SE524041C2 - Portabel anordning samt metod för konfigurering av en maskin som hanterar mynt eller värdepapper - Google Patents

Description

none. 10 15 20 25 30 35 524 041 . . » . .- . . - . - ~ - - ~ . . ~ - . - .- 2 En av uppgifterna för programvaran är att bilda ett användargränssnitt tillsammans med en frontmonterad display 102 och knappsats 104.

FIG 1 illustrerar ett känt sätt att konfigurera myntsorteraren 100 för att exempelvis ändra dess inställ- ningar och/eller uppdatera dess programvara. En service- tekniker medför en bärbar dator 120 vid sitt besök pà det driftställe där maskinen 100 används. Datorn 120 ansluts till maskinen 100 genom exempelvis en seriell kabel 124 mellan ett RS232-gränssnitt pà datorn och ett motsvarande RS232-gränssnitt pà maskinen. Serviceteknikern kan även behöva ansluta datorn 120 till elnätet via en nätadapter 122 för att inte äventyra servicearbetet, ifall datorns batteri skulle ta slut. När datorn väl har installerats, startar serviceteknikern först dess operativsystem, t ex Microsoftm Windows, och därefter en för ändamålet avsedd konfigureringsapplikation. Med hjälp av denna applikation kan serviceteknikern så konfigurera maskinen 100. Sàdan användning av konfigureringsapplikationen erfordrar givetvis att serviceteknikern är välutbildad i densamma.

Som exempel pà konfigureringsdata för myntsortera- ren 100 kan nämnas hjälptexter och menyer för displayen 102, eller motsvarande för en pà maskinen installerad skrivare (ej visad i FIG 1). Andra exempel är parameter- värden för myntdiskriminatorn 108 - t ex olika acceptans- intervall inom vilka ett antal fysikaliska parametrar skall ligga för olika myntvalörer för att dessa skall anses vara giltiga. Sàdana fysikaliska parametrar kan exempelvis vara konduktivitet, permeabilitet, tjocklek, diameter eller vikt. Ett möjligt fall, bland många, dä maskinen 100 kan behöva omkonfigureras är ifall den skall användas för en annan valuta än tidigare, eller ifall det skett någon förändring i det för maskinen aktuella mynt- systemet.

Maskinens programvara kan exempelvis behöva upp- dateras pà grund av att man upptäckt fel, prestanda- 1251:-? zßzïL-äf - ïšzßg--ï-Tai,:-;.Lå;:a:.s\..:fi:LL wlfif* .fz-fif* a~unq 10 15 20 25 30 35 524 041 . . . . . . - « - n- 3 problem eller liknande, eller ifall användaren har be- ställt ny eller utökad funktionalitet i nàgot avseende.

Problem och nackdelar med det gängse konfigure- ringsförfarandet är att det kräver en utbildad service- tekniker som mäste transportera sàväl sig själv som en i sammanhanget tung och skrymmande PC (inkl kablage och nätadapter). Vidare tar det tid att koppla in datorn samt starta dess operativsystem och själva applikationen.

Dessutom erfordras tillgång till en inte oväsentlig arbetsyta för uppställning av datorn 120 i nära anslut- ning till maskinen 100.

Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinningen är att lösa eller àtminstone lindra ovanstående problem och nackdel- ar. Detta syfte har enkelt uttryckt uppnåtts genom att en ny typ av konfigureringshjälpmedel skapats, nämligen en portabel anordning som är avsedd att först anslutas till en dator innehållande nämnda konfigureringsapplikation.

I detta läge emulerar anordningen maskinen för hantering av mynt eller värdepapper, och alla inställningar som användaren av konfigureringsapplikationen gör kommer att mellanlagras i den portabla anordningen. Vid ett senare tillfälle ansluts den portabla anordningen till maskinen och emulerar i detta läge konfigureringsapplikationen, varvid de i den portabla anordningen mellanlagrade in- ställningarna kommer att verkställas pà maskinen. Den portabla anordningen kan pà liknande vis användas för att uppdatera befintlig programvara i maskinen.

Genom detta nya konfigureringshjälpmedel, dvs en portabel anordning enligt uppfinningen, uppnås en rad fördelar. För det första förenklas konfigureringsförfar- andet väsentligt, samtidigt som det ställer betydligt lägre krav pä utbildningsnivå ute pä driftstället. En välutbildad servicetekniker behöver inte längre själv resa till driftstället utan kan i stället konfigurera den portabla anordningen pä hemmaplan. Därefter kan an- unna. 10 15 20 25 30 35 524 041 . . . . . . . - » . - ~ ~ -I 4 ordningen levereras till driftstället, där en otränad användare kan ansluta den till avsedd maskin, varefter konfigureringen verkställs automatiskt. En fördel i sammanhanget är att den portabla anordningen är lämpad för miniatyrisering till ett mycket behändigt format.

Vidare förkortas servicetiden ute pà driftstället, eftersom det inte längre erfordras någon inkoppling och uppstart av konfigureringsdator.

Det ovannämnda syftet uppnås närmare bestämt genom en portabel anordning och en metod enligt bifogade själv- ständiga patentkrav.

En första aspekt av uppfinningen är således en portabel anordning för konfigurering av en maskin av sàdan typ som hanterar mynt eller värdepapper och som har ett gränssnitt för anslutning av en extern enhet, varigenom maskinen kan konfigureras från den externa enheten. Den portabla anordningen har en styrenhet; ett minne; ett första gränssnitt för anslutning till nämnda externa enhet; samt ett andra gränssnitt för anslutning till gränssnittet pà nämnda maskin; varvid styrenheten är anordnad, dà den portabla anordningen är ansluten till den externa enheten via det första gränssnittet, att emulera nämnda maskin samt att fràn den externa enheten ta emot och i minnet lagra kon- figureringsdata avsedda för nämnda maskin, och varvid styrenheten är anordnad, då den portabla anordningen är ansluten till nämnda maskin via det andra gräns- snittet, att emulera den externa enheten samt att till nämnda maskin avge nämnda i minnet lagrade konfigure- ringsdata.

I begreppet konfigurering innefattas inställning- ar av diverse parametrar, referensdata, spràkstöd och liknande i maskinen. Vidare innefattas uppdatering av maskinens programvara. Det är emellertid inte nödvändigt för uppfinningen att bägge dessa moment omfattas av kon- figureringsbegreppet. Begreppet konfigureringsdata kan pà motsvarande vis innefatta inställningar och/eller para- R ' f" ï“2í22;§* Sßfibvfiañzutaueåkan S3 =_*:: lä I enas. annan l0 15 20 25 30 35 u . - | u . . ~ . - u ~ - I H metrar för giltighet/äkthet/valör/typ för mynt respektive värdepapper; referensdata; eller data avseende spràkstöd.

Vidare kan begreppet konfigureringsdata innefatta pro- gramkod i nàgon maskinläsbar form, med vilken maskinens programvara skall uppdateras.

Den externa enheten kan vara en dator av typen bärbar dator, persondator, handdator, arbetsstation eller liknande.

De första och andra gränssnitten kan vara seriella, exempelvis enligt RS232-standarden.

Enligt en utföringsform är styrenheten vidare anordnad, dà den portabla anordningen är ansluten till nämnda maskin via det andra gränssnittet, att ta emot driftdata fràn nämnda maskin och lagra dessa i minnet; samt, då den portabla anordningen är ansluten till den externa enheten via det första gränssnittet, att till den externa enheten överföra nämnda i minnet lagrade driftdata.

Nämnda driftdata kan innefatta antal/giltighet/ äkthet/valör/typ för mynt respektive värdepapper som hanterats av maskinen, och/eller av maskinen detekte- rade fysikaliska parametrar för sådana mynt respektive värdepapper.

Den portabla anordningen kan erhålla strömförsörj- ning fràn de första och andra seriella gränssnitten.

Enligt en alternativ utföringsform utgörs det första och andra gränssnittet av en och samma fysiska enhet.

Maskinen enligt ovan kan med fördel vara en mynt- sorterare eller mynträknare.

En andra aspekt av uppfinningen är en metod för konfigurering av en maskin av sådan typ som hanterar mynt eller värdepapper och som kan konfigureras fràn en extern enhet. Metoden innefattar stegen att ansluta en portabel anordning, annan än nämnda maskin och nämnda externa enhet, till nämnda externa enhet; fràn den externa enheten ta emot och i den portabla an- ordningen lagra konfigureringsdata avsedda för nämnda non ...o 10 15 20 25 30 35 524 041 - u : u u- ' ' ~ . . - ~ ~ . » - . . n - - - o- 6 maskin; ansluta den portabla anordningen till nämnda maskin; samt till nämnda maskin avge nämnda lagrade konfigureringsdata.

Andra syften och fördelar med samt särdrag hos uppfinningen framgår av efterföljande detaljerade redo- görelse för uppfinningen, av bifogade patentkrav samt av ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hänvisning till medföljande ritningar.

FIG 1 illustrerar ett tidigare känt sätt att koppla samman en dator med en maskin för hantering av mynt via en seriell kabel i ändamål att konfigurera maskinen, exempelvis för att ändra dess inställningar eller upp- datera programvaran i densamma.

FIG 2 är en perspektivvy av en portabel anordning enligt uppfinningen för konfigurering av maskinen i FIG 1, valfritt även för inspelning av driftdata fràn den- samma.

FIG 3 visar den portabla anordningen enligt FIG 2 ansluten till datorn i FIG l.

FIG 4 visar baksidan pà maskinen för hantering av mynt i FIG l.

FIG 5 visar den portabla anordningen enligt FIG 2 ansluten till maskinen i FIG 1.

FIG 6 är ett blockschema över centrala komponenter hos den i FIG 1, 4 och 5 visade maskinen för hantering av mynt.

FIG 7 är ett blockschema över centrala komponenter hos den i FIG 2, 3 och 5 visade portabla anordningen.

FIG 8 är ett blockschema över ett arrangemang för strömförsörjning av komponenterna i FIG 7.

FIG 9 är ett flödesschema över en huvudrutin för den portabla anordningen enligt FIG 2, 3, 5 och 7. annan una-p 10 15 20 25 30 35 524 041 . . - . - a - - ~ '- 7 FIG 10 är ett flödesschema över en rutin för den portabla anordningen, för fallet då den är ansluten till maskinen pá det sätt som visas i FIG 5.

FIG 11 är ett flödesschema över en rutin för den portabla anordningen, för fallet då den är ansluten till datorn pà det sätt som visas i FIG 3.

Detaljerad redogörelse för uppfinningen I FIG 2-5 visas en typisk användning av en portabel anordning 200 enligt en föredragen utföringsform av upp- finningen. Anordningen 200 är som synes utförd som en liten dosa, baserad pà ett apparathölje och uppvisande en första kontakt 210 i den ena änden och en andra kontakt 220 i den motsatta änden. Kontakterna 210, 220 är konven- tionella niopinnars serieportar enligt RS232-standarden i den föredragna utföringsformen. Den första porten 210 är avsedd för anslutning till en dator 120 (se FIG 3), medan den andra porten 220 är avsedd för anslutning till ett motsvarande gränssnitt 402 pà en mynthanteringsmaskin 100 (se FIG 4 och 5). Normalt är inte den portabla anordning- en 200 ansluten till bäde datorn 120 och maskinen 100 samtidigt, utan först datorn (varvid anordningen emulerar maskinen 100 och tar emot konfigureringsdata fràn datorn 120) och sedan maskinen (varvid anordningen emulerar datorn 120 och vidarebefordrar nämnda konfigureringsdata till maskinen 100). Ett omvänt förfarande, dvs anslutning först till maskinen 100 och sedan till datorn 120, kan emellertid utnyttjas vid användning av anordningen 200 för inspelning av driftdata fràn maskinen 100 för efter- behandling pà datorn 120.

FIG 6 visar ett blockschema över de viktigaste delarna av en mynthanteringsmaskin 600, närmare bestämt myntsorteraren 100 fràn FIG L Maskinen 600 skulle dock lika gärna kunna vara en mynt- eller sedelräknare, en försäljningsautomat, en spelautomat, en kontantuttags- automat (ATM, "Automatic Teller Machine"), en maskin för test av mynt-, sedel- eller checkkvalitet, en maskin för uuuuu 10 15 20 25 30 35 .u uu uu I I u u ouu I I °' ..u u: u u u u u u vr I u u u u u u u U ° _ _ , . _ u u u u c u u u u u - ° ' . u u u u u. u ~ .uu .uu uu u 1 ' ' _ , ,. . u u u u u .u u u u u u u u ~ u u u u u u u . u u u u uu 8 identifiering av falska eller främmande mynt/sedlar/ checkar, etc.

En myntmassa som skall sorteras av maskinen 600 deponeras i ett myntintag 610. Mynten förs via en mynt- matare 620, exempelvis ett myntuppfordringsverk av typen "hopper" (jfr 106 I FIG 1) eller ett transportband, till en myntdiskriminator 630 (jfr 108 I FIG 1). Myntdiskri- minatorn 630 är operativt ansluten till en styrenhet 632 i form av en mikroprocessor (CPU) eller liknande, vilken i sin tur är operativt ansluten till ett minne 634 såsom ett RAM, ROM, EEPROM, flashminne, hårddisk, eller någon kombination därav. Åtminstone delar av minnet 634 kan realiseras av internt minne i styrenheten. Styrenheten 632 ansvarar för maskinens 600 övergripande arbetssätt, inbegripande styrning av en display 636 och en knappsats 638 som bildar ett användargränssnitt (jfr 102 resp 104 i FIG 1). De konfigureringsdata för maskinen som den por- tabla anordningen enligt uppfinningen är avsedd att upp- datera finns lagrade i minnet 634. Genom ett konfigure- ringsgränssnitt 639 (jfr serieporten 402 i FIG 4) kan nya/ändrade konfigureringsdata tas emot av styrenheten 632 från den portabla anordningen 200 samt lagras i minnet 634.

Mynthanteringsmaskinen 600 innefattar även en mynt- retur 640 (jfr 112 i FIG 1), som returnerar ej godkända mynt genom en utvändig öppning i maskinen 600, så att sådana mynt kan återfås av användaren. Det är myntdiskri- minatorn 630 som i sammanhanget avgör om ett mynt skall godkännas eller ej genom att detektera diverse fysika- liska parametrar och därigenom bestämma myntets typ, valör, valuta, identitet, äkthet eller liknande. Som exempel på fysikaliska parametrar kan nämnas kondukti- vitet, permeabilitet, tjocklek, diameter eller vikt.

Efter myntdiskriminatorn 630 följer ett sorteringsverk 650 (jfr 110 i FIG 1), som utnyttjar myntbestämningen från myntdiskriminatorn 630 för att sortera in myntet i en specifik myntbehållare (jfr 114 i FIG 1) tillhörande nu-un 10 15 20 25 30 35 n I . n u u. | v ana u 1 av .". .- o I n ~ n ~ 'I °' - av u - 6 v ~ _ _ R , .. 1 ~ 0 I . .. . . - - : 1 , , .. . . . . --« nu .n u ~ _. . . .- q I I Ill I Ü - :uni I , . , . u n.. --» .- 9 en myntförvaring 660. Myntbehàllarna i myntförvaringen 660 är med fördel utvändigt tillgängliga för användaren.

Styrenheten 632 lagrar diverse driftdata i minnet 634. Ett exempel pä sädana driftdata är myntstatistik från myntdiskriminatorn 630 - i form av antalet inräknade mynt av respektive valör, antalet avvisade mynt osv, eller mera detaljerat - statistisk för detekterade fysi- kaliska myntparametrar. Genom konfigureringsgrånssnittet 639 kan dessa driftdata - även under pågående drift - avges till den portabla anordningen 200 för "inspelning" av exempelvis myntstatistik. Senare kan denna inspelade myntstatistik laddas ner fràn den portabla anordningen 200 till datorn 120 för analys eller annan efterbehand- ling.

Den portabla anordningen 200 visas pà blockschema- form i FIG 7. Samtliga i blockschemat ingående kompo- nenter kommer att beskrivas närmare senare men ges först en kort översikt. En styrenhet 700 hanterar anordningens övergripande arbete och styr övriga komponenter. Ett minne 710 är associerat med styrenheten 700 och fungerar som arbets- och programminne för densamma. Minnet 710 används också för att mellanlagra konfigureringsdata som tagits emot fràn datorn 120 i väntan pà att de ska över- föras till maskinen 100, respektive mellanlagra driftdata som spelats in fràn maskinen 100 i väntan på överföring till datorn 120. En uppsättning lysdioder 720 (visas även som 230, 232 i FIG 2) syftar till att signalera olika drift- och feltillstànd till användaren. En första kom- munikationsenhet 740 är förbunden med den första serie- porten 210, medan en andra kommunikationsenhet 750 är förbunden med den andra serieporten 220. **~k Eftersom anordningen 200 emulerar maskinen 100 mot datorn 120 och vice versa sker kommunikationen via kom- munikationsenheterna 740 respektive 750 enligt samma generella seriekommunikationsstandard som konvention- ellt utnyttjas mellan dator och maskin (dvs situation- 10 15 20 25 30 524 041 q .- , . . - ø Q . . ~ » o ~ N' 10 en i FIG l). Nedan ges en kort specifikation av denna seriekommunikationsstandard.

För att koppla ihop en maskin med en dator används en RS232-kabel kopplad pà följande vis: .. . . 9. . stift ïstift 3 f 2 (_ Tx __.) .. å* . .. . 7 5 GND ' ....4... ..7. . CTš.. ...à . .. .Rrrsl(Má.ški.h..._éj...Hrëa När maskinen sätts pà startar den med grundinställ- ningar enligt följande: 9600 Baud, ingen paritet, 8 data- bitar och en stoppbit. Överföringshastigheten ställs sedan normalt om till 115200 Baud.

Handskakningssignalerna CTS (Clear To Send) och RTS (Request To Send) används för att fà kontroll över flödet. RTS används av maskinen för att indikera när den inte är redo att ta emot data fràn RX. Skickas nàgot när RTS är aktiv, kan detta resultera i kommunikationsfel.

För att undvika detta kan datorn tala om för maskinen att den inte får skicka något. Detta utförs genom att sätta CTS aktiv.

Ett mjukvaruprotokoll för konfigurering eller "setup" används för att kommunicera mellan dator och maskin. En allmän benämning pà detta protokoll är PCcom.

Alla meddelanden som skickas mellan dator och maskin har samma uppbyggnad: Riktning Data PC - Maskin CSUM, enkel byte-checksumma ACK (6) om CSUM är ok NAK (21) om CSUM inte är ok -+ Escape-tecken (ESC 27) -+ Kommando-tecken ('A' - 'Z') -+ Underkommando-tecken ('a' - 'z' eller 'A' - 'Z') ++ Data-bytes ++ +- nous» 10 15 20 25 30 35 524 041 . . - o .n ll EM (25) om CSUM är OK och det inte finns tillräckligt med minne för data. kat* Med hänvisning åter till FIG 7 samt till FIG 8 kommer nu den portabla anordningen 200 att beskrivas närmare. Därefter beskrivs dess arbetssätt med hänvisning till FIG 9-ll.

Den portabla anordningen 200 strömförsörjs från maskinen 100 respektive datorn 120 via utgàngarna pà serieportarna 210, 220, enligt vad som visas i FIG 8.

Serieportar används normalt enbart till kommunikation, varför det är viktigt att inte förstöra kommunikations- signalerna. För att skilja kommunikationssignalen 802 från strömförsörjning har dioder 804 arrangerats som karakteristiskt endast släpper igenom spänning i en riktning. Genom en spänningsdubblare 806 (t ex National Semiconductor LMC7660) kan en positiv spänning erhållas ur en negativ spänning för strömförsörjning 808 av anord- ningens komponenter. Strömförsörjningen 808 kan bl a innefatta en spänningsregulator såsom ST Microelectronics LE33ABZ för omvandling till lämplig spänningsnivå för komponenterna, t ex 3,3 V.

COM-portens spänningsomràde ligger enligt RS232- specifikationen pà 125V. Spänningsomràdet är emellertid inte lika i alla maskiner. Därför kan det finnas behov av att använda skyddsmotstånd på ingångssidan.

Styrenheten 700 kan realiseras av en mikrostyrkrets MSP430F149 från Texas Instruments. Denna mikrostyrkrets har en mycket låg strömförbrukning. Den drar endast 250 MA per MIPS vid 2,2 V matning och är i första hand framtagen för tillämpningar med hårda krav pà làg energi- förbrukning. Matningsomràdet ligger mellan 1,8 och 3,6 V.

Vid en arbetsfrekvens på 5 MHz fås en total strömförbruk- ning för mikrostyrkretsen på ca 1300 uA. Maximal arbets- frekvens är 8 MHz vid 3,6 V. Arkitekturen är uppbyggd på en 16-bitars RISC-kärna med 27 instruktioner. Varje nu vana o ozon n nu n o nu anno nu 10 15 20 25 30 35 524 041 12 instruktion tar endast en klockcykel. Instruktionstiden vid 5 MHz blir då 0,2 us.

Mikrostyrkretsen har ett programminne av flashtyp pá 32-60kB och ett arbetsminne av RAM-typ pà 1-2 KB.

Dessutom har den en AD-omvandlare som med fördel används till spànningsövervakning och temperaturmätning.

En fördel med mikrostyrkretsen MSP43OF149 och dess syskon i 14x-serien är den har tvâ USART-kretsar ("Universal Synchronous Asynchronous Receive Transmit").

I den föredragna utföringsformen realiseras således kom- munikationsenheterna 740 och 750 av dessa USART-kretsar och ingår med andra ord fysiskt i styrenheten 700.

Givetvis kan styrenheten 700 realiseras av någon annan komponent än den ovan föreslagna, exempelvis Atmel ATMEGAl61L 8PI 0143, Atmel T89C51RD2 eller Microchip PIC18LF452.

Vid realisering av minnet 710 kan man lämpligen beakta parallellprogrammerade flashminnen eller seriellt programmerade EEPROM. Fördelen med EEPROM är att de drar lite ström vid skrivning jämfört med flashminnen. Flash- minnen använder sig av "sektorer". Eftersom sektorn i flashminnet mäste raderas innan skrivning kan ske, krävs att sektorn hämtas till styrenhetens RAM. RAM-minnet mäste därför vara minst lika stort som flashminnets sektorstorlek. I den föredragna utföringsformen valdes ett flashminne av typen SST SST28VF040A. Kapaciteten är 512 KB och matningsspänningsomràdet 2,7 - 3,6 V. I den föredragna utföringsformen utnyttjas två fysiska minnes- kapslar, varvid kapaciteten totalt blir 1024 KB. Åtkomst- tiden för minnet är 150-200 ns, vilket är kortare än àtkomsttiden hos den valda styrenheten. Minnet gär att skriva över 100 000 ggr, och informationen ska hälla i 100 âr. Alternativa val av minne 710 är exempelvis Micro- chip 24LC5l5, Microchip 2SLC640, ST Microelectronics M95256-V eller Atmel AT29BVO4OA. Åtminstone delar av minnet 710 kan realiseras av internt minne i styrenheten, exempelvis programminnet .nano 10 15 20 25 30 35 5 2 4 0 4 1 ä; gg . .- . . . . > ~ ' "' 13 (flash) och arbetsminnet (RAM) MSP43OFl49. i mikrostyrkretsen Den portabla anordningen drivs av programvara en- ligt följande. Programvarans arbetssätt framgàr av FIG 9 och är uppbyggd enligt genomströmningsprincipen. Den startar med en initiering för att sedan gà in en s k superloop. Här ”snurrar” programmet flera tusentals varv per sekund. Omloppshastigheten beror pà vad som händer i det aktuella skedet. Superloopen mäste vara snabbare än den begränsande faktorn, vilken i detta fall är kommu- nikationshastigheten. Programmet skulle kunna betraktas som en form av tillstàndsmaskin.

Varje ”block” làser aldrig upp exekveringen i form av oändlighetsloopar utan àtergàr hela tiden till super- loopen. Ett undantag är om något fel pà det externa minnet skulle uppenbaras under initieringen. Det är olämpligt att initieringen i sådana fall fortsätter, eftersom resterande kod är totalt beroende av att det externa minnet fungerar.

Superloopens uppgift är att varje varv övervaka de olika mjukvarublockens tillstànd. Superloopen är hjärnan i mjukvaran och står högst i hierarkin. Den bestämmer bland annat när det är dags att skriva till externminnet eller när det är dags att kommunicera. Till sin hjälp har den mjukvarubuffertar, tidmätningsfunktioner, avbrotts- funktioner, funktionspekare och kommunikationsenheter.

Det finns även övervakningsklockor som hela tiden kont- rollerar att allt stàr rätt till.

Mottagningen av information från datorn sker med hjälp av ett avbrott. Avbrottet fyller en mellanlagrings- buffert som har plats för 20 byte. En cirkulär skriv- pekare som ägs av avbrottet används för att placera data i mellanlagringsbufferten. Cirkulär innebär att den inte alltid startar lagringen fràn adress noll utan fortsätter lagra fràn dess nuvarande position. När den när slutet förflyttar den sig till position noll igen. Vid varje nytt datapaket räknas en räknare upp med ett. Denna .i “ -išäifi$.,1' Lïzi' f :;11:=i-'f;§;.>f.:. 'rï^f.'l“¿. wifx; noen; 10 15 20 25 30 35 524 041 ... .u 14 räknare håller reda på hur mycket som är lagrat i mellan- lagringsbufferten och ägs av både avbrottet och super- loopen. Räknaren kontrolleras av superloopen varje varv.

Dà räknaren skiljer sig fràn noll aktiveras en PCcom- funktion (jfr vad som beskrivits tidigare i detta doku- ment). PCcom tolkar informationen med hjälp av en läs- pekare och avgör om den är en del av ett ESC-kommando eller data. Data placeras med hjälp av en annan skriv- pekare i en databuffert pà 129 byte. Läspekaren är cyklisk och ägs av superloopen. Skrivpekaren till data- bufferten är däremot inte cyklisk utan startar fràn position noll vid varje ny lagringssekvens. Denna pekare ägs av superloopen. Data finns nu upplagda i databuffert- en och är redo att placeras vidare av PCcom. PCcom kan peka direkt pà önskad databyte.

För att förenkla programmeringen används två sepa- rata mjukvarubuffertar, en för varje avbrott. Mjukvaru- buffertarna är tilldelade minsta möjliga storlek utan att kommunikationen försämras. Anledningen är att de tar upp plats i RAM-minnet som endast är exempelvis 2 KB. Efter- som datorn skickar max 129 byte data per sekvens, är detta en lämplig storlek pà databufferten till PCcom.

Mottagning från maskinen 100 sker enligt samma princip som mottagning fràn datorn 120. Skillnaden är att den portabla anordningen 200 använder en annan mellan- lagringsbuffert och annan databuffert. Dessa buffertar har en annan storlek. Mellanlagringsbufferten är på 15 byte och databufferten är pà 10 byte.

Sändning till datorn 120 och maskinen 100 sker via en gemensam mjukvarubuffert pà 920 byte. Sändningen är inte avbrottsstyrd utan sköts av superloopen. Superloopen häller reda pà var data ska skickas med hjälp av flaggor.

Extern minneshantering, dvs hantering av data till och fràn det externa minnet, sker via funktioner. För att skriva till minnet anropas en skivfunktion med inparamet- rarna data och adress. Vid läsning anropas en läsfunktion med inparametern adress, varvid data returneras. 10 l5 20 25 30 35 a - » » n- 15 De tvà minneskapslarna är sammanslagna till ett block med hjälp av mjukvara pà làg nivå. Utàt presenteras detta som ett stort sammanhängande minne med linjär adressering fràn 0x0O000-OXFFFFF, dvs l MB.

Exempel: Byte a och b programmeras pà adresserna x och y (a och b placeras i olika sektorer). Följande sker: l) Den sektor som innehåller adress x kopieras från externminnet till minneshanteringsbufferten i mikro- styrkretsens RAM. Detta sker inte om aktuell sektor redan finns i RAM. 2) Byte a placeras på adress x i minneshanterings- bufferten. 3) Sektor innehållande adress x i externminnet raderas. 4) Minneshanteringsbufferten programmeras till aktuell sektor i externminnet. 5) Den sektor som innehåller adress y kopieras fràn externminnet till minneshanteringsbufferten. 6) Byte b placeras pà adress y i minneshanterings- bufferten.

Byte b programmeras inte till externminnet förrän sektorbyte eller ”timeout” sker.

*** I programflödet enligt FIG 9 sker först initiering (steg 900-920), varefter superloopen inträds (steg 922- 938). Under initieringen sker följande: Programmet startar med att initiera alla globala variabler i steg 902. CPU:ns yttre klockfrekvens (X1) ställs in tills oscillatorn stabiliserats. Den inre klockan (DCO) ställs in till 500 kHz. Portarnas riktning ställs in.

Därefter kontrollerar programmet om det externa flashminnet är OK i steg 904. Om minnet inte är OK, indi- keras ett felmeddelande i steg 906 med hjälp av lysdiod- erna 720/230-232. Om minnet däremot är OK, fortsätter programmet med de sista initieringarna i steg 908: noe-o 10 15 20 25 30 35 524 041 . - ~ . .- . . ~ . . ~ - - - . . - - » ~ .- 16 AD-omvandlaren ställs in att omvandla 15 ggr per sekund. En timer initieras till att ge avbrott var 100:e ms. Överföringshastigheten ställs in till 9600 Baud.

Realtidsklockan (RTC) tilldelas en godtycklig tid och datum.

Därefter sätts det globala avbrottet pà i steg 910.

I steg 912 kontrollerar programmet om det finns nägra konfigurationsdata lagrade i det externa minnet. Om så inte är fallet programmeras minnet med en grundkonfigura- tion i steg 914.

I stegen 916 och 918 ges maskin och dator tillstànd att sända. Slutligen startas timern till RTC i steg 920.

Därmed är initieringsdelen avslutad.

I superloopen uppdateras först RTC i steg 922. Det kontrolleras i stegen 924 och 926 huruvida eventuell timeout har inträffat respektive vilket meddelande som ska visas. Därefter ser programmet i steg 928 efter vad som är finns anslutet till kommunikationsenheterna.

Följande tre fall kan inträffa: Endast datorn är ansluten (steg 932, FIG 11).

Endast maskinen är ansluten (steg 930, FIG 10).

Bàde datorn och maskinen är anslutna (steg 934- 936).

Dä endast datorn är ansluten sker följande enligt FIG 11. Maskinens UART-drivkrets stängs av i steg 1100, och datorns UART-drivkrets sätts pà i steg 1102. Det kontrolleras i steg 1104 om något nytt tecken har kommit fràn datorn. Om sà är fallet körs PCcom i steg 1106.

Detta steg har till uppgift att tolka inkommande data från datorns konfigureringsprogram pà samma sätt som maskinen skulle gjort ifall maskinen vore ansluten direkt till datorn. Efter detta kontrolleras i steg 1108 om nàgot tecken behöver skickas till datorn. Till slut kont- rolleras i steg 1110 om datorn begärt ändrad överförings- hastighet.

Dà endast maskinen är ansluten sker följande enligt FIG 10. För att förenkla användandet av den portabla »coca 10 15 20 25 30 35 524 041 17 anordningen tilldelas olika uppgifter som lagras i ”status_mode”. Programmet kontrollerar ”status_mode” och utför given uppgift som beror pà aktuell ”status_mode”.

Det finns totalt ätta olika sätt att kombinera ”status_mode”: Ingen ”status_mode” är vald (steg 1002, 1004): Exekveringen avslutas. I annat fall stängs kommunika- tionsenheten 740 mot datorn av i steg 1006, medan kom- munikationsenheten 750 mot maskinen sätts pä i steg 1008.

Uppdatera maskinens programvara (steg 1010, 1012): Inloggning pà maskinen enligt ett fördefinierat programuppdateringsprotokoll. Efter uppdatering sker mjukvaruomstart av maskinen i steg 1014. Om ”status_mode” indikerar ytterligare något utöver programuppdatering (kontrolleras i steg 1015), fortsätter exekveringen med inloggning pä maskinen enligt ett fördefinierat kon- figureringsprotokoll (steg 1016).

Ladda upp konfigureringsdata: Uppdatera kon- figureringsdata i maskinen (steg 1018, 1020 resp 1024).

Databandspelare: Spela in driftdata frän (steg 1018, 1022 resp 1026). Inspelade driftdata kan sedan överföras maskinen och lagra i det externa flashminnet till datorn för analys eller liknande.

Dà både datorn och maskinen är anslutna sätts bägge kommunikationsenheter 740, 750 pà i steg 934 och 936. I detta läge är den portabla anordningen 200 genomskinlig för datorn och maskinen. Dess uppgift är endast att lagra viktig information samt skicka vidare all inkommande information.

Uppfinningen har beskrivits ovan i form av ett par exemplifierande utföringsformer. Dock är uppfinningen inte pà något vis begränsad till dessa utan inrymmer mànga andra varianter, enligt vad som definieras av skyddsomfànget hos de bifogade patentkraven och vidare enkelt inses av fackmannen. En möjlighet i sammanhanget är att utnyttja en och samma fysiska kommunikationsport och/eller kommunikationsenhet hos den portabla anordning- 524 041 =Iï§1l=:šßI1§-:;š:"§š= l8 en för sàväl anslutningen mot datorn som för anslutningen mot maskinen. I en sådan utföringsform får styrenheten i den portabla anordningen arrangeras att känna igen vilken av datorn eller maskinen som för närvarande är ansluten och agera i beroende därav. 'fifirï ¿í.z.'.ITL._X' .E?åL¿f¿. “-.;';;ï.<-;::z':1::§ Jmf: nunooa

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 | u ~ - .- 524 041 Ändrade patentkrav 19 PATENTKRAV

1. Portabel anordning (200) en maskin (100) av sådan typ som hanterar mynt eller värdepapper och som har ett gränssnitt (402) (120), varigenom maskinen kan konfigureras från den externa enheten, varvid den för konfigurering av för an- slutning av en extern enhet k ä n n e t e c k n a s av (700): (710); portabla anordningen en styrenhet ett minne ett första gränssnitt (210, 740) för anslutning till nämnda externa enhet (l20); samt ett andra gränssnitt (220, 750) för anslutning till gränssnittet (402) (100); varvid styrenheten är anordnad, då den portabla på nämnda maskin anordningen är ansluten till den externa enheten via det första gränssnittet, att emulera nämnda maskin samt att från den externa enheten ta emot och i minnet lagra konfigureringsdata avsedda för nämnda maskin, och varvid styrenheten är anordnad, då den portabla anordningen är ansluten till nämnda maskin via det andra gränssnittet, att emulera den externa enheten samt att till nämnda maskin avge nämnda i minnet lagrade konfigureringsdata.

2. Portabel anordning enligt krav 1, varvid den (120) är en dator av typen bärbar dator, handdator, externa enheten persondator, arbetsstation eller liknande.

3. Portabel anordning enligt krav 1 eller 2, varvid de första och andra gränssnitten (210, 740, 220, 750) är seriella.

4. Portabel anordning enligt något av ovanstående krav, varvid nämnda konfigureringsdata innefattar åtmin- 10 15 20 25 30 35 . . ø - .- Ändrade patentkrav 20 stone något av följande: inställningar och/eller para- metrar för giltighet/äkthet/valör/typ för mynt respektive värdepapper; referensdata; eller data avseende språkstöd.

5. Portabel anordning enligt något av ovanstående krav, varvid nämnda konfigureringsdata innefattar pro- gramvara för exekvering i en i maskinen (100) (632). ingående mikroprocessor

6. Portabel anordning enligt något av ovanstå- ende krav, varvid styrenheten (700) (200) via det andra gränssnittet är anordnad, då den portabla anordningen är ansluten till nämnda (100) (210, 750), att ta emot driftdata från nämnda maskin och lagra (710): varvid styrenheten maskin dessa i minnet samt (700) (200) via det första gränssnittet är anordnad, då den portabla anordningen är ansluten till den (120) att till den externa enheten överföra externa enheten (210, 740), nämnda i minnet lagrade driftdata. varvid nämnda driftdata innefattar antal/giltighet/äkthet/ valör/typ för mynt respektive värdepapper som han- (100), detekterade fysikaliska parametrar för sådana mynt

7. Portabel anordning enligt krav 6, terats av maskinen och/eller av maskinen respektive värdepapper.

8. Portabel anordning enligt krav 3, varvid anordningen erhåller strömförsörjning från de första och andra seriella gränssnitten (210, 740, 220, 750).

9. Portabel anordning enligt något av ovanstående krav, varvid det första och andra gränssnittet utgörs av en och samma fysiska enhet. 10 15 20 25 30 35 u - n u .- 524 041 . - - . .a Ändrade patentkrav 21

10. Portabel anordning enligt något av ovanstående krav, varvid nämnda maskin (100) är en myntsorterare eller mynträknare.

11. Metod för konfigurering av en maskin (100) av sådan typ som hanterar mynt eller värdepapper och (120), av stegen att tillhandahålla en portabel anordning (200), (100) som kan konfigureras från en extern enhet var- vid metoden k ä n n e t e c k n a s annan än nämnda maskin (l20); i den portabla anordningen detektera att den och nämnda externa enhet portabla anordningen är ansluten till den externa enheten; emulera nämnda maskin genom nämnda portabla anordning för att från den externa enheten ta emot och i den portabla anordningen lagra konfigureringsdata avsedda för nämnda maskin; i den portabla anordningen detektera att den portabla anordningen är ansluten till nämnda maskin; samt emulera nämnda externa enhet genom nämnda portabla anordning för att till nämnda maskin avge nämnda lagrade konfigureringsdata.

12. Metod enligt krav 11, varvid den externa enhet- en (120) handdator, är en dator av typen bärbar dator, persondator, arbetsstation eller liknande.

13. Metod enligt krav ll eller 12, varvid nämnda konfigureringsdata innefattar åtminstone något av föl- jande: inställningar och/eller parametrar för giltig- het/äkthet/valör/typ för mynt respektive värdepapper; referensdata; eller data avseende språkstöd. 10 15 20 25 524 041 Ändrade patentkrav 22

14. Metod enligt något av kraven ll-13, varvid nämnda konfigureringsdata innefattar programvara för exekvering i nämnda maskin (100).

15. Metod enligt något av kraven ll-14, vidare innefattande stegen att vid emuleringen av nämnda externa enhet genom nämnda portabla anordning ta emot driftdata från nämnda maskin och lagra dessa i den portabla anordningen; och vid emuleringen av nämnda maskin genom nämnda portabla anordning överföra nämnda lagrade driftdata till den externa enheten.

16. Metod enligt krav 15, varvid nämnda drift- data innefattar antal/giltighet/äkthet/valör/typ för mynt respektive värdepapper som hanterats av maskinen (100), och/eller av maskinen detekterade fysikaliska parametrar för sådana mynt respektive värdepapper.

17. Metod enligt något av kraven ll-16, varvid nämnda maskin (100) är en myntsorterare eller mynt- räknare.