammaren måste vara tillräckligt högt för att förhindra nämnvärd förångning av fuktighet i kammaren, även om temperaturen är klart högre än vattnets kokpunkt. Detta uppnås lätt med ett övertryck av ca 525-560 kPa. 455 462 Den med vattenånga upphettade uppslamningen kvarhålles i uppehållskammaren under en bestämd men relativt kort tids- period, nämligen mellan 7 och 100 s.

Den upphettade uppslamningen kyles därefter, vilket företrädesvis sker genom att uppslamningen utsprutas i en zon med sänkt tryck innehållande ett Lämpligt mottagningsorgan.

Denna utsprutning av uppslamningen i en zon med sänkt tryck medför kraftig kylning av uppslamningen pá grund av att för- ångningsvärme tages från uppslamningen, och vanligen erhålles en uppslamning kyld till en temperatur av storleksordningen 54-6o°c.

Vid denna punkt kan uppslamningen eventuellt torkas före genomförande av resten av förfarandet, även om detta förfaringssätt icke föredrages. Om uppslamningen torkas innan resten av förfarandet genomföres, àteruppslammas det torkade materialet före genomförande av de efterföljande stegen, vilka beskrives i detalj nedan.

Den upphettade och kylda uppslamningen blandas sedan med en ätlig olja, vilken sättes till den kylda uppslamningen i en mängd som är tillräcklig för att förbättra vitheten hos såväl grundmaterialet som de tofu- eller ostliknande produkter som senare tillverkas av grundmaterialet. Viktförhàllandet mellan protein-fastämnen ooh olja är mellan 5:1 och O,2:1, företrädesvis ca 2:1. Den speciella typ av ätlig olja som kan användas enligt föreliggande uppfinning är icke kritisk, och man kan använda vilken som helst lämplig vegetabilisk olja, såsom sojaolja, jordnötsolja, safflorolja, solrosolja eller andra vegetabiliska oljor. För att man skall uppnå en förr bättring av vitheten hos de tofu-produkter som tillverkas av grundmaterialet enligt föreliggande uppfinning är det viktigt att oljan blandas med uppslamningen före torkning och före tillsättning av ytterligare material som vanligen ingår i en grundblandning för tillverkning av tofu eller sojaost. På detta sätt kommer de av grundmaterialet enligt uppfinningen till- verkade tofu- eller sojaostprodukterna att få en vithet som är jämförbar med vitheten hos tofu tillverkad på konventionellt sätt men klart överlägsen vitheten hos produkter tillverkade av sprejtorkad hel sojamjölk såsom grundmaterial. 455 462 Uppslamningen av olja och sojaproteinmaterial blandas företrädesvis i en homogeniseringsmaskin så att likformig dispergering erhålles. Homogeniseríngsmaskinen får företrädes- vis arbeta vid ett tryck av ca 14-21 MPa. Härigenom uppnås den önskade graden av emulgering av den ätliga oljan och dis- pergering av proteinet för den efterföljande torkningen.

Efter blandning av den ätliga oljan och uppslamningen av sojaproteinmaterial avvattnas eller torkas den resulterande blandningen, och materialet snabbtorkas företrädesvis, eftersom dylik torkning vanligen ger en likformig fin produkt. Använd- ning av snabbtorkningsmetoder möjliggör dessutom en ekonomisk, kontinuerlig behandling hos det torkade grundmaterialet enligt föreliggande uppfinning. Av de tillgängliga snabbtorkníngs- metoderna föredrages sprejtorkning, även om andra typer av torkning också kan användas, såsom trumtorkning, trågtorkning och liknande.

Efter snabbtorkning av blandningen sättes ytterligare beståndsdelar till blandningen av sojaprotein och olja så att man erhåller en grundblandníng för tillverkning av sojaost- eller tofuprodukter. De beståndsdelar som tillsättes för bild- ning av grundmaterialet enligt föreliggande uppfinning är kolhydratblandningar och liknande. Man föredrager enligt uppfinningen att kolhydraterna innefattar åtminstone en socker- eller stärkelseprodukt, såsom dextrin, maltodextrin eller lik- nande, så att man erhåller den önskade dispergeringsgraden och den erforderliga líkformigheten av dispersionen för den senare tillverkningen av sojaost- eller tofu-produkter. För att på- verka slutproduktens arom eller smak eller påverka den lätthet med vilken grundmaterialet dispergeras i vatten för tillverk- ning av en tofuliknande produkt kan man dessutom eventuellt tillsätta ytterligare beståndsdelar, såsom smakämnen, disper- geríngsmedel och liknande. Efter framställning av grund- materialet tillverkas tofu- eller sojaostprodukten på konven- tionellt sätt genom att grundmaterialet dispergeras i vatten, varefter man tillsätter ett koaguleringsmedel, såsom ett surt salt, för utfällning av de fasta ämnena i form av en massa, rvílken sedan utvinnes ur blandning genom pressning. Efter 455 :462 ytterligare behandling och bearbetning är denna massa färdig att saluföras och användas såsom en sojaost- eller tofu- -produkt. Såsom ovan har angivits medför förfarandet enligt föreliggande uppfinning att det erhållna grundmaterialet ger tofu- eller sojaostprodukter med en ovanlig grad av vithet.

Produkternas vithet är överlägsen vitheten hos produkter tillverkade av sådana material som sprejtorkad hel sojamjölk.

Dessutom har de av grundmaterialet enligt uppfinningen till- verkade tofu-produkterna en lika fin släthet eller textur som tofu-produkter tillverkade av hela sojabönor enligt den konventionella, komplicerade metoden för tillverkning av tofu.

Uppfinningen illustreras genom följande, icke begrän- sande exempel.

Exempelï Såsom utgángsmaterial användes en massa av isolerat sojaprotein. Denna massa är den med syra utfällda fraktionen av ett alkaliskt extrakt av avfettade sojaflingor, och den har ett pH-värde av 7,0 och en total fastämneshalt av 14,5 vikt-%. 136 kg av denna massa leddes genom en strâlkokare under ett mottryck av 660 kPa. Uppslamningen av isolerat sojaprotein upphettas med vattenånga till en temperatur av 154°C. Efter 8 s får successiva portioner av den upphettade uppslamningen strömma ut i en vakuumkammare, vari trycket hålles pà 610-635 mm Hg. Härvid snabbkyles den upphettade uppslamningen till en temperatur av 54-GOOC.

En portion av den erhållna uppslamningen sprejtorkas des och torrblandades därefter med de nedan angivna bestånds- delarna för framställning av en tofu-grundblandning kallad prov A. 455 462 Bestàndsdel Vikt-% sprejtorkat sojaisolat 53,30 safflorolja 26,60 maltodextrin 13,30 fruktos 6,71 vaniljarom 0,09 En annan del av uppslamningen blandades i vått till- stånd med de nedan angivna beståndsdelarna, varefter den resul- terande blandningen sprejtorkades för framställning av en tofu- -grundblandning kallad prov B.

Beståndsdel Vikt-% med syra utfälld sojamassa 88,75 safflorolja 6,42 maltodextrin 3,21 fruktos 1,62 vaniljarom 0,0002 En tredjedel av uppslamningen blandades i vått till- stånd med safflorolja i följande proportioner. sprejtorkades och blandades delarna prov C.

Beståndsdel Vikt-% med syra utfälld sojamassa 93,24 safflorolja 6,76 Den resulterande blandningen av sojamassa och olja med de nedan angivna bestånds- för framställning av en tofu-grundblandning kallad Bestándsdel Vikt-% sprejtorkad blandning av sojamassa och olja 79,90 maltodextrin 13,30 fruktos 6,70 vaniljarom 0,10 455 462 10 De tre proverna av tofu-grundblandning användes sedan för tillverkning av tofu, varvid 70 g av varje torr blandning dispergerades i 450 ml vatten i en behållare. Blandningen av vatten och grundmaterial upphettades till kokning, och där- efter tillsattes 3 g glukono-delta-lakton såsom koaguleríngs- medel för tofu. Ett prov av varje blandning hälldes i en skål och fick stelna däri. Man bestämde det resulterande tofu-gelets textur och vithet på nedan beskrivet sätt. De erhållna resul- taten är sammanställda i nedanstående tabell 1.

Tabell 1 Jämförelse av tofu-geler (olika framställningsmetoder) Prov Framställningsmetod Vithet Gel-hårdhet (p) A Torrblandning av alla 3 29,1 beståndsdelar B Våtblandning av alla 2 23,35 beståndsdelar C Våtblandning av protein 1 33,98 och olja Vitheten bedömdes på subjektiv basis genom visuell jämförelse av de olika toffi-gelerna. Härvid användes en skala från 3 till 1, där 1 betecknar den högsta vithetsgraden.

Resultaten anges i tabell 1.

Varje tofu-gels textur_ mättes med användning av en Universal Instron Testing Machine. Man använde en munstycks- hastighet av 50 mm/min, en diagramhastighet av 125 mm/min och en sond med en diameter av 12,7 mm. Gelstyrkan är den kraft som erfordras för att bryta sönder gelets yta. Man framställde gel- prover i skålar med en höjd av ca 50 mm och en diameter av ca 52 mm. Av försöksresultaten i tabell 1 framgår, att de bästa tofu-gelerna, särskilt vad vitheten beträffar, erhölls när den ätlíga oljan sattes till uppslamningen före torkning och före tillsättning av* kolhydratblandningen. En mindre lämplig' färg erhölls, när fettet och kolhydratblandningen tillsammans sattes till uppslamningen före torkningen. Den sämsta produkten er- Gu 455 462 11 hölls vid torrblandning av alla beståndsdelarna. De erhållna värdena på gelhårdheten visar, att de bästa resultaten erhölls när oljan sattes till uppslamningen före torkning och före tillsättning av kolhydratblandningen.

Exempel 2 En del av den upphettade och kylda uppslamningen av sojaisolat från exempel 1 blandades med safflorolja i sådana proportioner, att viktförhàllandet mellan protein-fastämnen och olja blev 2:1. Därefter sprejtorkades uppslamningen av protein och olja, som hade en fastämneshalt av 13,7%.

En andra del av den upphettade och kylda uppslamningen av sojaisolat från exempel 1 blandades med safflorolja i sådana proportioner, att viktförhållandet mellan protein-fast- ämnen och olja blev 1:1. Därefter sprejtorkades uppslamningen av protein och olja, som hade en fastämneshalt av 13,5%.

En tredje del av den upphettade och kylda uppslamningen av sojaisolat från exempel 1 blandades med safflorolja i sådana proportioner, att viktförhållandet mellan protein-fastämnen och olja blev 5:1. Därefter sprejtorkades uppslamningen av protein och olja, som hade en fastämneshalt av 13,2%.

En fjärde del av den upphettade och kylda uppslamningen av sojaisolat från exempel 1 blandades med safflorolja i sådana proportioner, att viktförhållandet mellan protein- -fastämnen och olja blev 1:2. Därefter sprejtorkades uppslam- ningen av protein och olja.

En femte del av den upphettade och kylda uppslamningen av sojaisolat från exempel 1 blandades med safflorolja i sådana proportioner, att viktförhållandet mellan protein-fastämnen och olja blev 1:5. Därefter sprejtorkades uppslamningen av protein och olja, som hade en fastämneshalt av 12,2%.

Vart och ett av de ovan erhållna proverna blandades med en del maltodextrín för framställning av en tofu-blandning, varefter tofu-geler framställdes på samma sätt som beskrives i exempel 1. Gelernas vithet bestämdes med användning av en 455 462 12 Hunter Lab Colorimeter. Härvid mättes den torra blandningens färg genom jämförande avläsningar på L-skalan, varvid 70 g torr blandning användes för bestämningen. värdena pà L-skalan utgör ett mått på provets vithet. Tofu-gelernas styrka bestämdes med användning av en geltestapparat modell 07-11 nr 225 från Marine Colloids, Inc, Springfield, N J. Härvid användes en kolv med diametern 1,2 cm.

De erhållna försöksresultaten är sammanställda i nedan- stående tabell 2.

Tabell 2 Färg och textur hos tofu-blandningar vid olika förhållanden mellan protein och olja Viktförhållande Värde på Hunter- Prov - proteinzolja kolorimeterns L-skala Gelstyrka (P) 1 2:1 58,2 244 1 4,2 2 1:1 53,9 264 1 11,0 3 5 1 44,8 266 i 7,2 4 1:2 52,3 243 1 15,3 5 1:5 50,4 258 i 17,0 xontrolim 2 1 41,5 249 i 16,8 (1) Torr blandning av 4 delar torkat sojaisolat, 2 delar saf- florolja och 1 del maltodextrin Även om godtagbara geler erhölls av alla de ovan angiv- na produkterna, inklusive kontrollprodukten, så förbättrades vitheten mest när man icke använde sig av torrblandning och när viktförhâllandet mellan protein-fastämnen och olja var mellan 2:1 och 1:2.

Exempel 3 På nedan beskrivet sätt framställdes ett sprejtorkat tofu-pulver av hel sojamjölk enligt den metod som beskrives i den amerikanska patentskriften 3 943 266. 455 462 13 45,4 kg hela sojabönor lakades i 363 kg vatten vid 2°C under 15 timmar. Vattnet avlägsnades genom dränering. ytterligare als kg vatten uppnettat till 93°c tillsattes, och den resulterande blandningen maldes under 10 min för bildning av en "mäsk". mäsken npphsttaass till 1oo°c och hölls vid denna temperatur under 30 min för extraktion av en sojamjölk. Soja- mjölken, som innehöll protein, kolhydrat och fett, avskildes genom centrifugering från de olösliga fasta ämnena. Aterstoden av olösliga fasta ämnen extraherades pá nytt med 68 kg vatten, varvid blandningen värmdes vid 100°C under 30 min för extrak- tion av ytterligare sojamjölk.

Sojamjölkextrakten förenades och upphettades till 71°C med vattenånga. 1,8 kg kalciumsulfat och 23 kg vatten sattes till den hela sojamjölken för utfällning av en ostartad massa på en tid av 30 min. Under utfällningen omrördes innehållet i behållaren, och den resulterande massan tvättades från behållarens väggar med 16 kg vatten.

Den utfällda massan separerades från vasslan genom centrifugering, varpå den tvättades tre gånger med vatten, var- vid man använde ett förhállande mellan vatten och massa av 6:1.

Massan utspäddes till en total fastämneshalt av 10~15% och sprejtorkades därefter.

Färgen hos det sålunda framställda sprejtorkade pulvret jämfördes med färgen hos ett sprejtorkat prov framställt pà samma sätt som prov C i exempel 1. Färgen mättes på en Hunter- -kolorimeter, och de erhållna resultaten är sammanställda i nedanstående tabell 3.

Tabell 3 Värden på Hunter-kolorimeter L a b Sprejtorkad produkt enligt 81,6 -0,3 14,6 US 3 943 266 Sprejtorkad produkt, 89,4 -1,4 10,4 prov C enligt exempel 1 455 462 14 Produkterna enligt föreliggande uppfinning var mycket vitare än jämförelseprodukten, vilket framgår av det högre värdet på Hunter-kolorimeterns L-skala.

Produkten enligt US 3 943 266 och prov C enligt exempel 1 användes för tillverkning av en tofu-produkt, varvid 70 g av varje torr blandning blandades med 430 g vatten i en blandare under 30 s. Blandningen upphettades därefter till kokning.

Den kokande blandningen avlägsnades från värmekällan, och 3 g glukono-delta-lakton tillsattes såsom koaguleringsmedel. Den varma blandningen hälldes i en form och fick stelna däri. Ett fast, slätt gel erhölls av prov C enligt exempel 1, under det att en grynig fällning och icke ett slätt gel erhölls vid användning av pulvret enligt US 3 943 266. Härav framgår, att tofu tillverkad av produkterna enligt föreliggande uppfinning har bättre egenskaper än tofu tillverkad av sprejtorkad hel sojamjölk enligt US 3 943 266.

Uppfinningen är icke begränsad till de ovan beskrivna utföringsformerna utan omfattar även alla ekvivalenta varianter och modifieringar därav. f» å:

Claims (6)

455 462 15 P a t e n t k r a v

1. Förfarande för framställning av ett torkat grundmate- rial avsett för tillverkning av sojabaserad ost, k ä n n e - t e c k n a t a v att man (a) bereder en vattenhaltig uppslamning av ett soja- proteinmaterial valt bland sojamjöl, sojakoncentrat och soja- isolat, varvid uppslamningen har en fastämneshalt av mellan 3 och 30 vikt-%; (b) upphettar uppslamníngen till en temperatur av 104-205°C och håller uppslamningen i upphettat tillstånd under förhöjt tryck under en tid av 7-100 sekunder; (C) kyler uppslamningen; (d) blandar den kylda uppslamningen med en ätlig olja, vilken tillsättes i sådan mängd att víktförhàllandet mellan protein-fastämnen och olja blir mellan 5:1 och 0,2:1; och (e) avvattnar den resulterande blandningen och blandar den avvattnade blandningen med en kolhydratblandning till bildning av ett torkat grundmaterial.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att viktförhàllandet mellan protein-fastämnen och olja är mellan 2:1 och 1:2.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att avvattníngen genomföres'genom sprejtorkning.

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att uppslamningen upphettas till en temperatur av mellan 141 och 1sø°c.

5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att uppslamningen kyles till en temperatur av mellan 54 och 6o°c.

6. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att den ätliga oljan är en vegetabilisk olja.