SE534251C2 - Stötdämpare med dubbelkolv - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en stötdämpare (1) innefattande en dämpmediefyllddämpcylinder (2) avdelad i en första och en andra dämpkammare (C1, C2)av en huvudkolvanordning sammansatt av en första (4) och en andra hu-vudkolv (5). I huvudkolvarna är med genomgående kanaler (9, 10; 13, 14)avgränsade i en flödesriktning av första och andra flödesbegränsare (11,12; 15, 16), monterad vid en kolvstång (3). Kolvstången har en axiellt sigsträckande och genomgående hålighet (7) genom vilken dämpmedium kanflöda mellan en trycksatt kammare (6a) i en trycksättningsreservoar (6) ochrespektive dämpkammare (C1/C2). Dämpmediet flödar via ett, av den för-sta och den andra huvudkolven (4, 5) avgränsat, mellanutrymme (8) i hu-vudkolvanordningen ut i respektive dämpkammare (C1/C2) via trycksätt-ningskanaler (11, 12) avgränsade av retur- och kompressionsflödesbegrän-sare (11, 12). Uppfinningen är kännetecknad av att den första och/eller denandra backventilen (11, 12) är öppen initialt under retur- och/eller kompres-sionsslag (R2, R1) så att den tillåter ett flöde mellan respektive dämpkam-mare (C1, C2) och mellanutrymmet (8) under den första delen av slaget(R2, R1). Genom att tillåta ett initialt flöde mellan dämpkamrarna fås exem-pelvis de önskvärda dämpegenskaper som leder till en snabb retur ellerutfiädring av hjulet.

Description

20 25 30 534 251 Genom denna konstruktion är det möjligt att tillse att ett tryck påtagligt stör- re än noll alltid råder i dämpkamrarna. Detta eftersom trycket i dämpkam- rarna C1 resp C2 endast är marginellt lägre än trycket P1 tack vare det låga tryckfallet över flödesbegränsare 11 respektive 12 och genom att även det för båda kamrarna gemensamma mellanutrymmet 8 är trycksatt med nämnda tryck. Det trycksatta dämpmediet leds uti respektive dämpkamma- re C1, C2 via en samling av flexibla andra brickor 11% 12% d v s shims.

De flexibla andra brickorna är fast inspända vid sin inre diameter så att de flexar runt sin centrala del och släpper igenom ett dämpmedieflöde endast via sin yttre del som böjer av från huvudkolvens första sida och således lämnar en öppningsarea som är anordnad vid de andra brickornas ytterdi- ameter, se figur 1b. För att åstadkomma minimalt med flödesmotstånd i riktning ut från mellanutrymmet har samlingarna med flexibla brickor valts att vara så veka som möjligt för att kunna öppna vid endast en mycket liten tryckskillnad mellan respektive dämpkammare och mellanutrymmet.

Problem har då uppstått eftersom mycket veka brickor lätt blir instabila och börjar deformeras oförutsägbart med flödet. Hela dämparens dynamik blir då försämrad och oväntade svängningar och ljud kan uppstå.

Dessutom är det önskvärt att kunna separera dynamiken mellan kompres- sion och retur så att det går att få olika dämpkaraktär i de olika dämprikt- ningarna. Det har även varit ett problem att skapa en stötdämpare vilken öppnar för flöde mellan dämpkamrarna utan fördröjning initialt under re- spektive slag utan att dämpegenskapema iden andra slagriktningen påver- kas.

Uppfinningens syfte Föreliggande uppfinning avser att lösa de dynamikproblem som uppstår i en stötdämpare som är trycksatt via ett utrymme mellan en huvudkolvan- ordning bestående av två huvudkolvar. 10 15 20 25 30 534 25'l Vidare syftar uppfinningen till att lösa problem med separering av stötdäm- parens dämpegenskaper under retur- respektive kompressionsslaget.

Dessutom ger uppfinningen stötdämparens ventiler ett önskvärt initialt snabbt öppningsförlopp utan att stötdämparens förmåga att kontrollera chassiets rörelser försämras.

Slutligen ska dessa problem lösas på ett ekonomiskt och enkelt sätt.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser en stötdämpare vilken innefattar en dämpmediefylld dämpcylinder som är avdelad i en första och en andra dämpkammare av en huvudkolvanordning. Huvudkolvanordningen är sammansatt av en första och en andra huvudkolv med genomgående kanaler som är i en flödesrikt- ning avgränsade av första och andra flödesbegränsare. Huvudkolvanord- ningen är anordnad vid en kolvstàng med en axiellt sig sträckande och genomgående hålighet, genom vilken dämpmedium kan flöda. Den genomgående håligheten sammankopplar en trycksatt kammare i en tryck- sättningsreservoar och respektive dämpkammare via ett, av den första och den andra huvudkolven avgränsat, mellanutrymme i huvudkolvanordningen.

Ett första dämpmedieflöde från mellanutrymmet till den första respektive den andra dämpkammaren är anordnat att flöda huvudsakligen utan mot- stånd genom första trycksättningskanaler avgränsade av en första back- ventil. Ett andra dämpmedieflöde, skapat vid ett kompressionsslag, är an- ordnat att flöda från mellanutrymmet till den andra dämpkammaren genom andra trycksättningskanaler avgränsade av en andra backventil. Uppfin- ningen är kännetecknad av att den första backventilen och/eller den andra backventilen är så anordnade vid respektive huvudkolv att de initialt under returslaget och/eller kompressionsslaget tillåter ett flöde mellan den respek- tive dämpkammare och mellanutrymmet. Således tillåts under den första delen av returslaget ett flöde mellan den första dämpkammaren och mel- lanutrymmet och/eller under den första delen av kompressionsslaget tillåts 10 15 20 25 30 534 251 -4- ett flöde mellan den andra dåmpkammaren och mellanutrymmet. Denna utformning av de första flödesbegränsare som arbetar som backventiler gör att dämparens egenskaper under returslaget kan separeras från dämpa- rens egenskaper under kompressionsslaget. Genom att tillåta ett initialt flö- de mellan den första och den andra kammaren under returslaget fås de önskvärda dämpegenskapema som leder till en snabb retur eller utfjädring av hjulet. l en första utföringsform av stötdämparen är första backventilen anordnad på ett avstånd från den första huvudkolvens första yta så att ett flöde av dämpmedium kan strömma i en spalt mellan den första backventilen och den första huvudkolven initialt under returslaget. l en andra utföringsform är den andra backventilen anordnad på ett avstånd från den andra huvudkolvens första yta så att ett flöde av dämpmedium kan strömma i en spalt mellan den andra backventilen och den andra huvudkol- ven under den första delen av kompressionsslaget.

Avståndet mellan den första backventilen och/eller den andra backventilen och respektive huvudkolvs första yta skapas genom att den första och eller den andra backventilen är anordnad/e att vid sin inre kantlinje ligga an mot en distans som vilar på den första huvudkolvens första yta. Distansen har en tjocklek på mellan 0,1 och 0,6 mm; företrädesvis är den 0,3 mm tjock.

I en föredragen utföringsform har distansen formen av en ringfonnad tät- ningsbricka. Distansen kan också vara anordnad som en axiellt utskjutande del sträckande sig från någon eller båda av huvudkolvarnas första yta. I en ytterligare utföringsform är distansen skapad genom att den första och/eller den andra backventilen har en axiellt utskjutande del på vilken den stöder mot den första eller den andra huvudkolvens första yta. 10 15 20 25 30 534 251 -5- För att skapa den endast initialt öppna flödesvägen mellan den första back- ventilen och/eller den andra backventilen och respektive huvudkolv så är backventilen/erna så anordnad/e att vid ett visst flöde, när tryckskillnaden över respektive backventil har nått ett förutbestämt värde bestämt av hu- vudkolvanordningens kolvhastighet, deformeras den. Deformationen gör att backventilen/ernas yttre kantlinje paralleliförflyttas i förhållande till den inre kantlinjen så att den yttre kantlinjen ligger an och tätar mot respektive hu- vudkolvs första yta.

Företrädesvis stänger flödesvägen mellan den första backventilen och den första huvudkolven vid ett flöde som motsvarar en huvudkolvsarrange- mangshastighet på mellan 1 och 2 m/s. l en andra utföringsform av uppfinningen är den andra backventilen styv och inflexibel i axialled samt har en viss utsträckning i lateralled. En i axial- led styv andra backventil lyfter från den andra huvudkolven axiellt med hu- vudsakligen bibehållen yttre form vid öppningsförloppet då dämpmedium flödar i returriktningen mellan mellanutrymmet och den första dämpkamma- ren. Detta bidrar till en dämpare med stabil dynamik och en konsekvent dämpkaraktär.

Uppfinningen är närmare beskriven nedan, med hänvisningar till medföljan- de ritningar.

Figurförteckning Fig. 1a visar en stötdämpare enligt tidigare känd teknik.

Fig. 1b visar en förstorad vy av kolvpartiet i tidigare känd teknik.

Fig. 2a visar den uppfinningsenliga stötdämparen.

Fig. 2b visar en förstorad vy av kolvpartiet i den uppflnningsenliga stötdäm- paren.

Fig. 3a visar den andra backventilen med dess alternativa utföringsformer. 10 15 20 25 30 534 251 -5_ Fig. 3b visar den andra huvudkolven med ett snitt genom centrum av kol- ven.

Fig. 3c visar en vy av huvudkolvens mot dämpkamrarna riktade sida.

Fig. 4a visar en snittvy av den första huvudkolven med den första backven- tilen öppen.

Fig. 4b visar en snittvy av den första huvudkolven med den första backven- tilen stängd.

Fig. 4c visar den första backventilen enligt en andra utföringsfonn.

Fig. 5 visar kraftupptagningen under ett kompressions- respektive ett re- turslag.

Fig. 6a visar en andra utföringsform av uppfinningens huvudkolvanordning.

F ig. 6b visar en tredje utföringsform av uppfinningens huvudkolvanordning.

F ig. 7a visar en förstorad vy av mellandelen.

Fig. 7b visar mellandelen med ett snitt genom dess radiellt utstickande stöddel.

Fig. 7c visar en 3D-vy av mellandelen.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Den uppfinningsenliga stötdämparen 1, se figur 2a och 2b, har en grund- konstruktion som motsvarar den i figur 1 visade kända tekniken. Således innefattar stötdämparen en dämpmediefylld, i ändarna 2a, 2b avgränsad dämpcylinderkropp 2 som är avdelad i en första C1 och en andra C2 dämpkammare av en huvudkolvanordning sammansatt av en första och en andra huvudkolv 4, 5. Dämpmediet är företrädesvis hydraulolja som kan innefatta tillhörande tillsatser på i och för sig känt sätt. Alternativt kan glykol och/eller vatten utnyttjas som vätska. Dämpcylinderkroppen 2 är företrä- desvis även teleskopiskt anordnad i en andra cylinder 2'.

Huvudkolvarna 4, 5 är monterade på en första ände 3a av en ihålig kolv- stång 3 som sträcker sig genom en av ändarna 2a av cylinderkroppen och som rör sig med den andra cylindern 2'. Genom kolvstången 3 flödar dämpmedium mellan en trycksatt kammare 6a i en trycksättningsbehållare 10 15 20 25 30 534 251 -7_ 6 och respektive dämpkammare C1, C2. I trycksättningsbehållaren 6 är anordnat ett trycksättande organ 6b i form av en kolv, gummiblåsa eller lik- nande. Trycksättningsbehållaren innesluter en första trycksatt och dämp- mediefylld kammare 6a. Trycksättningsbehàllaren avgränsas av det tryck- sättande organet 6b även i ett andra utrymme 6c som innefattar ett andra medium, mer kompressibelt än dämpmediet. Det kompressibla mediet kan utgöras av gas, Lex. luft, kvävgas eller annan gas med tillsatser. Genom påfyllning av kompressibelt medium i det andra utrymmet skapas det grundtryck P1 som trycksätter dämpmediet. Det kompressibla mediet kan även ersättas av ett mekaniskt organ såsom en fjäder eller dylikt.

Trycksättning av dämparen och även dämparens dämpkaraktär justeras av en eller flera ventiler 18 enligt tidigare känd teknik anordnad/anordnade att justera dämpmedieflödet mellan trycksättningsbehållaren 6 och dämpcylin- derdelens 2 inre volym.

Det trycksatta dämpmediet leds från trycksättningsbehållaren 6 via en kanal 7 i kolvstången 3 till ett mellanutrymme 8 mellan huvudkolvarna 4, 5. Detta mellanutrymme 8 får då trycket P2 som huvudsakligen är lika med grund- trycket P1. Dämpmediet kan sedan flöda vidare via genomgående tryck- sättningskanaler 9. 10 i huvudkolvarna 4, 5 ut i respektive dämpkammare C1, C2 så att även dämpkamrarna minst får trycket P1=P2 (med eventuella tryckändringar på grund av tryckfallet över flödesbegränsarna). Första flö- desbegränsare 11, 12 ligger, under den senare delen av retur- respektive kompressionsslagen, an mot en första sida 4a, 5a av huvudkolvarna 4, 5 och agerar som backventiler vilka förhindrar flöde genom trycksättningska- nalen 9, 10 i riktning från någon av dämpkamrarna C1, C2 till mellanutrym- met 8. Istället tvingas dämpmedieflödet från den första respektive den andra dämpkammaren till mellanutrymmet 8 via genom huvudkolvarna 4, 5 sig sträckande huvudflödeskanaler 13, 14. De första flödesbegränsarna 11, 12 inkluderar en första backventil 11 som under den större delen av re- turslaget R2 förhindrar flöde från den första dämpkammaren C1 via tryck- 10 15 20 25 30 534 251 -3_ sättningskanalen 9 till mellanutrymmet 8 och en andra backventil 12 som förhindrar flöde från den andra dämpkammaren C2, via trycksättningskana- len 10, till mellanutrymmet 8.

Den andra 5 av huvudkolvarna dämpar huvudsakligen rörelse i en första riktning R1, d v s kompressionsriktningen, då huvudkolvanordningen rör sig så att stötdämparlängden minskar och trycket P4 iden andra dämpkamma- ren C2 ökar, och den första av huvudkolvarna 4 dämpar rörelse i en andra riktning R2. d vs returriktningen då huvudkolvanordningen rör sig så att stötdämparlängden ökar och trycket P3 i den första dämpkammaren C1 ökar. Huvuddämpningen sker via deformation av andra flödesbegränsare 15, 16, företrädesvis en samling flexibla första brickor, som avgränsar de genom huvudkolven sig sträckande huvudflödeskanalerna 13, 14 och som ligger an mot en andra huvudkolvssida 4b, 5b. l figur 2b visas hur dämpmediet flödar under returslaget R2 mellan den för- sta C1 och den andra dämpkammaren C2 via den första huvudkolvens 4 huvudflödeskanaler 13, genom mellanutrymmet 8 och ut genom den andra huvudkolvens 5 trycksättningskanaler 10. Ett visst initialt flöde går även via en spalt mellan den första kolvens 4 första yta 4a och den första backventi- len 11.

Under kompressionsslaget R1 flödar dämpmediet från den andra dämp- kammaren C2 till den första dämpkammaren C1 via den andra kolvens 5 huvudflödeskanaler 14, genom mellanutrymmet 8 och ut genom den första huvudkolvens 4 trycksättningskanaler 9. Se streckade flödespilar i figur 2a.

Den andra backventilen 12 ligger i denna utföringsform an mot den andra huvudkolvens första sida Sa under hela slaget vilket innebär att inget flöde går genom den andra huvudkolvens 5 trycksåttningskanaler 10.

Den andra kolvstångsänden 3b är fäst i ett första infästningsorgan I1 sam- mankopplat med den runt dämpcylinderdelen 2 koncentriskt anordnade 10 15 20 25 30 534 251 -g- andra cylindern 2”. Den andra cylindern 2' fästs vid en del på ett aktuellt fordon vilken rör sig med underlaget, företrädesvis ett hjul eller mede.

Dämpcyllnderns 2 andra ände 2b uppvisar ett andra infästningsorgan l2 som kan fästas i en chassi- eller ramdel på ett aktuellt fordon. Givetvis är även motsatt monteringsriktning möjlig. len första utföringsforrn av uppfinningen är den andra backventilen 12 styv, huvudsakligen inflexibel i axialled och har formen av en eller flera tätnings- brickor med en viss utsträckning både i radialled och i lateralled. l radialled sträcker de sig från en inre cirkulär kant 12b2 (se den inre streckade linjen i figur 3a) till en yttre cirkulär kant 11a, 12a och i lateralled har tätningsbrick- orna företrädesvis en tjocklek på mellan 0,2 och 1 mm.

Den första backventilen 11 har i uppfinningens första utföringsform även den företrädesvis formen av en cirkulär bricka. Brickan har en tjocklek t på mellan 0.1 och 0,6 mm, företrädesvis är den 0,3 mm. Dä en tillräckligt stor kraft verkar på brickan och skapar ett moment runt dess inre kant 11b, kan den flexa i axialled. l figur 2b visas att den andra backventilen 12 lyfter från den andra huvud- kolven 5 med huvudsakligen bibehållen yttre form vid öppningsförloppet då ett dämpmedieflöde skapas av att trycket P2 i mellanutrymmet 8 är större än trycket P4 i dämpkammaren C2. Den andra backventilen 12 lyfter från den andra huvudkolvens 5 första sida 5a huvudsakligen parallellt med kolv- stången 3 i förhållande till en distanshylsa 24 som är anordnad vid den andra huvudkolvens 5 mot dämpkamrarna vettande yta, innanför flödesbe- gränsarens inre kant 12b1, 12b2. En distanshylsa 24 kan även vara anord- nad vid den första huvudkolven 4.

I figur 3a visas den andra backventilen 12 som har vid dess inre kant radi- ellt inåtgående klackar 12c. Klackarna 12c sträcker sig i radialled från en inre klackkant 12b1 till en yttre klackkant 12c1. Den yttre klackkanten 12c1 10 15 20 25 30 534 251 .10- sammanfaller huvudsakligen med den andra backventilens 12 inre diameter d12i och är anordnad att centrera den andra backventilen 12 på distanshyl- san 24. l utrymmet mellan klackarna 12c kan dämpmedium flöda då den andra backventilen 12 har öppnat och lyft ifrån den andra huvudkolven 5. l figur 3b visas den andra huvudkolven 5 med en stängd ventil då inget dämpmedium flödar i trycksättningskanalen 10 och då trycket P4 i dämp- kammaren C2 är större än eller lika med trycket P2 i mellankammaren 8.

Den andra backventilen 12 vilar då på en inre A5i och en yttre sätesyta A5y av den andra huvudkolvens första sida 5a och täcker de genomgående trycksättningskanalerna 10. Den andra backventilens 12 inre kant har en inre diameter d12i som är något större än distanshylsan yttre radiella ut- sträckning d24. Således skapas en spalt s mellan den andra backventilens 12 inre kant 12b1, 12b2 och distanshylsan 24. l denna spalt s kan dämp- medium flöda med en viss strypning som står i proportion med spaltens storlek.

För att det trycksatta dämpmediet under returslaget R2 ska flöda huvudsak- ligen utan motstånd genom trycksättningskanalen 10 är den andra back- ventilen 12 så utformad att dämpmediet verkar på en så stor tryckarea A12p på den andra backventilen 12 som möjligt. Tryckarean A12p motsva- rar huvudsakligen den andra backventilens 12 totala area A12. Den andra backventilens 12 tryckarea A12p är bestämd av den radiellt utbredda arean som uppstår mellan den inre A5i och den yttre första sätesytan A5y anord- nade på den andra huvudkolvens 5 första sida 5a. Företrädesvis täcker tryckarean mellan 85 och 90% av den andra backventilens 12 totala area A12.

Det låga flödesmotståndet skapas av att trycksättningskanalerna görs stora med lågt flödesmotstånd och genom att det första dämpmedieflödet verkar på en stor tryckarea på andra backventilen 12 samt att denna med en liten kraft kan öppna till en stor öppningsarea. 10 15 20 25 30 534 251 _11- lfigur 3c visas den andra huvudkolven 5 med dess inre A5i och yttre första sätesyta A5y. Den andra huvudkolven 5 är här så utformad att den andra backventilen 12 ligger an mot nabbformade stödpunkter 5c. Genom denna utföringsform får andra backventilen 12 tillräckligt med stöd av huvudkolven, men orsakar en minimal fasthållande effekt i öppningsförloppet på grund av den minskade tätningsytan. I denna figur visas även en utföringsform av uppfinningen då centrering av den andra backventilen 12 sker genom att radiellt utstickande klackar 25 är anordnade i distanshylsan 24.

I figur 4a visas en förstorad vy av den första huvudkolven 4 med dess första backventil 11. Den första backventilen 11 vilar vid sin inre kantlinje 11b på en distans 26 företrädesvis i form av en ytterligare cirkulär bricka.

Brickan kan givetvis ha andra former än cirkulära. Brickan kan även ersät- tas av en axiellt utskjutande del sammanbyggd med den första huvudkol- ven 4 och sträckande från dess första yta 4a. l en ytterligare version har den första backventilen 11 i sig en axiellt utskjutande del på vilken den stö- der mot den andra huvudkolvens 4 första yta 4a, se figur 4c.

Genom att distansen skapar ett avstånd mellan den första backventilen 11 och den första kolvens 4 första yta 4a är den första backventilen 11 öppen initialt under returslaget R2. Med öppen menas att den tillåter ett flöde Qæb mellan den första dämpkammaren C1 och mellanutrymmet 8 under den första delen av returslaget. Samtidigt som den första backventilen 11 är öppen initialt så är den andra backventilen 12 anordnad enligt figur 2a och 3b, det vill säga så att den stoppar flödet i trycksättningskanalen 10 mellan den andra dämpkammaren C2 och mellanutrymmet 8 under hela kompres- sionsslaget R1. Dämpegenskaperna under returslaget R2 kan då väljas vara annorlunda än dämpegenskaperna under kompressionsslaget R1, vilket även visas i figur 5. 10 15 20 25 30 534 251 _12- l figur 4b visas den första huvudkolven 4 då en så stor kolvhastighetsbero- ende kraft Fc verkar på den första backventilen 11 att den deforrneras så mycket att dess yttre kantlinje 11a parallellförflyttas i förhållande till den inre kant|injen 11b. Vid slutläget ligger den första backventilens 11 yttre kantlinje 11a an och tätar mot den första huvudkolvens 4 första yta 4a så att flödet Qfab genom trycksättningskanalen 9 i riktning från den första dämpkamma- ren C1 till mellankammaren 8 stoppas helt.

Genom att tillåta ett dämpmedieflöde Qfeb i riktning från den första C1 till den andra dämpkammaren C2 i början av returslaget fås de önskvärda dämpegenskaperna som leder till en snabb retur eller utfiädring av hjulet.

Det är bevisat att en snabb uttjädring av hjulet förbättrar ett fyrhjuligt for- dons väghållning betydligt genom att däckslastvariationerna minskar. Detta eftersom däcket får en kortare tid i luften och en längre tid i kontakt med underlaget. Eftersom denna snabba returrörelse endast sker under en be- gränsad del av slaget påverkas inte heller stötdämparens förmåga att kon- trollera chassiets rörelser.

I figur 5 visas en kurva som beskriver upptagen kraft mot slag på dämparen för den första utföringsformen av uppfinningen. Den streckade kurvan är kraftupptagningen under kompressionsslaget R2 och den heldragna kraft- upptagningen under returslaget R1. Kraftupptagningen under kompres- sions- och returslaget är beroende av tryckskillnaden över respektive flö- desbegränsare 11, 15; 12, 16 anordnade vid den första eller den andra hu- vudkolven 4, 5 och det flöde som tvingas genom dessa flödesbegränsare då de öppnar.

Den heldragna kurvan för kraftupptagningen under returslaget visar en markant kraftökning då kraften F når värdet Fc vilken är den kraft som krävs för att den första backventilen 11 ska böjas och täta även mot den yttre kolvytan A4y på den första huvudkolven 4. Den tryckskillnad över den för- sta backventilen 11 som skapar kraften Fc uppstår när kolvhastigheten är 10 15 20 25 30 534 251 -13- max 1 m/s. När den första backventilen 11 har stängt tvingas istället dämpmediet flöda genom huvudflödeskanalen 13. På grund av att den andra backventilen 12 är anpassad att öppna utan motstånd vid flöde i rikt- ning från mellankammaren 8 till den andra dämpkammaren C2 bestäms Kraftupptagningen i dämparen av den samling av brickor som avgränsar huvudflödeskanalen 13 och bildar den andra flödesbegränsaren 15. Kraft- upptagnlngskurvan initialt under slaget är således bestämd av det flödes- motstånd som skapas i spalten mellan den första huvudkolven och den för- sta backventilen och under resterande del av slaget är kurvans form be- stämd av det flödesmotstånd som skapas då dämpmediet flödar genom den öppnade andra flödesbegränsaren 15.

Den streckade kurvan för Kraftupptagningen under kompressionsslaget vi- sar en konstant med slaget ökande och minskande kraft. Detta eftersom den andra backventilen 12 ligger an mot den andra huvudkolvens 5 första yta 5a under hela kompressionsslaget R1. Kraftupptagningen under kom- pressionsslaget R1 blir då endast beroende av tryckfallet över den samling brickor som avgränsar huvudflödeskanalen 14 och bildar den andra flödes- begränsaren 16 pâ den andra huvudkolven 5. l figur 6a visas en andra utföringsform av uppfinningen. Där är det istället ett avstånd skapat av en distans 26 mellan den andra huvudkolven 5 och den andra backventilen 12. Flöde tillåts då mellan den andra dämpkamma- ren C2 och mellankammaren 8 under den första delen av kompressions- slaget R1. Den första backventilen 11 ligger då an mot den första huvud- kolven 4 under hela returslaget R2.

I figur 6b visas en tredje utföringsform av uppfinningen och där är det ett första avstånd skapat av en första distans 26' mellan både den första hu- vudkolven 4 och den första backventilen 11 samt ett andra avstånd skapat av en andra distans 26” mellan den andra huvudkolven 5 och den andra backventilen 12. Den första och andra distansen 26', 26" kan vara av 10 15 20 25 30 534 251 _14.. samma eller olika tjocklek för att skapa olika dämpegenskaper i de olika slagriktningarna. Givetvis kan distanserna även vara sammanfogade med kolvarna eller backventilerna.

De båda huvudkolvarna 4, 5 är anordnade vid en mellandel 17 som är fast- gängad vid kolvstångens första ände 3a. Mellandelen 17 som visas i figur 7a-7c är tillverkad i ett stycke men kan sägas vara sammansatt av en cylin- derformad del 17a som är en axiell förlängning av kolvstången 3 och en från den radiellt utsträckande stöddel 17b. Den cylinderformade delen 17a har även ett koncentriskt hål 18 som ansluter till kolvstångens hålighet. Hu- vudkolvarna 4, 5 är anordnade koncentriskt runt den cylinderformade delen 17a på vardera sidan om den radiellt utstickande stöddelen 17b. l den radiellt utsträckande stöddelen 17b är anordnat huvudsakligen radiellt sig sträckande tredje kanaler 19 som leder från det i den cylinderformade delen 17a anordnade koncentriska hålet 18 till mellanutrymmet 8. Antalet kanaler 20 bestäms av hur stor utsträckning mellandelen 17 har i lateralled, d v s hur mycket material det finns att bearbeta. Företrädesvis är antalet kanaler 6-8. Trots att mellandelen 17 är perforerad av flera kanaler 19 bi- behålls delens styvhet eftersom hela mellandelen 17 är tillverkad ur ett stycke.

Huvudkolvarna 4, 5 spänns fast vid mellandelen 17 och kolvstången 3 av ett låsorgan 20 som gängas på mellandelens cylinderformade del 17a. För att skapa en glappfri montering av huvudkolvarna 4, 5 och för att förhindra önskade svängningar då flödesbegränsaren öppnar är det mellan den för- sta huvudkolven 4 och kolvstången 3 samt mellan den huvudkolven 5 och låsorganet 20 anordnat ett fiädrande organ 21, företrädesvis en vågbricka, en elastisk o-ring eller liknande. Givetvis kan låsorganet 20 ersättas av en enkel mutter ZOPA eller liknande. 10 534 251 _15- I denna utföringsform av uppfinningen har låsorganet 20 formen av en kolv- stångsförlängare på vilken det är monterat en ytterligare dämpkolv 22, se fig 2a. Denna ytterligare dämpkolv 22 är avsedd skapa en mjuk inbroms- ning av dämprörelsen i ändläget av ett slag i den första rörelseriktningen R1.

Den ytterligare dämpkolven 22 har en utsträckning i radialled som är mind- re än huvudkolvarnas 4, 5 utsträckning i radialled och den är avsedd att glida i ett för dämpkolven 22 avpassat begränsningsutrymme 23 i form av en kopp anordnat i dämpcylinderdelen 2.

Uppfinningen är inte begränsad till visad utföringsform utan kan även modi- fieras inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (12)

10 15 20 25 30 534 251 _16- Patentkrav

1. Stötdämpare (1), innefattande en dämpmediefylld dämpcylinder (2) avdelad i en första och en andra dämpkammare (C1, C2) av en huvud- kolvanordning sammansatt av en första (4) och en andra huvudkolv (5) med genomgående kanaler (9, 10; 13, 14) som är i en flödesriktning av- gränsade av första respektive andra flödesbegränsare (11, 12; 15, 16), vil- ka första flödesbegränsare innefattar en första (11) och en andra backventil (12). varvid den första (4) och den andra (5) huvudkolven är anordnade vid en kolvstång (3), vilken har en axiellt sig sträckande och genomgående hå- lighet (7), genom vilken dämpmedium kan flöda mellan en trycksatt kamma- re (6a) i en trycksâttningsreservoar (6) och respektive dämpkammare (C1/C2) via ett av den första och den andra huvudkolven (4, 5) avgränsat mellanutrymme (8) i huvudkolvanordningen, varvid ett första dämpmedie- flöde, skapat vid ett kompressionsslag (R1), är anordnat att ledas från den andra dämpkammaren (C2) till mellanutrymmet (8) genom en andra huvud- flödeskanal (14) i den andra huvudkolven (5) avgränsad av en första av nämnda andra flödesbegränsare (16) samt från mellanutrymmet (8) till den första dämpkammaren (C1) genom första trycksättningskanaler (9) i den första huvudkolven (4) avgränsad av den första backventilen (11) samt var- vid ett andra dämpmedieflöde, skapat vid ett returslag (R2), är anordnat att ledas från den första dämpkammaren (C1) till mellanutrymmet (8) genom en första huvudflödeskanal (13) i den första huvudkolven (4) avgränsad av en andra av nämnda andra flödesbegränsare (15) samt från mellanutrym- met (8) till den andra dämpkammaren (C2) genom andra trycksättningska- naler (10) i den andra huvudkolven (5) avgränsad av den andra backventi- len (12), kännetecknad av att den första backventilen (11) och/eller den andra backventilen (12) är anordnad/e vid respektive huvudkolv (4, 5) på så sätt att de/n initialt under returslaget (R2) och/eller kompressionsslaget (R1) tillåter ett flöde mellan den första dämpkammaren (C1) och mellanutrymmet (8) under den första delen av returslaget (R2) och/eller på så sätt att de/n 10 15 20 25 534 25'l _17- tillåter ett flöde mellan den andra dämpkammaren (C2) och mellanutrymmet (8) under den första delen av kompressionsslaget (R1).

2. Stötdämpare (1) enligt krav 1 kännetecknad av att den första backventilen (11) är anordnad på ett avstånd från en första yta (4a) på den första huvudkolven (4) så att ett flöde (Qfeb) av dämpmedium kan strömma i en spalt mellan den första backventilen (11) och den första huvudkolven (4) initialt under returslaget (R2).

3. Stötdämpare (1) enligt krav 1 eller 2 kännetecknad av att den andra backventilen (12) är anordnad pà ett avstånd från en första yta (5a) pà den andra huvudkolven (5) så att ett flöde (Om) av dämpmedium kan strömma i en spalt mellan den andra backventilen (12) och den andra hu- vudkolven (5) initialt under kompressionsslaget (R1).

4. Stötdämpare (1) enligt krav 2 eller 3 kännetecknad av att första backventilen (11) och/eller den andra backventilen (12) är anordnad/e att vid sin inre kantlinje ligga an mot en distans (26) anordnad vid den första eller andra huvudkolvens första yta (4a, 5a).

5. Stötdämpare (1) enligt krav 4 kännetecknad av att distansen (26) har en tjocklek på mellan 0,1 och 0,6 mm

6. Stötdämpare (1) enligt krav 4 eller 5 kännetecknad av att distan- sen (26) har formen av en ringformad tätningsbricka

7. Stötdämpare (1) enligt krav 4 eller 5 kännetecknad av att distan- sen (26) skapas genom att den är anordnad som en axiellt utskjutande del sig sträckande från någon eller båda av huvudkolvarnas första yta (4a, 5a)

8. Stötdämpare (1) enligt krav 4 eller 5 kännetecknad av att distan- sen (26) skapas genom att den första och/eller den andra backventilen (11, 10 15 20 25 30 534 251 _18- 12) har en axiellt utskjutande del på vilken den stöder mot den första eller den andra huvudkolvens (4, 5) första yta (4a, 5a).

9. Stötdämpare (1) enligt något av ovanstående krav kännetecknad av att vid ett visst flöde (Qfeb), när tryckskillnaden över den första och/eller den andra backventilen (11, 12) har nått ett förutbestämt värde bestämt av huvudkolvanordningens kolvhastighet, deformeras backventilen/erna (11, 12) så att dess/deras yttre kantlinje (11a, 12a) parallellförflyttas i förhållan- de till desslderas inre kantlinje och den yttre kantlinjen (11a, 12a) ligger an och tätar mot en första yta (4a) på den första huvudkolven (4) och/eller en första yta (5a) på den andra huvudkolven ( 5).

10. Stötdämpare (1) enligt krav 9 kännetecknad av att flödesvägen mellan den första och/eller den andra backventilen (11, 12) och den första och/eller den andra huvudkolven (4, 5) stänger vid ett flöde som maximalt motsvarar en huvudkolvanordningshastighet på 1 m/s.

11. Stötdämpare (1) enligt krav 2 kännetecknad av att den andra backventilen (12) är anordnad på så sätt att den stoppar flödet mellan den andra dämpkammaren (C2) och mellanutrymmet (8) under hela kompres- sionsslaget (R1) samt att den är styv och inflexibel i axialled och har en viss utsträckning i lateralled.

12. Stötdämpare (1) enligt krav 3 kännetecknad av att den första backventilen (11) är anordnad på så sätt att den stoppar flödet mellan den första dämpkammaren (C1) och mellanutrymmet (8) under hela returslaget (R2) samt att den är styv och inflexibel i axialled och har en viss utsträck- ning i lateralled.